I perioden 1997-2003 ökade sjukfrånvaron i Sverige marknad och sjukfrånvaroproblematiken blev en politiskt viktig fråga. En rad utredningar initierades av staten varav flera avsåg företagshälsoårdens roll i sjukfrånvaroproblematiken. I takt med att ökningen i sjukfrånvaron fick allt mer uppmärksamhet i media intensifierade staten sina försök att hejda ökningen, och sjukfrånvaroproblematiken flyttades högre upp på den politiska dagordningen.
Uppsatsen syftar på att granska företagshälsoården och dess roll i samhället som ett verktyg i kampen mot ohälsan i arbetslivet. Detta kommer att göras genom att granska de rättsregler som finns förknippade med företagshälsoård och huruvida dessa rättsregler fungerar så som staten hade tänkt.
Regleringen kring företagshälsoården idag är knapp, med företagshälsoårdens samhällsuppdrag kort angivet i AML. Då flera nyckelbegrepp saknar klar definition, existerar det idag många företag med vitt skilda innehåll som kallar sig företagshälsoård, något som lett till att branschen upplevt en pris- och kvalitetsdumpning sedan branschhälsorna försvann i och med avregleringen i början av 1990-talet.
Företagshälsoården är en privat aktör som har blivit pålagd ett samhällsuppdrag. I och med att den är en privat aktör i en fri marknad finns ett antal intressenter utöver staten som alla påverkar företagshälsoårdens verksamhet, och detta är något som måste beaktas i studier av företagshälsoård. Det saknas vetenskapliga studier kring sambandet mellan företagshälsoård och sjukfrånvaro, men företagshälsoården anses ändå kunna vara ett verktyg i kampen mot ohälsan.
Uppsatsen har utgått från frågeställningen ifall företagshälsoården kan vara svaret i kampen mot ohälsan och kommit till slutsatsen att given de rätta förutsättningar kan den vara ett kraftfullt verktyg i kampen, men att det i dagsläget saknas incitament att anlita ?god? företagshälsoård och det saknas ku...
