Och i framtiden kommer man att... : En uppsats om framtidsstudiers tillförlitlighet och funktion

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Framtidsstudier har i alla tider använts av makthavare för att få information om framtiden. Metoderna har varierat genom åren. De moderna framtidsstudierna inleddes kring 50-talets början i USA. Framtidsstudier används ofta som underlag till långsiktiga beslut i politik och näringsliv. Därför är det intressant att titta på om metoderna kan ge en tillförlitlig bild av framtiden. Det är även intressant att undersöka vilken funktion framtidsstudierna kan fylla, förutom att ge information om framtiden. Uppsatsens syfte är att genom en analys av de vanligaste metoderna i framtidsstudier kunna göra en bedömning om man med dem kan få en tillförlitlig bild av framtiden. Metoderna är scenarier, demografi och delfi. Vidare är syftet att undersöka om framtidsstudier fyller andra funktioner i samhället utöver att ge insikt om framtiden, och vilka dessa i så fall är. Uppsatsens metod är kvalitativ och data har inhämtats via en öppen intervju samt med dokumentanalys. En bedömning av om metoderna kan ge en tillförlitlig bild görs utifrån deras nackdelar och fördelar. Mertons teori om den självuppfyllande profetian samt Weiss modeller för forskningsanvändning används som teoretiska utgångspunkter för att analysera vilka funktioner framtidsstudier kan fylla. Den analysen görs knutet till den aktuella politiska diskussionen om befolkningens åldrande. Bedömningen av metoderna visar att man endast kan få en tillförlitlig bild av ett begränsat område upp till 20 år framåt med demografi. I övrigt kan metoderna inte ge en tillförlitlig bild av framtiden. Däremot kan studierna ha andra funktioner, som framkommit i analysen. De kan få effekten av en självuppfyllande profetia. ...