Fattigdom

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
På Röda Korsets hemsida kan man läsa om jordbävningen som drabbade Iran: s sydöstra provins, Kerman förra året och om de enorma hjälpbehov som nu behövs i området. Staden Bam drabbades hårdast, och fler än 41 000 människor dödades och ungefär 30 000 skadades och närmare 75 000 blev hemlösa, enligt officiella siffror.
Iran är ett av de mest katastrofdrabbade områdena i världen och flera tusentals människor har nu hamnat i en situation där de varken har mat eller tak över huvudet. Jordbävningen i Iran är ett tydligt exempel på hur fasansfulla naturkatastrofer kan sätta tusentals människor i fara. Idag är naturkatastrofer en av många orsaker till att människor blir fattiga.
Fattigdom är ett komplext problem där många viktiga aspekter ingår. Vi har valt att fördjupa oss i vad fattigdom innebär och hur begreppets definition kan variera. Målet med vår uppsats är att på ett enkelt och intresseväckande sätt framställa vår analys av frågor som rör människan och hennes omgivning och beskriva hur vi kan se samband, sammanhang och helheter vad gäller överlevnad. Vi vill också få en förståelse för människors ömsesidiga beroende. I svenska vill vi utveckla vårt tänkande, en språklig säkerhet i skrift och vår förmåga att bedöma texter utifrån dess tillförlitlighet, och vi hoppas att vi kommer att uppnå dessa mål i vårt arbete.

Följder av en jordbävning
I september 1985 drabbades Mexico City i Mexico av en jordbävning. Många av stadens byggnader förstördes och 30 000 människor blev hemlösa. Dödssiffran slutade på 7 000.(Encarta Uppslagsverk, 2001)

Vad är fattigdom?
Om man ställer sig frågan: Vad är fattigdom? Så skulle man nog få en mängd olika definitioner. För enkelhetens skull låter vi världsbankens definition av en mycket fattig person gälla. En fattig människa är en person som lever på mindre än en amerikansk dollar om dagen. Ungefär en miljard människor runt om i världen lever idag i extrem fattigdom.
Det låter väldigt simpelt och lättlöst det här med att en miljard människor är fattiga, att det är bara för de övriga fem miljarder människorna att skänka 100 kronor i månaden och problemet är löst. Naturligtvis är det mer komplext än så och det handlar inte enbart om pengar. Fattigdom kan även mätas i hälsa, mat, sjukvård, rent dricksvatten och trygghet. Man brukar anse att fattigdom är när människor inte kan åstadkomma den levnadsstandard som är vanlig i deras samhälle. Således förstår vi att innebörden av att vara fattig skiljer sig mellan olika samhällen och länder på jorden.
Ett exempel på var det varit och fortfarande är extrem fattigdom är i Sydasien där 50 procent av alla barn under fem år mellan 1996 och 2001 led av undernäring. I Europa och Centralasien var motsvarande cirka fem procent enligt FN:s Internetsida Millennium Development Goals ( 2003)
Fattigdom är ett viktigt problem att diskutera, för det är inte acceptabelt att år 2004 när vi kan gå på månen, undersöka elektroner, klona människor, konstruera tystgående dammsugare och göra de mest makalösa saker men inte lyckas med att ge alla människor en godtagbar levnadsstandard.

Orättvisor
Rättvisa är ett viktigt begrepp att reflektera över när man ska diskutera fattigdom och vilka åtgärder som måste göras för att bekämpa den. Fattigdom är en konsekvens av brist på rättvisa. Överkonsumtionen i vår del av världen är ett utomordentligt bra exempel på hur orättvisa leder till fattigdom i mindre utvecklade länder. Skulle jordens resurser vara rättvist fördelade skulle inte den enorma fattigdom som idag råder förekomma. Istället skulle de flesta människor kunna leva under någorlunda drägliga förhållanden och ha rätt till samma möjligheter vad gäller mat, bostad och adekvat utbildning och arbete.
Av ovanstående kan man anta att den orättvisa som finns idag endast drabbar de fattiga utvecklingsländerna men i själva verket är det ett aktuellt problem som också finns i vår direkta närhet.
I de västerländska samhällena lever många människor utanför samhällets rammar. De lever inte ett ekonomiskt säkert liv, som innebär att ha möjligheter att kunna leva ett stabilt liv och känna sig tillgodosedd vad gäller ens basbehov. (Work& Economic Security Explanation 2002: Internet)
Bristen på rättvisa mynnar ut i fattigdom och segregation. Svenskar och invandrare har inte samma möjligheter till arbete trots likvärdig utbildning. Detsamma gäller mäns förmåner på arbetsmarknaden i jämförelse med kvinnors. Det finns givetvis många fler exempel på var det råder orättvisa i vår direkta närhet men det viktiga är att man förstår att de lokala orättvisorna är minst lika viktiga att bekämpa som de globala, såsom överkonsumtion.
Hur går det att undvika denna orättvisa? Naturligtvis finns det inga direkta svar på en sådan fråga. För att man ska kunna bekämpa orättvisa måste man eliminera föreställningen Vi och dom. Vad är syftet med att dela in världen i två läger: rika och fattiga, när vi lever i en värld med gemensamma problem som kräver gemensamma lösningar? Vi måste samarbeta och behandla alla likvärdigt om vi ska lyckas med att bekämpa orättvisor.

Vi har alla ett ansvar!
Det går inte att säga att länders fattigdom är självförvållat lika lite som man kan säga att det enbart skulle vara de rikare ländernas fel.
I en artikel publicerad i Dagens Nyheter (Bolling 2004: Internet) står det att pengar som biståndsorganet Sida har betalat till Mocambique har varit allmänt dåligt kontrollerade och hamnat på villovägar. De 1.7 miljonerna som det rör sig om ska nu betalas tillbaka. Sverige skänker årligen 500 miljoner enbart till Mocambique, vilket gör att man inte kan låta bli att fundera över om det är fler biståndspengar på vift runt om i världen.
Biståndstagaren har ett ansvar att se till att pengarna inte hamnar på villovägar likväl har biståndsgivaren ett ansvar att följa upp vad som händer med pengarna. Vi har alla ett ansvar! I praktiken innebär det att vi måste inse att fattigdom är ett globalt problem , såsom miljöförstöring och överkonsumtion, och att det berör oss alla.
Västvärlden lever i ett konsumtionssamhälle, och det är ingen tvekan om den saken. En förutsättning för den väldiga konsumtionen är att företagen producerar så billigt och effektivt som möjligt. På så sätt passar det utmärkt för de multinationella företagen att det finns fattiga människor som arbetar i ”arbetsförhållanden som vi inte kan ta in i våra värsta mardrömmar” säger LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin i en artikel i Aftonbladet (Rydén 2004: Internet). Artikeln berättar om sexuella trakasserier, svältlöner, barnaarbetet och arbetare som blivit inlåsta i fabriker och tvingats arbeta flera dygn i sträck. Allt för vi ska få välkända produkter billigt och som ger företagen största möjliga vinst.
Citatet som följer är sagt av en deltagare på FN:s befolkningskonferens i Bukarest 1974 och säger äger allt om problemen kring i – ländernas resursslöseri och u-ländernas snabba befolkningsökning : Visst är det bra att vi samlats här för att diskutera vad vi i u-länderna ska göra, så att vi inte blir så många som ska dela på de knappa och begränsade resurserna. Tack för alla råd ni ger oss. Men när ska FN kallas till konferens, där vi diskuterar vad ni i i- länderna kan göra, så att ni inte konsumerar så mycket? Får vi komma och ge er råd då? Vi lovar att börja med familjeplanering, om ni lovar att börja med konsumtionsplanering […] (Östman m.fl 2000 s 44)

Hjälporganisationer
Det finns en mängd organisationer och föreningar som arbetar aktivt med att bekämpa fattigdom.
I Sverige finns flera ideella föreningar. Dessa är i synnerhet koncentrerade till storstäderna och hjälper människor som exempelvis inte har tillgång till bostad eller arbete. En av dessa organisationer är Frälsningsarmén, som är ett internationellt, kristet trossamfund, som betonar socialt engagemang i sitt arbete. Frälsningsarméns verksamheter finns för närvarande i 107 länder. (Vad gör vi? 2004: Internet)
Röda Korset är ytterligare en internationell hjälporganisation som arbetar med humanitärt hjälparbetet. Röda Korset finns i 181 länder och är till skillnad från Frälsningsarmén politiskt och religiöst obundet. Den muslimska motsvarigheten till Röda Korset är den Röda Halvmånen och dessa tillhör samma organisation.
Röda Korsets hjälpverksamhet finns i fler än 150 länder och kan vara program för människor som drabbats av naturkatastrofer, flyktingar eller för personer som lever under ekonomiskt och socialt instabila förhållanden. (Om Röda Korset; Här finns vi i världen 2004: Internet)
Även FN har verksamheter som arbetar med fattigdom. Dessa arbetar för närvarande med The Millennium Development Goals som består av två huvudmål. Mål 1 innebär att man ska försöka reducera antalet människor som lever på mindre än en dollar om dagen från 1990 års nivå (28,3 %) till 2015 (14,2 %). Mål 2 syftar till att motverka hungersnöd och undernäring bland människor. Målet är att halvera 1990 års nivå till 2015.
Enligt FN kommer den globala fattigdomen att sjunka till 13 % om man uppnår The Millennium Development Goals och 360 miljoner människor kommer att undkomma ett liv i extrem fattigdom. (Millennium Development Goals 2003: Internet)


Slutsats
Vi har arbetat med ett komplext problem som väcker många frågor och funderingar. Vi har kommit fram till att fattigdom är ett problem som har ett samband med andra globala problem vilket gör den mycket svårt att bekämpa.
Den här uppsatsen har givit oss förståelsen av vad det innebär att vara fattig. Det är fruktansvärt att se hur klyftan mellan fattiga och rika blir allt större och frågan vi omedelbart ställer oss är hur förhållandet kommer att se ut om några årtionden, och vad vi kan göra för att motverka att gapet vidgas. Vi har kommit fram till att vi måste få människor att förstå att fattigdom och andra globala problem först kan bekämpas när vi nått insikten om att vi alla är likvärdiga och att det krävs samarbete för att skapa en bättre värld.

Referenser
Litteratur
Östman m fl, 2000: Människa, befolkning, mänsklighet.I Geografi. Stockholm
Internet
Bolling; Anders, 2004: Mocambique återbetalar svenskt bistånd. (19.4.2004.) http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=251007
Frälsn...