Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap då de saknar arbete är ett problem. Att integrera psykiskt funktionshindrade personerna i samhället kan bland annat ske genom arbetsträning. Att ta ett riktigt arbete är oftast ett för stort steg att ta när personer med psykiska funktionshinder skall komma åter till arbetslivet.Syftet med min studie är att undersöka vad arbetsträningen betyder för människor med psykiska funktionshinder. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstränar på olika platser ute i arbetslivet bland friska personer. Arbetsträningsmodellen har inspirerats av supported employment. I den tidigare forskningen kring supported employment redovisar jag kunskaper och framgångsfaktorer som jag funnit. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av KASAM känsla av sammanhang, krav - kontroll - socialt stöd, samt Stigma. Utifrån mitt intresse av att söka efter framgångsfaktorer för individerna i arbetsträning, valde jag KASAM. När jag har tittat på vilken delaktighet och egen kontroll deltagarna själva har på arbetsträningen och hur det sociala stödet ser ut lämpade sig krav – kontroll - socialt stöd väl. Med hjälp av Stigma har jag fått in utanförskapsprocessen och vad som motverkar stigmatiseringen.Studiens resultat visar att arbetsträning bland friska personer har stor betydelse för att nå framgång i arbetsträningen och integrering i samhället. Att vara motiverad i arbetsträningen och att matcha arbetsplatser efter individens önskemål är andra framgångsfaktorer i arbetsträning. Att ha anpassade arbetstider, som att arbeta tre, fyra timmar per dag till en början, är även det en framgångsfaktor. Det som jag föreslår för framtida forskning, är att...
