Bakgrund: Bakgrunden till uppsatsen är de ökade diskussionerna om krav på kommunikativa färdigheter och social kompetens. Arbetslivets behov av att ge personal fullgod utbildning inom dessa områden har därmed hamnat i centrum i dessa diskussioner. Detta ledde till att vi började fundera över olika utvecklingsmetoder att träna sådana förmågor och huruvida man använder sig av pedagogiskt drama för att utveckla vuxna i arbetslivet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ur utvecklingskonsulters perspektiv och förhållningssätt, undersöka varför de använder sig av drama som pedagogisk metod för att utveckla människors förmågor i arbetslivet, och vilka mål de har med denna verksamhet. Metod: Uppsatsens empiriska del bygger på en kvalitativ intervjustudie med tre utvecklingskonsulter, vilka använder sig av pedagogiskt drama i sitt arbete. Resultat: Vi har kommit fram till att utvecklingskonsulterna använder sig av dramapedagogik för att det bland annat är praktiskt, ger en större behållning än med andra metoder och för att det ger en dynamik i utvecklingsprocessen. Deras främsta mål med metoden är att förbereda för situationer, förbättra kommunikationsförmåga samt att skapa en förståelse hos personal för förändringsprocesser. Med hjälp av dramapedagogik kan man stärka kommunikationen i arbetsgrupper, utveckla den sociala kompetensen samt underlätta för att nya roller ska kunna skapas, vilket kan leda till bättre samspel och välmående. I dagens kunskapsbaserade samhälle ställs det krav på att individer ska besitta dessa egenskaper och ständigt utveckla dem. Därför anser vi, precis som utvecklingskonsulterna, att dramapedagogik som utvecklande metod i arbetslivet bör användas mer. Vi anser att det skiljer mellan användandet av dramapedagogik i den offentliga och privata sektorn. Här menar vi att det främst är målen som skiljer sig åt, men att det även finns en tidsmässig och ekonomisk skillnad. Samtidigt som vi ser många fördelar med dramapedagogik, vill vi betona vikten av att vara medv...
