Bära eller brista - ljusvässaren

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Ljusets historia:

Ljus är något som man används sedan stenålder, dem skillnader som har varit är sättet att tillverka dem på.
I Egypten har man till och med hittat ljusstakar som man använt 400 år före Kristus. Och ungefär samtidig tillverkade man i Kina och Japan ljus av vax och fröer. Samt att man i Indien, har kockat kanel och sedan tagit skummet som bildats, och stöpt ljus av. USA har inte heller varit långt efter. För ca 100 före Kristus så gjorde man där ljus av olika oljor från träd och bär. Att man har gjort på så många olika sätt, beror nog på att man då inte visste om att det levde några andra människor. Med det menar jag att om man hade vetat om att fanns mer människor på jorden och om man hade kunnat förflytta sig snabbt, då hade man kunna lära sig saker av varandra. Men så var det inte då och därför var ljuset tvunget att uppfinnas flera gånger och på olika platser. Sedan så lever det ju olika sorters växter och djur på olika platser och vi hade ju då inte tillgång till alla, eftersom man inte kunde resa så långt.
Det va på 1300-talet som ljusindustrin startade. Och det faktiskt tack vare att det då började bli en större skillnad mellan fattiga och rika. För inte kunde dom rika stå och stöpa ljus inte… men dom ville ju ändå ha ljusen. Dom lite fattigare tog då sin chans, och dom började göra fler ljus än tidigare. För då kunde dem sälja en andel till adeln och på så sätt känna pengar.
Sedan tog utvecklingen fart på nytt i början av 1500-talet. För det var då som man gjorde dem första ljusformarna. Produktionen ökade då ytterligare, eftersom man nu kunde gjuta ljusen.
Detta skedde alltså samtidigt som Gustav Vasa regerade i Sverige. Och det var också då som man började ta hjälp av vattenhjulet för att göra tunga saker. Tiden då ljusformen uppfanns, var alltså i början, på dem år då tekniken kom att regera. Nu var det viktigt att kunna göra saker och ting snabbt och enkelt för att känna pengar. Om tillexempel Gustav Vasa ville ha 1000 ljus om en vecka, då måste han ju få det! Men hur skulle man kunna tillverka dem så snabbt? Men det löste man alltså med att bygga formar som man kunde gjuta ljusen i.
I början på 1800-talet, mitt under kolonialtiden, det var då stearinet, paraffinet och de veke som vi använder idag, uppfanns. Med hjälp av den nya massan blev ljusen nu hårdare och dom brann långsammare. Stearinljuset är det vanligaste idag och den har en stor och klar låga, det bildas inte heller så mycket sot på ljuset eftersom stearin innehåller stora mängder syre.
Paraffin och stearin är dem ämnena som används mest i ljus i Europa idag. Meddans man i Asien mest använder oljor och fotogen.
Det var också i mitten av 1800-talet som dom första glödlamporna kom. Det som gjorde att man fortsatte att använda sig av ljus och fotogen var att alla inte hade tillgång och råd till elektricitet. Så är det en idag, fast då använder man inte heller stearinljuset, utan fotogen eller olika oljor.
Dom största stearin och paraffin konsumenterna är idag dom nordliga länderna i Europa, alltså bland anat; Tyskland, Sverige, Norge, Finland och Estland.
Idag så använder vi ju inte stearinljuset för att kunna arbeta längre in på kvällen eller för att kunna se på mörka vinterkvällar. För då använder dem flesta elektricitet, eller fotogen, utan nu år 2004 så använder vi dem för att få det lite mysigt, när vi äter middag tillexempel. Att använda sig av ljus för att kunna slappna av, efter en stressad dag på arbetet, är också bra.




Varför är det då så viktigt att ljusen passar perfekt i ljusstaken?

Jo, säg att du har ett stearinljus som är lite för stort för den ljusstake som du har, för att då göra ljuset mindre hämtar du exempelvis en kniv. Men med en kniv är det väldigt enkelt att du tar bort för mycket, och om man då använder ljuset trotts att det nu är för litet så utsätts du för en väldigt stor brandfara. För en ljusstaken är inte byggd för att ha ljus som sitter snett, alltså hamnar stearinljusets tyngd på fel ställe, och vid minsta lilla stöt trillar ljuset.
Men om du då istället för kniven använd en ljusvässare, så skulle chansen vara mycket större att du lyckas ta bort exakt så mycket stearin som behövs. Sedan är det också en bekvämlighets fråga, det är ju mycket enklare att använda en ljusvässaren än en kniv.
På den ljusvässare som redan finns så är det du som håller, snurrar och trycker ljuset neråt i vässaren, vilket är väldigt svårt och inte alls så enkelt, eftersom ljuset är vaxat och därför halt. Då kan man ju lika gärna använda sig av en kniv. Men nu så har den ljusvässaren utvecklats! För nu det är inte längre du som håller i ljuset och trycker det neråt. Utan du vrider bara på vässaren!
Jag hade först och främst tänkt att min ljusvässare ska köpas av kvinnor i alla åldrar. Av lite äldre för att dom vill ha det fint vid maten och av lite yngre som vill ha det lite mysigt och avkopplande på kvällen. För när männen vill koppla av, ja då sätter dom sig framför TV eller något liknande. Det är ju oftast kvinnan som handlar i en familj och det är hon som har den instinkten att, ta hand om saker/andra, sköta hemmet och ordna så att det blir trevligt. Det är helt enkelt kvinnan som använder sig av ljus idag, om du då är en gammal tant med darriga händer, eller en stressad 30-40 åring, det gör detsamma, för du har ändå användning av en ljusvässare.

För/nackdelar med Ljusvässaren:
På naturen, samhället, individens livsvillkor.

Med ljusvässaren minskar du brandfaran och det är ju positivt för såväl naturen och dina livsvillkor.
Ljusvässaren innerhåller många olika material och därför så är det svårt att återanvända den, vilken är en nackdel. Människor har det ju redan svårt med att gå till olika miljöstationer o.s.v. Så att man då kommer att plocka isär produkten flera små delar, för att sortera dem var för sig, det är svårt att tro. Däremot så kan man bygga produkter av en redan använd plast. Gummit, som sitter på dem halva kugghjulen, och som gör så det inte blir fula märken i ljuset, kommer vara av den naturliga sorten (alltså den som är framställd ur gummiträden). Om fler produkter skulle använda sig av den sortens gummi, då skulle så klart efterfrågan bli större och dem u-länder som Gummiträdet växer i skulle då kanske har råd att hålla regnskogen vid liv (det är där Gummiträdet växer).
Med dom andra delarna i ljusvässaren skulle det tyvärr vara för dyrt att gör av miljövänliga material, men det får man arbeta vidare på.
Tillbaka till individens livsvillkor. För den lata eller stressade personen förbättrar man livsvillkoren på så sätt att man gör det mycket enklare för dem att vässa sina ljus. Den botar ju inte stressen hos en människa men den gör att det går snabbare. Vilket är positivt på ett sätt, men negativt eftersom man då inte har tagit sig den tiden att gör det på ett långsammare sätt. Sedan så blir det ju väldigt mycket enklare och det kanske gör att fler sätter sig ner vid ett ljus och har det lite mysigt, lugnt och skönt. Även fast man inte är ensam och trotts att sina eventuella barn är med.
Men det är nog ändå för dem äldre som livsvillkoren förbättras mest. Eftersom det för en gammal tant/farbror, med darriga händer, var svåras att vässa ljusen från början. Nu krävs det ju inte så mycket kraft eller farliga verktyg för att få ljuset att sitta säkert i ljusstaken. Dem behöver inte heller vara lika oroliga för att ljuset ska välta omkull, eftersom den sitter fast bättre.
Hur denna ljusvässare skulle kunna ändra samhället det vet jag inte riktigt, men nu när den är utvecklad så är den med i det teknik stadiet då allt ska vara enkelt, snabbt och skönt. Det är ju bra, men den utvecklingen är ju inte bara positivt. Utan den på verkar ju våra livsvillkor så att man blev mer och mer bekväm av sig.
Ljusvässaren kan påverka många människor positivt men så mycket så att ett helt samhälle blir bättre det tror jag inte. Det blir enklare och säkrare för äldre och barnfamiljer, men det kommer nog inte bli en sådan grej som man i framtiden inte kan klara sig utan. Att den finns att köpa utan färgmedel är kanske en sak som kommer att påverka samhället, eftersom dem flesta produkter idag inte är gjorda så. Förhoppningsvis så kan det bli så att fler och fler produkter skapas utan färgmedel i, just för att folk då kommer att prioritera miljövänliga saker mer än vad man gör idag. Det som gör att jag tror att man längre fram i tiden, kommer att prioritera miljövänlig framför annat, beror på att det skrivs och pratas mycket mer om miljö i media nu, än vad man gjorde förr. Det finns också fler miljövänliga matprodukter nu, detta med färg är ytterligare ett steg i utvecklingen.
I framtiden kommer man säkert och kunna använda det överblivna stearinet till att göra ljus som är för smala tjockare. Man skulle redan idag kunna ha det så, genom att sätta in en värmeslinga i behållaren där allt samlas upp. Det är en bra lösning och det är bra för naturen, men jag tror nog att folk skulle tycka att det var för komplicerat och tog för lån tid. Så det för man spinna visare på.

Färg, form och material:

Att ljusvässaren ser ut som den gör har att göra med att jag vill ett den ska fungera så bra som möjligt. Jag har alltså tagit funktionen i första hand, med den är klart att jag valt ett snyggt sätt framför ett lika bra fungerande men ful. En ful produkt sälj inte lika bra som en snygg och jag har planerat att den i framtiden ska vara gjord av rostfritt stål, p.g.a. att det är snyggare. Att den inte är gjort i det materialet nu beror på att den då skulle bli för dyr. Det är inte heller lika enkelt att konstruera en i stål, som det är att göra den i plast.
Ljusvässaren kommer till en början att finnas i 5 olika färger; Grön för att det är en grundfärg och för att den är lugnande. Röd, gul och blå för att det också är grundfärger och slutligen i ingen färg alls, för att det är det absolut miljövänligaste.
Varför jag valde att ha den i just grundfärgerna beror på att det är dem mest naturliga färgerna och för att dem matchar till det mesta. Att jag överhuvudtaget gör den i färg beror på att den då blir lite snyggare och kanske säljer lite bättre, men jag har den även då utan färgmedel för den miljömedvetna. Att jag inte gör den i fler väger beror på att det skulle bli så oekonomisk.





Hur fungerar dem tekniska bitarna i Ljusvässaren:

I ljusvässare finns det 2 olika sorters fjädrar men sammanlagt 4 stycken. Tre av dem ser ut så här. Deras funktion i ljusvässare är att se till så att ljuset trycks nedåt, så att man kan vässa det. Så här funkar det: Spiralfjädern sitter runt ett rör (som vi kallar X) av rostfritt stål, men både röret och spiralfjäder sitter inuti ett annat rör (som vi kallar för rör Y). Rör Y’s öppning är halvt igen täppt, i den övre änden, så att det bara är det inre röret, X, som kan komma ut. X’s ena övre ende sitter fast i maskineriet ovanför och den andra i en stor skruv. Skruven är lika stor som rör Y’s inner diameter, den är alltså större än spiralfjädern. Så när man drar i det maskineriet som rör X sitter fast i så pressar fjädern ihop och när man sedan släpper så åker rör Y ner/in igen. Om du inte förstod hur jag menar så kan du alltid titta på skisserna.
Den andra fjädern sitter i det maskineriet som håller fast ljuset. För att du ska förstå vad jag menar nu, är det bra om du har sprängskissen framför dig. Så här funkar det:

Den här fjädern ser ut som en tjockare sorts ståltråd och den är formad som en cirkel. Ändarna sitter inte ihop med varandra, utan den ena är böjd som en krok (vi kallar den för ände 1) och den andra pekar nedåt (ände 2). Ände 2 sticker ned i ett hål, som finns i en speciell sorts bricka, brickan sitter alltså under fjädern. Den andra änden, nr 1, sitter fast krockad runt en förhöjning som sitter vid sidan om maskineriet. Denna förhöjning och hål sitter med ett avstånd på ca 15 m.m. ifrån varandra, alltså ligger den som en rund ring ovanför ”brickan”. I Brickan finns det också tre stycken andra hål, som är formade som rektanglar (rektanglarna är böjda lite inåt). I dem hålen är små trekvarts kugghjul fästa i. Dem sitter inte fast i ”brickan”, men brickan håller dom på rätt plats. Dessa kugghjul är som sackt inte hela, dem är också förklädda med gummi ute i kanten. Gummit har vi satt dit för att inte sick-sack mönstret på kugghjulen ska förstöra ljuset. I ”brickan” finns det också ytterligare ett hål, detta är runt. I det runda hålet sitter en bred och avlång knapp fast i. När du sedan trycker på knappen så snurrar brickan och kugghjulen åker inåt, fjädern gör så att allt åker på plats igen när du släpper knappen.
Det är såklart inte bara i ljusvässaren som man har använts sig av fjädrar och kugghjul, ett exempel där man använt sig av en fjäder är i denna självöppnande gräpptång. Fjädern används också på samma sätt som i gräpptången på lite modernare sekatörer. Ytterligare ett ställe där man använder sig av fjädern är i apparater, som drivs av batterier. Där är fjäderns uppgift att se till att batteriet verkligen sitter fast, ganska hårt, på sin plats. För om batteriet skulle sitta löst så skulle det bli glapp hela tiden, ex: en ficklampa skulle helt plösligt kunna slockna för att +/- polerna inte är där dem ska vara.
Kugghjul används oftast i maskiner för att driva runt någonting, exempelvis i klockan, där dem med hjälp av batteriet gör så att visarna snurrar.
Som du ser används fjädern och kugghjulet i många olika apparater och så är det med många mekaniska och tekniska saker. Det finns nog inte en ända uppfinning som inte har någonting som ingen annan produkt har. Det är nog tur, för annars skulle det vara väldigt svårt för samhället att hänga med i teknikens utvecklig. Man skulle inte hänga med och nya saker skulle inte accepteras på samma sätt. Tänk bara på hur det gick för Galileo Galilei när han upptäckte att det faktiskt var jorden som kretsade runt solen och inte tvärt om. Då trodde man inte på honom, man förstod inte eftersom det var så nytt och tvärtemot vad man hade lärt sig. Det gick för fort, för om man en längre tid hade anat att det var så och om man hade varit flera som hade forskat, då hade...