Språkligt perspektiv på naturvetenskap och matematik. En undersökning om hur texters uppbyggnad påverkar förståelsen av de begrepp som beskrivs

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Den språkliga uppbyggnaden av en text påverkar förståelsen av de fenomen som texten beskriver. Det naturvetenskapliga och matematiska språket är abstrakt, objektivt, informationsorienterat, kortfattat och har syntaktisk vaghet. Genom att språket är så tätt kan det vara svårt att avgöra vad satsen säger och därmed går förståelsen förlorad. Språket kan jämföras med ett andraspråk. Eleven/läsaren behöver lära sig detta språk för att förstå innebörden i texten. Vår hypotes är att elevers förståelse inom matematik och naturvetenskapliga ämnen påverkas av språket och dess uppbyggnad. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om hypotesen är sann. Hypotesen testades genom en experimentell undersökning med enkäter där populationen utgjordes av gymnasieelever i årskurs 1. Vi har beskrivit tre olika fenomen med koppling till ämnena fysik, kemi och matematik: elektrisk spänning, fotosyntes- respektive ekvationer. För varje fenomen har vi två olika texter. En traditionell matematisk/naturvetenskaplig såsom den är i läroböckerna, och en berättande. Likvärdig och överensstämmande information förmedlas i de båda texterna. Den berättande texten kännetecknas av en närvaro där en berättarröst vänder sig till en läsare och ger beskrivningar på flera olika sätt. Språket i de matematiskt/naturvetenskapliga är passivt och kortfattat. Ett antal frågor har inkluderats i enkäten för att i möjligaste mån täcka in övriga variabler som kan påverka bergreppsförståelsen. Resultaten av enkäterna har analyserats med statistisk variansanalys med hjälp av st...