Syftet med denna uppsats är att presentera, utreda och framför allt analysera de rättsregler som blir aktuella i samband med generationsskifte av familjeägda jord- och skogsbruksföretag, bedrivna som enskild näringsverksamhet. De generationsskiftesmetoder som denna uppsats behandlar är vid oplanerat generationsskifte, arv, och vid planerat generationsskifte, gåva och köp. Vilken av dessa generationsskiftesmetoder som är den mest kostnadseffektiva måste avgöras i varje enskilt fall beroende på de förutsättningar som finns hos de enskilda ägarna och övertagarna. Även en kombination av de olika metoderna kan bli aktuellt. De olika rättsområden som berörs i generationsskiftesprocessen är familjerätt, som är en av hörnpelarna, skatterätt likväl som viss företagsekonomi. Relationsbaserade, ”mjuka”, frågor utgör en stor del av den totala generationsskiftesprocessen och har på flera sätt en avgörande betydelse för ett lyckat skifte.Oplanerade generationsskiften blir ofta aktuella i samband med att ägaren avlider. Vid avsaknad av testamente fördelas kvarlåtenskapen på de efterlevande enligt den legala arvsordningen, vilket kan få oönskade konsekvenser. I samband med att bouppteckning registreras, skall bland annat medel på skogskonto tas upp till beskattning. Detta får till följd att den mest kostnadseffektiva lösningen kan blir att dödsboet ”måste” bestå i ett antal år för att kunna ta ut dessa medel utan hög beskattning, då samägande blir en av konsekvenserna.Vid planerade generationsskiften, genom gåva eller köp, som genomförs under den äldre generationens livstid är god framförhållning av stor betydelse. Många och komplicerade rättsregler gör det dock svårt för den enskilda näringsidkaren att överblicka vad gåvo- och köpealternativen får för positiva och negativa konsekvenser på längre sikt, varför en förenkling av reglerna är att eftersträva. De inom skatterätten förekommande huvudsaklighetsprincipen och kontinuitetsprincipen styr på ett otillfredsställande sätt valet av generationss...
