Våldsbrott mot kvinnor

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Jag hade egentligen velat ta reda på hur många kvinnor som faktiskt blir våldtagna eller misshandlade på ett år och fördjupat mig i det, men det är en omöjlighet. Det finns ett enormt stort mörkertal idag, men ändå så ökar siffrorna för kvinnomisshandel hela tiden, bara under 90-talet så ökade det med 30 %. År 2001 anmälde 12553 stycken kvinnor att de blivit misshandlade av någon närstående men ändå så är det enligt undersökning av Statistiska Centralbyrån (SCB) bara en tredjedel av alla kvinnor som faktiskt tar kontakt med polisen efter att de utsatts för misshandel eller hot i bostaden. I takt med att anmälningsfrekvensen för våldsbrott mot kvinnor ökar så sänks uppklarningsprocenten markant mellan 1950 och 2000. Då bör det också påpekas att mellan 20-30 kvinnor misshandlas till döds varje år.

Ämnet är idag extra aktuellt och intressant i och med den debatt som har blossat upp i media där en polis hävdar att hälften av alla anmälda våldtäkter är påhittade. Han menar att många unga tjejer påstår att de blivit våldtagna för att det är lättare att berätta det för föräldrarna än att säga att dom har haft sex av egen fri vilja. Föräldrarna släpar med dottern till polisen där hon uppmanas att berätta samma sak för dem. Dottern vet att hon har hittat på allt och sanningen kryper snart fram. Detta påstår polismannen är så vanligt att det utgör hälften av alla anmälda våldtäkter. Kvinnoorganisationerna (som gick i taket över polismannens uttalande) å andra sidan påstår att det är upp mot 90 % av alla våldtäkter som inte ens anmäls. När dessa två uttalanden ställs emot varandra så verkar båda ytterst orimliga.


Syfte

Syftet med den här uppsatsen är att belysa bilden av våldsbrott mot kvinnor i Sverige och att undersöka några möjliga anledningar till varför utvecklingen av anmälningsfrekvensen av våldsbrott mot kvinnor har sett ut som den gjort.

Det som jag främst hade tänkt att fördjupa mig i är att undersöka möjliga anledningar till varför anmälningsfrekvensen har utvecklats som den gjort.


Frågeställningar

· Hur har utvecklingen av anmälningsfrekvensen av våldsbrott mot kvinnor sett ut?
· Vilka är det som drabbas av våldsbrott?
· Är det bara anmälningsfrekvensen som har ökat eller är det så att fler våldsbrott begås mot kvinnor idag?


Hur har utvecklingen av anmälningsfrekvensen av våldsbrott mot kvinnor sett ut?

Enligt Statistiska Centralbyråns diagram så har anmälningsfrekvensen för våldtäkt ökat från 1950 till år 2000 med 6 gånger. Man kan notera en smärre ökning av anmälningsfrekvensen
vid år 1965 som kan bero på att ett förbud mot våldtäkt inom äktenskapet infördes i brottsbalken. I och med den nya lagen så kunde fler våldtäkter anmälas. Anmälningsfrekvensen har sakta ökat mellan 1950 och 2000 med en klar topp vid 1992/93 för att sen sjunka en aning men öka igen vid 1998/99. 1998 anmäldes 1692 våldtäkter, endast 40 % av dessa våldtäkter ledde till åtal. En möjlig anledning till att så få fall leder till åtal kan vara att det faktiskt är många tjejer som hittar på och sen säger sanningen enligt polismannens teori i inledningen. En annan möjlig anledning är om ”offret” känner förövaren och är rädd för repressalier och tar därför tillbaks anmälan.

1998 anmäldes 19046 fall av kvinnomisshandel, det tros bara vara 25 % av alla misshandelsfall som skedde 1998. I 80 % av alla kvinnomisshandelsfall så begås misshandeln av någon närstående till kvinnan. 2000 dömdes 9178st personer till fängelse av dem var det 1949 stycken som dömdes för våldsbrott eller sexualbrott. Det är en hel del, det visar att många personer har blivit anmälda för våldsbrott eller sexualbrott (eftersom att man blir anmäld för något brott innan man blir dömd för brottet) och det i sin tur är ett tecken på att anmälningsfrekvensen har ökat.


Vilka är det som drabbas av våldsbrott?

För att få ett perspektiv över våldsbrottsligheten i stort så kan det vara intressant att undersöka vilka grupper i samhället som är överrepresenterade som brottsoffer. I boken ”Offer för vålds- och egendomsbrott 1978-1993” beskrivs tre riskgrupper. Yngre män, 16-35 år, som deltar i nöjes livet, ca en fjärdedel av personerna som gjorde undersökningen hamnade i den här gruppen (kategori 1). Kvinnor, ofta ensamboende, som blir utsatta för våld i bostadslägenheter, de kvinnor som är ensamboende är mer benägna att anmäla än om de fortfarande bor med förövaren. Ca en fjärdedel av högriskoffren hamnar i den här kategorin (kategori 2). Vissa yrkesgrupper, ca hälften av undersökningens deltagare hamnade i den här kategorin men majoriteten av dem sa att de inte brukar anmäla brotten till polisen med motiveringen ”våld kan förekomma som en del i arbetet” (kategori 3). Undersökningarna i boken bygger på intervjuer.

Enligt diagram så är unga män mellan 16-24 mest utsatta för våldsbrott. Men våld eller hot i lägenhet drabbar nästan dubbelt så många kvinnor som män under ett år. De som drabbas värst är ändå de ensamstående småbarnsmammorna, cirka var åttonde ensamstående småbarnsmamma utsätts för våld eller hot i lägenhet per år. Det är fler ensamstående mammor som anmäler brott än mammor som är gifta eller har sambo vilket inte är så konstigt med

tanke på att hennes man eller sambo hotade henne innan intervju tillfället eller att han till och med var där.


Är det endast anmälningsfrekvensen som har ökat eller är det så att fler våldsbrott mot kvinnor begås idag?

Det går egentligen inte att svara på, men jag ska göra mitt bästa. En orsak till att fler kvinnor anmäler idag kan vara att det finns fler lagar att ta till så chansen är större att personen ifråga åker dit. Redan 1864 så förlorar mannen ”rätten” att slå sin hustru men inte förrän 1965 förbjuds våldtäkt inom äktenskapet. Dessförinnan fanns det inget juridiskt begrepp för våldtäkt inom äktenskapet, en gift kvinna kunde alltså inte formellt våldtas av sin man.1982 bestämdes det att kvinnomisshandel på enskild plats faller under allmänt åtal, alltså kan vem som helst som ser brottet begås anmäla förövaren. Innan 1982 var det offret själv som var tvungen att anmäla misshandeln. Om hon var gift eller levde ihop med misshandlaren så är det inte troligt att hon anmälde honom vilket ger upphov till ett stort mörkertal när det gäller misshandel.1988 trädde lagen om besöksförbud i kraft. Den är främst till för att skydda misshandlade kvinnor i och med att lagen förbjuder förövaren att på något sätt ta kontakt med ”offret”. 1993 höjs straffskalorna för vissa vålds- och sexualbrott som kan drabba kvinnor.1998 införs Kvinnofridsbrott i brottsbalken och lagen för sexuella trakasserier skärps.

I och med att nya lagar skapas och att gamla lagar skärps visar att problemet med våldsbrott mot kvinnor tas på större och större allvar av myndigheterna. Den här utvecklingen kan i sin tur bero på åtminstone tre saker, dels att brottsligheten verkligen har ökat mot kvinnor, dels att benägenheten att anmäla brotten har ökat, ytterligare en orsak kan vara kvinnoorganisationernas utökade lobbyverksamhet och inflytande. En rimlig tolkning är att det är sannolikt att dessa faktorer samverkat för att öka uppmärksamheten för våldsbrott mot kvinnor från myndighetshåll.

Om man tittar på siffror över antal anmälda brott i Sverige mellan 1950 och 2000 så ser man att antalet anmälda brott, alla kategorier, har ökat 5 gånger. Antalet anmälda våldtäkter har under samma tid ökat 6 gånger och antalet anmälda fall av misshandel har ökat 8 gånger. Detta skulle kunna betyda dels att brottsligheten i Sverige faktiskt har ökat och att detta också gäller misshandel och våldtäkt av kvinnor, dels att anmälningsbenägenheten för våldsbrott mot kvinnor har ökat.

Det är som sagt svårt att besvara den här frågan men allt tyder på att brottsligheten i Sverige har ökat över lag men det har anmälningsbenägenheten för våldsbrott mot kvinnor gjort också. Det är orimligt att tro att antalet anmälningar har ökat bara för att benägenheten att anmäla har ökat. Det rörs sig utan tvivel också om en faktisk ökning av brottsligheten. Det är givetvis så att båda faktorerna hjälps åt för att dra upp statistiken.




Avslutning

Något som bör sägas i efterhand är att utan brott så behövs inga lagar men i vårt samhälle begås det brott och därför krävs det lagar, men ju fler lagar som finns desto fler lagar finns det att bryta och i och med det så kommer fler brott att begås. Jag tror att vårt samhälle är på väg mot mer brottslighet. Missförstå mig inte och tro att jag tycker att vi har för många lagar för dom vi har finns ju av en anledning t.ex. Lagen mot hustrumisshandel, den lagen är egentligen helt befängd. Varför skulle det behövas en lag mot att slå sin fru, vilken normal man med bara en gnutta sunt förnuft skulle slå sin fru, ingen skulle man kunna tro. Uppenbarligen så finns det många män som tycker att det är fullt normalt att slå sin fru. Därför så måste det finnas en lag emot att slå sin fru, för att skydda de kvinnor som blir slagna.

Den enda lag som borde finnas är en mot dumhet men det säger ju sig självt att det inte går och därför kommer vi att fortsätta att producera nya lagar och nya brott tills en man knappt kan le god dag mot en kvinna utan att bli stämd för sexuella trakasserier. Frågan är om vi vill leva i en sån värld eller i en värld där kvinnor misshandlas i sina hem i tysthet utan hopp om hjälp…

En annan sak jag upptäckte när jag tittade på alla diagram jag samlat på mig var att unga män 16-24 är som sagt mest utsatta för våld och hot men samma ålders grupp och kön är också de som är minst rädda för våld och hot medens kvinnor 75-84 år som är nästan minst utsatta för våld och hot är den ålders och köns grupp som är mest rädda för våld och hot. Väldigt ironiskt, eller hur…


Källkritik

Det var inte så jätte svårt att hitta fakta men det fakta jag hittade var inte så precis alla gånger t.ex. så är det få undersökningar (inklusive dom som jag har använt) som delar upp misshandels statistiken och därför kan man inte se om det är våld ...