Den tekniska utvecklingen har skapat oändliga möjligheter, men också orsakat svårigheter vilka idag försöks lösas. En av dessa är den elektroniska handeln vilken ständigt ökar i omfattning och betydelse, och som har skapat nya marknader och nya sätt att bedriva affärsverksamhet på. Samtidigt har regeringar i denna utvecklings eftervågor blivit tvungna att se över den reglering som idag gäller då de nya strukturer som uppstått inte alltid är i överensstämmelse med de regelverk som finns.
Inom inkomstskatterätten har begreppet fast driftställe kommit att få en ny aktualitet i och med att de transaktioner som sker genom e-handeln sker utan någon egentligen anknytning till en viss plats. Då källstatsbeskattning sker i den jurisdiktion ett fast driftställe är beläget är detta ett centralt begrepp för att fastslå vilken skattebas som är hänförlig till vilket land. Begreppet är även viktigt då källstatsbeskattningen ofta leder till en dubbelbeskattning vilken försöks undvikas med hjälp av dubbelbeskattningsavtal, i vilka en fördelning görs mellan domicillandet och det land i vilket det fasta driftstället befinner sig i.
Fast driftställe som begrepp har gamla anor, men de skeenden som händer här och nu har gjort att definitionen har behövt granskas och utvärderas. På internationell nivå har detta arbete främst bedrivits av OECD som utvecklat sina kommentarer till modellavtalet för dubbelbeskattningsavtal för att kunna ta sig runt de svårigheter bristen på rumsanknytning har skapat. Lösningen som där har föreslagits är att knyta det fasta driftstället till det land i vilket servern genom vilken transaktionerna sker befinner sig i. Detta förslag har sina svagheter, vilka belystst i doktrin. Som ett alternativ härtill har flertalet andra förslag framförts vilka syftar till att lösa problematiken runt begreppet fast d...
