Kärnkraft

58 röster
82547 visningar
uppladdat: 2005-02-02
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Rätt eller fel med kärnkraft?
Kärnkraft utgör 50 % av Sveriges elproduktion, men är det verkligen försvarbart att utnyttja den energikällan när en olycka skulle få så förödande konsekvenser?
Kärnkraftsfrågan är oerhört aktuell och diskuteras ofta av politiker och i media. Jag vill lära mig hur kärnkraft fungerar och förstå debatten som pågår.
Syftet med min uppsats är alltså att få den kunskap som krävs för att själv kunna ta ställning i kärnkraftsfrågan.

Frågeställningar:
*Vad är kärnkraft och hur upptäcktes den?
*Hur fungerar ett kärnkraftverk?
*Vilka risker finns, hur påverkas miljön och människorna?
*Vilka argument finns det för och emot kärnkraft?


1. Vad är kärnkraft?

1.1 Fissionens upptäckt
År 1939 gjorde Lise Meinter, Fritz Steassman och Otto Hahn en stor upptäckt. Man kan klyva en atom genom att skjuta neutroner på den. Fenomenet kallas fission (se bild på framsidan). När atomkärnan klyvs, delas den upp i två lättare kärnor. Det frigörs även 2-3 nya neutroner som i sin tur åker iväg och delar på nya atomkärnor, det har skapats en kedjereaktion. Dessutom bildas mycket stora mängder energi. Det var och är fortfarande oftast uran
och dess isotoper (alla isotoper av ett ämne har lika många protoner men olika många neutroner) som man klyver. Från början kunde man inte kontrollera processen och nästa utmaning blev att lära sig styra de kemiska reaktionerna.

Många forskare började engagera sig i atomklyvning, man insåg att fortsatt fördjupning kunde leda till oanade möjligheter. Till sist, år 1942, lyckades italienaren Enrico Fermi starta den första kontrollerade kedjereaktionen, och strax därpå hade man byggt den första kärnreaktorn. (Mer om reaktorerna i avsnitt 2.1)

1.2 Kärnvapen
Den tyska militären blev genast intresserad av kärnkraft och började försöka tillverka kärnvapen. USA ville hinna före Tyskland och på så sätt inleddes en tävling stormakterna emellan. USA vann och 1945 släpptes en atombomb över Hiroshima i Japan. Resultatet blev förödande och staden jämnades med marken. USA fällde en till, större bomb, denna gång i Nagasaki. Hundratusentals människor dog och även denna stad blev lagd i ruiner. Människor runt om i världen var förskräckta och chockade över vilken förfärlig kraft det nya vapnet hade.
Trots att det finns länder som har kärnvapen har ingen använt sig av dem efter händelserna i Japan.


2. Kärnkraftverk

2.1 Så fungerar ett kärnkraftverk
I ett kärnkraftverk alstras elektricitet genom att man tar vara på den energi som frigörs vid fission. Själva kärnklyvningen sker inuti en reaktor och det är urandioxid (en uranisotop) som används. Urandioxiden är pulveriserad och stoppas i centimeterstora cylindrar som i sin tur packas samman i meterlånga så kallade bränslestavar. Dessa bränslestavar monteras ihop till ett stort bränsleelement som sedan placeras i kraftverkets reaktor.
När en neutron träffar och klyver en urankärna startar alltså en kedjereaktion. För att kunna styra den kemiska reaktionen har man styrstavar som absorberar neutroner. Ju fler stavar som används, desto långsammare klyvs atomerna. Man kan till och med stanna processen med hjälp av styrstavarna, reaktionen stoppas då pga. av neutronbrist.
För att kunna ta till vara energin som frigörs vid fissionen finns det vatten i reaktorn. Processen gör att vattnet upphettas och förångas, ångan leds iväg för att värma annat vatten som finns i ett slutet system. I detta system finns en turbin som är direkt sammankopplad med en generator. Vattnet där inne omvandlas också till ånga. Ångan driver turbinen och generatorn alstrar elektricitet av energin (se bild på framsidan). Strömmen går ut i ledningarna och leds direkt till städer och industrier. När ångan gått igenom turbinen kyls den av och kondenserar åter till vatten.

2.2 Kärnkraftverk i Sverige
1948 byggdes den första reaktorn någonsin. Eftersom Sverige nästan inte har något uran dröjde det ända till 1954 innan vi fick vår första reaktor, den var till för forskning och kallades R1. 1964 började Sverige använda kärnkraft som energikälla. Idag finns fyra kärnkraftverk i Sverige, de ligger i Oskarshamn, Forsmark, Barsebäck och Ringhals. Dessa står för sammanlagt 50% av Sveriges elproduktion.

2.3 Strålning
Överallt omkring oss finns det strålning. Vi utsätts hela tiden för små mängder från tex. berggrunden, rymden och till och med från den egna kroppen ( ca 5 millisievert ( mSv ) per svensk varje år ). ”Millisievert” är ett yttryck för hur stor biologisk påverkan strålningen har på kroppen, men denna mängd utgör ingen fara.
Man skiljer mellan icke-joniserande och joniserande strålning. Det är den joniserande som är farlig och får man för stor dos kan de celler som finns i människor, djur och växter skadas. Det finns tre olika sorters joniserande strålning:
Alfastrålning består av positivt laddade partiklar, två protoner och två neutroner i varje partikel. Alfastrålning når endast 10 cm i luft och kommer den i kontakt med kroppens vävnader når den bara 0.1 mm. För att alfastrålning ska kunna skada oss måste vi få i oss den via ett sår, andningsluften eller från maten vi äter.
Betastrålning når ungefär 10-20 m i luften och består av negativt laddade elektroner. Den tar sig 1cm in i kroppsvävnaden och stora doser mot huden kan ge bestående skador.
Gammastrålning är den enda av dessa tre som inte består av partiklar, gammastrålning är elektromagnetiska vågor. Vågorna tar sig hundratals meter i luften, men man kan stoppa dem med bly, betong eller vatten. Denna strålning är den farligaste och man kan dö vid för höga doser.

2.4 Förvaring av avfallet
Uran fungerar alltså som bränsle i ett kärnkraftverk. Problemet är att en bränslestav med uran bara räcker i fem år, sedan måste den bytas ut. Avfallet som blir kvar har hög radioaktivitet (sänder ut farlig strålning) och man måste därför isolera det för att skydda miljö och människor. När man tar bränslestavarna ur reaktorn är de väldigt heta och slussas omedelbart till speciella vattenfyllda bassänger som finns i kärnkraftverket. Vattnet kyler ned stavarna och skyddar mot strålningen. Efter ca ett år skickas det ”nybadade” avfallet till en annan bassäng hos CLAB (centralt lager för använt bränsle) utanför Oskarshamn. Efter 40 år har bränslet svalnat tillräckligt mycket för att kunna tas upp och då har även strålningen avtagit till stor del. Nu kan man börja förbereda för slutförvaringen. Den kommer att vara 500m ned i urberget, för att ingen strålning ska komma upp till marken och ut i luften.
Uranet ligger i små bränslekutsar, dessa läggs i kapslar som har ett skal av järn och koppar. I varje kapsel finns det plats för 40 000 kutsar. Järnet är till för att kapseln ska vara stabil och kopparen skyddar mot rost. Runt kapslarna ligger ett tjockt lager bentomitlera som skyddar mot grundvatten. Man gräver ned dem i urberget, täcker med lera och fyller sedan igen schaktet. Det är meningen att avfallet ska ligga i ca 100 000 år.

2.5 Uranets väg (sammanfattning)
1. Uranet bryts ur gruvor i tex. Kanada eller Australien
2. Uranet anrikas, dvs. det blir koncentrerat
3. Det pressas samman i bränslekutsar och placeras i bränslestavar
4. Bränsle på kärnkraftverket => elektricitet eller avfall
5. Mellanlager, 40 år nedsänkt i vatten
6. Bränslet läggs i kapslar av koppar och stål
7. Slutförvar 500m ned i urberget.


3 Risker: miljön och människan

3.1 Om det läcker från ett kärnkraftverk
Om radioaktivitet släpps ut i naturen blir det både en direkt och en långsiktig påverkan. Strålningen som lägger sig nere vid marken sugs upp av växterna i närheten. Om djur eller människor får i sig av den förgiftade växtligheten kan det leda till sjukdomar, tex. cancer.
Jordbruksmarker som blivit utsatta för radioaktiv strålning förblir obrukbara under en lång tid framåt.
Vid härdsmälta (som i Tjernobyl) är det sådana ofantliga mängder strålning som frigörs att många människor dör direkt eller inom ett par dagar. Radioaktiviteten påverkar även de barn som föds, det är vanligt med missbildningar.

3.2 Risker med slutförvaringen
Ingen kan säkert säga att det är riskfritt att förvara radioaktiva ämnen i urberget, mycket kan hända på 100 000 år. Forskare i Sverige och andra kärnkraftsländer är dock överens om att det bästa alternativet just nu är bergsförvaring.
Idag har vi en mycket viktig uppgift, att skriva ned och märka ut var vi grävt ned avfallet. Det är lätt att detta ändå blir bortglömt och att man i framtiden gräver gruvor i dessa områden. Man har försökt att minska den risken genom att gräva ned kärnbränslet i berg som inte har några värdefulla mineraler.

Terrorister skulle kunna få tag i kärnbränslet och tillverka kärnvapen.
Det kommer troligtvis att bli en ny istid då inlandsisen sveper över Sverige. Landet trycks då ned och berget rör på sig pga. isens tyngd. Det kan finnas risk för att berget spricker och kärnavfallet kommer upp till marken.


4. Kärnkraftsdebatten i Sverige

4.1 Val i Sverige
När vi började utnyttja kärnkraften som energikälla var politikerna eniga och det blev ingen större debatt angående säkerhet mm. 1970-71 beslutades det att elva nya kärnreaktorer skulle byggas, men då började Vänsterpartiet och Centern vackla. De insåg att miljön kanske skulle påverkas. Dessa två partier drog igång en hetsig debatt och i slutet av 1970-talet började även Folkpartiet och Socialdemokraterna att bli lite osäkra. Olof Palme, Sveriges dåvarande stadsminister, bestämde att vi skulle ha en folkomröstning angående kärnkraft.
Sveriges befolkning hade tre alternativ att välja mellan:
Linje 1: Fortsatt användning och utveckling av kärnkraften
Linje 2: Avveckla kärnkraften successivt fram till år 2010, men fortsatt användning fram till
dess.
Linje 3: Avveckla kärnkraften så snart som möjligt.

4.2 Ja-sägarnas främsta argument
*De svenska kärnkraftverken utstrålar nästan ingen radioaktivitet alls, vi har väldigt hög
säkerhet
*Växthuseffekten påverkas inte av kärnkraften.
*Kärnkraft ger väldigt billig energi.
*Olycksrisken är väldigt liten.

4.3 Nej-sägarnas främsta argument
* Miljöskadlig uranbrytning
* Det finns risk för olyckor (tex. Harrisburg och Tjernobyl)
* Slutförvaringen. Ska vi verkligen överlåta våra problem till framtida generationer?
* Det finns steg inom avfallshanteringen som kan gå snett, transporterna tex.

I folkomröstningen den 23 mars 1980 vann linje 2. Det beslutades att kärnkraftverken skulle stängas senast år 2010. Partierna har dock i efterhand kommit överens om att kärnkraftverken istället ska stängas i den takt som är rimlig med hänsyn till elförsörjningen, vilket troligen innebär att vi har kärnkraft även efter 2010. Detta har man bestämt för att Sveriges välfärd inte ska påverkas.


5. Sammanfattning

På 30-talet upptäcktes fenomenet fission, det ledde till en stor utveckling inom kärnfysiken.
1945 släpptes två atombomber i Japan, dessa dödade flera hundra tusen människor. Ingen har använt sig av kärnvapen efter dessa händelser. Man började istället använda kärnenergi för att skapa el och värme, det görs på ett kärnkraftverk. Man använder uran som bränsle, men när man förbrukat uranet finns det kvar ett mycket radioaktivt avfall som är giftigt för människor och natur. Avfallet ska förvaras 500m ned i urberget för att ingen strålning ska kunna skada oss, där ska det ligga i 100 000 år. Det är väldigt hög säkerhet i ett kärnkraftverk, men risken finns ändå att det sker en olycka, ett exempel är i Tjernobyl 1986. I Sverige finns fyra kärnkraftverk, men i folkomröstningen 1980 beslutades det att man på sikt ska avveckla kärnkraften.


6. Egna funderingar/Analys

Nu när jag har läst igenom, skrivit och värderat alla fakta har jag nått syftet med min uppsats och jag har fått svar på mina frågor. Därför har jag kunnat ta ställning i kärnkraftsfrågan. Jag tycker definitivt att man ska avveckla kärnkraften eftersom de fördelar som finns är små i jämförelse med de stora riskerna.
Det som jag funderar mest på är hur man ska avveckla kärnkraften, utan att det hämmar Sveriges välfärd. Jag tror att svenska folket till att börja med måste ändra attityd och tänka i mer energisnåla banor. En sådan förändring sker dock inte över en dag, det krävs ett långsiktigt och omfattande arbete för att befolkningen ska bli medveten om problemet. Det gäller att bryta de gamla vanorna. Många företag använder t ex mycket mer el än vad som behövs, även i bostäderna slösas det på strömmen. Det händer ofta att man låter TV:n stå på utan att någon tittar, man har lamporna tända fast det egentligen inte behövs, man står och duschar i en halvtimme även om man är klar efter fem minuter, mm. Som du ser finns det massor av saker som man kan tänka på. Många små förändringar hos ett stort antal människor ger sammantaget ett omfattande resultat.

Det går inte att komma ifrån att kärnkraft är en mycket stor energikälla. Vattenkraft, solenergi, vindkraft och biobränslen kan med den nuvarande tekniken inte helt ersätta kärnkraften och täcka vårt energibehov. Jag är dock säker på att om man avvecklar kärnkraftverken så kommer vi att tvingas hitta andra, lika effektiva sätt att utnyttja dessa fyra källor på. Vi människor fungerar så, vi hittar lösningar på problemen när vi inte har något annat alternativ.

Ett av argumenten för kärnkraft är att kärnkraft är en billig energikälla och att det skulle kosta för mycket att bygga t ex. vindkraftverk. Men man kan fundera över vad ”billig” egentligen betyder i det här sammanhanget. Jag tycker inte det blir ”billigt” då man utsätter mänskligheten och miljön för allvarliga risker, man kan inte låta pengar styra när det gäller människors säkerhet och hälsa.
Man räknar med att ett kärnkraftverk håller i ca 40år. Om man reparerar och underhåller dem på ett bra sätt så kanske de går att använda längre. Reparationer kostar pengar. Pengar som man lika gärna kan lägga på t ex nya vindkraftverk.

Samtidigt som jordens befolkning ökar, minskar mängden uran (uran är ett grundämne och kan därför inte förnyas.). När vi blir fler människor behövs större mängder energi, men inom 90 år kommer uranet att vara slut om vi förbrukar det i samma takt som idag. Då är det lika bra att börja avveckla kärnkraften redan nu. Varför vänta då det finns risk för att ett kärnkraftverk börjar läcka radioaktiv strålning? Alla vet att det skulle få förödande konsekvenser.

Jag tycker de...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kärnkraft

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-02-13

    En jätte bra uppsats. Du fick

  • Inactive member 2009-01-09

    Mycket bra skrivet! Hjälpte mig jätte mycket :) :) TACK :)

  • Inactive member 2010-05-13

    YEEEEEEEEEEES

  • Inactive member 2010-10-06

    Mycket bra arbete med ett härligt slut ;p

  • Inactive member 2010-10-25

    good =)

  • Inactive member 2011-01-29

    Jättebra skrivet! Kan inget annat än att hålla med dig, MVG+ :)

  • Inactive member 2012-02-24

    go

Källhänvisning

Inactive member [2005-02-02]   Kärnkraft
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3283 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×