Cp

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Cp? Vad tänker man när man hör ordet?
Det används ofta som ett skällsord: ”Åååh jävla cp.” Men vad tänker man egentligen? Man tänker på en handikappad idiot som inte fattar någonting. I alla fall gjorde jag det innan. Men det är fel. Cp är inte samma som utvecklingsstörning som jag alltid har trott. Det kommer att bevisas i detta arbete.

Varför valde jag detta område? Jo, självklart finner jag detta ämne mycket intressant. I somras jobbade jag med utvecklingsstörda ungdomar, blev intresserad och ville veta mer om cp-skador. Det var då jag trodde att cp och utvecklingsstörning var samma sak. Men nu när jag lärt mig lite, förstår jag att de säkert hade cp-skador också.
Jag ville lära mig ”varför cp-skador finns, och hur de uppkommer och varför de gör det?”. Men jag vet ju att vissa saker inte går att svara på, varför cp skador finns t ex. Det är omöjligt. Man kan svara på anledningarna till den frågan och hur de uppkommer och det är precis det jag kommer att framföra i detta arbete. Jag kommer även att berätta lite om Lars Mullback som är cp-skadad och en skicklig författare och regissör.
Det kommer även att framkomma vad cp egentligen är för något och hur man behandlar det. Så varsågod och ta emot kunskapen om cp.

Vad är CP?

Cp är en förkortning av Cerebral Pares som är latin och helt översatt betyder det förlamning genom hjärnskada. Cp är inte en sjukdom, det är ett samlingsbegrepp för olika symtom som uppkommer via en tidig hjärnskada på en omogen hjärna. Hjärnskadan har uppkommit under fostertiden eller under de två första åren. Cp har ofta tilläggshandikapp. Dessa brukar vara:
· Talfel
· Epilepsi
· Koncentrationssvårigheter
· Långsamhet
· Psykisk utvecklingsstörning
· Synproblem
· Vattenskalle
· Urinvägsproblem
· Hörselskada
Ungefär 60 % av alla cp-skadade har ett eller flera av dessa tilläggshandikapp.

Jag tänkte förklara hur en hjärnskada kan fungera.
Vi tar t ex när vi ska gå. Den muskel som är starkast av ”gångmusklerna” är vaden. Ingen annan av ”gångmusklerna” har en chans mot den. Vi böjer foten som ett gångjärn, vaden lyfter upp foten och sen slappnar vadmuskeln av och så släpps foten ner. Detta sker hela tiden av signaler från hjärnan som styr musklerna. Men musklerna har en egen vilja också. De vill att den starkaste muskeln ska ta över så slipper de jobba. Utan hjärnans kommandon skulle alla människor gå på tå. Hos en cp-skadad person kan inte hjärnan skicka signalerna rätt, därför kommer vaden att ta över hela gångproceduren. Cp-skadade kan ibland gå på ett speciellt sätt. Eller så fungerar det inte alls och då blir man rullstolsburen.



Huvudgrupper

Cp brukar delas in i tre huvudgrupper
· Spastisk cp
· Dyskinetiskt cp
· Ataktisk cp.

Den vanligaste formen av cp är spastisk cp, det är den lättaste formen av cp-skador.
Ca 75 % av alla cp-skadade har spastisk cp. Det är en förhöjd muskelspänning som finns i hela kroppen eller i delar av den. Spastisk cp belastar kroppen fel så att de starka musklerna tar över de svaga. Det finns tre former av spastiskt cp. Hemiplegi är när endast ena sidan av kroppen är skadad, t ex att ena benet och armen är drabbad. Ca 30 % av alla cp-skadade har hemiplegi. Orsaken är hjärnblödningar under eller innan förlossningen.

Diplegi är när hela kroppen är drabbad av cp-skadan, men benen är mest drabbade. Orsaken är när barnet fått en hjärnblödning i samband med en mycket för tidig födsel. Ca 42 % har diplegi.

Tetraplegi orsakas oftast av svår syrebrist. Denna form drabbar också hela kroppen, men även armarna och överkroppen är också mycket drabbade. Detta är den svåraste formen av spastiska cp-skador. Den utgör 10 % av alla cp-skadade.

Den andra formen av cp heter dyskinetisk cp, det kan även kallas rörelseförvridna former. Detta orsakas nuförtiden av lång och svår syrebrist, innan orsakades den ofta av gulsot hos spädbarn men denna orsak finns nästan inte längre. Musklerna på personen som är drabbad är ibland slappa och ibland spända, detta ger ofta ofrivilliga och överdrivna rörelser. Det är svårt för personen att själv bestämma sina rörelser. Hjärnsignalerna kopplar fel och musklerna uppfattar en annan befallning än vad det som var tänkt. Därför har denna person svårt att utföra viljestyrda rörelser. Denna form av cp har oftast följdsjukdomar som t ex talfel. De har även svårt att äta själva. Ca 8 % av alla cp-skadade är drabbade av denna form.

Ataktisk cp är balans- och samordningsrubbningar vilket innebär att en person med ataktisk cp har problem med att samordna sina rörelser på ett tillfredställande sätt. Balansen är också ett problem för dem. Personer med ataktiskt cp har svårt att kontrollera sina rörelser. Rörelsernas kraft och storlek är en stor svårighet. Anledningen till denna cp-form är ännu oklar. Även fast ärftlighet är ovanlig bland cp-skador tror man att detta är orsaken till ataktisk cp. Barn som har denna cp-skada uppfattas ofta som slöa och diagnosen ataktisk cp kan förväxlas med olika former av ämnesomsättningsjukdomar.


Vad är anledningen till det?

Vad är då anledningen till cp? Som nämnts uppkommer hjärnskadan i tidig ålder eller under fosterlivet. Det kan även uppkomma under förlossningen då i samband med lång syrebrist. Under fostertiden uppkommer cp oftast pga hjärnblödning. När skadan har skett under fosterlivet kallas skadan prenatal. Sjukdomar som uppkommer i samband med prenatala cp-skador är:

· Sjukdom hos mamman
· Hjärnmissbildning
· Foster infektioner
· Hjärnblödning eller proppar i hjärnan hos fostret
· Graviditets stötande sjukdomar
· Fosterinfektioner
· Fostret har inte tillräckligt med blod.

Om cp-skadan har uppkommit under förlossningen kallas dessa skador för perinatala. Här följer några orsaker för perinatala cp-skador:

· Infektioner i det centrala nervsystemet
· Dålig blod - eller syretillförsel till hjärnan.
· Blödning eller blodpropp i hjärnan
· Gulsot

Om skadan har uppkommit under tiden upptill två års ålder kallas denna postnatal. Några orsaker till postnatala cp-skador är:

· Vattenskalle
· Infektioner i det centrala nervsystemet
· Blödning eller blodpropp i hjärnan
· Olyckor
· Syrebristtillstånd




Behandling

Cp kan ej botas det är en livslång sjukdom, men det går att lindra symptomen. I Sverige använder vi mest habilitering som behandling. Det finns även något som kallas Vojta, ”Move and Walk - metoden” och Detö-metoden. Man kan även genom operation lindra symptomen.

Habilitering: Habilitering är när man försöker minska symtomen genom stimulering och träning. På latin betyder habilitering ”att göra duglig”. Barnet kommer i ett habiliteringsteam som består av sjukgymnaster, sjuksköterska, läkare, logopeder, olika terapeuter psykolog mm.

Vojta: Vojta-metoden fungerar som en programmering. Man Tvingar ner barnet i olika speciella positioner och trycker på olika punkter som t ex får benet att röra sig. Genom att upprepa detta under en tid ska det liksom ”programmeras” in i barnets hjärna och till slut ska barnet kunna utföra de tilltvingade rörelserna själv.
Detö - metoden: Detö-metoden finns i Ungern. Denna metod går ut på att barnet själv påverkar och lär sig. Ingen drar och tvingar deras rörelser utan under lång tid tränas musklerna att behandla sin cp-skada. Detö-metoden anses vara väldigt tråkig. Ett exempel är ur Lars Mullbacks bok. Han lade märke till när de tränade barnen fick sin behandling och det gick mest ut på ”nu reser jag mig upp” och så reste barnet sig upp.

”Move and Walk”: ”Move and Walk” - metoden “uppfanns” av en som arbetade med Detö-metoden, men tyckte att metoden var tråkig för barnen. Hon uppfann då en ”lekigare” version av träningen. Att genom lekar träna och lära sig behandla sin cp-skada tyckte hon var ett mycket bra sätt. Den tråkiga i Detö-metoden uppfattades istället som roliga lekar.



Här behandlas en liten cp-skadad pojke av vojta-metoden.


Symptom

Det konstiga med cp är att det kan se så olika ut. Vissa personer kan endast ett tränat öga se att de bär på en cp-skada medan vissa sitter i rullstol och inte ens kan röra sig. Symtomens olika storlek beror på när skadan har skett och var i hjärnan skadan sitter. Symtomen är ju självklart olika beroende på vilken form av cp-skada man har. Men mer eller mindre nedsatt muskelkontroll är den vanligaste följden av skadan. Men detta kan ju också se helt olika ut som nämnts ovan.




Lars Mullback – Anklagelser



Lars Mullback är författare och tv-regissör. Han är cp-skadad. Precis innan jag gjorde detta arbete läste jag en fantastisk bok av honom. Den heter anklagelser. Den handlade om hans kamp att få hit den behandlingsmetod som fått honom att göra saker som de svenska läkarna sa att han aldrig skulle kunna göra i hela sitt liv. Han har t ex lärt sig äta själv, gå ordentligt, tala bättre, hålla sina armar i styr m.m.. ”Anklagelser” följer med Mullback till Ungern där denna metod vid namn PETÖ-metoden finns. Där han lär sig dessa saker som t ex att gå. Detta tog honom ett halvår att lära sig, men mer träning behövs. På ett halvår hade han lärt sig saker som skulle ha varit omöjliga enligt våra svenska läkare! Sverige har misslyckats med habilitering av cp-skadade anser Lars Mullback. I en del av boken berättas också om hur han kämpade, hur svetten rann bara för att göra något så självklart för oss som att äta själv. Hans kamp mot sin egen cp-skada, mot Sveriges orättvisa och läkare berör en i hjärtat. Lars Mullback var 33-34 år när han skrev boken. Den kom ut 1997.






Sammanfattning
Cp är ingen sjukdom utan en gemensam betäckning på en rad olika symtom som bygger på en skada på en omogen hjärna. Cp har olika huvudgrupper vilka är: spastisk-cp, dyskinetisk-cp och Ataktisk-cp. Symptomen kan variera beroende på var i hjärnan och när skadan skett. Det beror även på vilken form av cp man är drabbad av.
Skadan kan uppkomma under graviditeten och kallas prenatal, skadan kan också uppkomma under förlossningen och då kallas den perinatal. Uppkommer skadan under tiden upp till två års ålder kallas skadan postnatal. Man kan endast få en cp-skada upp till två års ålder.
Cp-skador kan inte botas, symptomen kan bara lindras. Det kan ske genom olika metoder t ex. habilitering, ”Move and Walk”, Petö-metoden och Vojta.
Lars Mullback är en cp-skadad författare och regissör som skrev boken anklagelser 1997 som jag har gjort som en liten recension om under rubriken: Lars Mullback - Anklagelser. Ifrån Lars bok har jag tagit en del faktauppgifter.





Egna tankar/åsikter

Nu har jag kommit till egna tankar. Det är här jag bara låter händerna skriva fritt utan minsta fakta. Lite fakta bygger det ju på i och med att jag har samlat ”kunskap” under tiden jag har jobbat med arbetet. Jag har även samlat kunskap med att läsa boken av Lars Mullback. Den var otroligt bra. Det står mer om den under rubriken Lars Mullback – Anklagelser

Min uppfattning om cp är inte längre att det är en idiot som inte fattar eller kan någonting. Fördomar att cp-skadade skulle ha lägre intelligens än andra är fel. Det märker man t ex i Lars skrivande. Man märker inte att han är cp-skadad förutom när han nämner det själv. Det är hemskt med fördomar. De förstör mycket.

Jag har jobbat med utvecklingsstörda ungdomar under en del av sommarlovet till nian. Jag vet inte om de var cp-skadade, men jag tror faktiskt det. De hade i alla fall väldigt många olika sjukdomar kombinerade.

Att läsa om cp är intressant. Men jag vet ju fortfarande inte ”varför skadan finns”. Men det kommer nog ingen människa att få reda på någonsin. Det är nog som livets gåta.
I boken jag läste fick man följa med i Lars liv som cp-skadad. Det var otroligt att läsa om, man kunde verkligen leva sig in i det. Det är svårt att förklara så här i en text. Men jag föreslår att du som läser detta också läser boken, för då får man verkligen en inblick i hur det är att vara cp-skadad.

Jag har även intervjuat en person som jobbar på Victoriaskolan. Tyvärr fick jag inte så mycket information som jag hade hoppats på. Men det är även en av källorna till i arbete.

Jag tänker inte så mycket på cp-skadade längre. Innan jag läste Lars Mullbacks bok hade jag mest fördomar och felaktiga uppfattningar. Jag trodde t ex att cp var samma som att vara utvecklingsstörd. Genom detta arbete har jag fått insikt och mer fakta om cp-skadade. Nästa steg är att jag skulle vilja prata med en cp-skadad och höra hur den personen tänker. Jag vet inte om det är elakt att fråga ut någon om dess cp-skada. Man kan ju fråga innan om det är ok.

Det finns en rädsla att råka ut för en cp-skada. Ingen önskar att få ett cp-skadat barn. Om det skulle hända, får man väl leva med det och göra det bästa av situationen. Ibland kan jag undra hur det skulle vara att ha ett cp-skadat barn. Det beror ju helt på vilken grad och form av cp-skada barnet har. Det skulle nog kräva en hel del, kanske inte när barnet är bebis. Det är nog samma sak ungefär som med ett ”normalt” barn.
Att få reda på att barnet är cp-skadat är nog vara ”chockande” och kan inte vara kul. Men det värsta skulle nog vara om det hände en olycka när barnet var under två år och man själv var delaktig i den.

1-2 barn av 1000 som födds i Sverige blir cp-skadade. Låter inte mycket men tänk efter. Det blir 80 000 människor som får den diagnosen. Ganska mycket tycker...