Stureplan lyfts ofta fram i medierna i sammanhang som rör en konsumtionskultur där ytlighet, materialism och lyxkonsumtion är några av ingredienserna. Andra sammanhang rör det vilda nattlivet, ”bratsen” och champagnekrigen. I ett försök att klargöra Stureplankulturens varande eller icke-varande syftar denna uppsats till att undersöka uppfattningen om en specifik kultur kring Stureplan samt hur denna uppfattning ter sig i människors föreställningsvärld. Uppsatsen baseras på, i huvudsak, kvalitativa metoder där datainsamlingen har skett genom två fokusgrupper. Den ena har bestått av, vad vi definierat som, medlemmar av kulturen medan den andra fokusgruppen istället har bestått av personer som inte i lika hög grad tar del av vad Stureplan har att erbjuda. Den huvudsakliga uppgiften var att personifiera Stureplan, genom att konstruera ett kollage. Undersökningen har emellertid även kvantitativa inslag, då vi valt att mäta respondenternas uppfattningar med hjälp av en likert skala samt använt oss av en semantisk differential för att ta reda på hur platsens atmosfär upplevs. Uppfattningen om Stureplan förefaller vara den samma, oberoende av betraktarens perspektiv, som aktör eller observatör. Yta, materialism, lyx och jakten efter statussymboler kännetecknar den allmänna föreställningen. Skillnader påträffas i den uppfattade innebörden och betydelsen av kulturens symboler och koder. Vidare olikheter gäller hur kulturen organiserar platsen. Medlemmarna förstår platsen som en enhet inom kulturens gränser, medan andra upplever platsen som fragmenterad, så till vida att tydliga olikheter urskiljs mellan rummets platser och människor. Det empiriska materialet visar hur kulturens aktörer påverkas och formas efter de värderingar och förhållningssätt som råder på den Stureplanska arenan. Resultatet blir en likartad identitet och kommunikation mellan medlemmarna. Mot bakgrund av detta drar vi slutsatsen att det finns ett särpräglat kulturellt uttryck som präglar området och dess aktörer, med ...
