Den nya arbetstidslagen : En studie om implementeringen inom kommunal äldreomsorg

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vår studie handlar om hur EU:s arbetstidsdirektiv har implementerats inom den svenska äldreomsorgen, sett ur enhetschefens perspektiv. Syftet med studien är att förstå vilken betydelse implementeringen haft och hur enhetschefen hanterat implementeringen i förhållande till information, delaktighet och förändringsvilja. Dessutom vill vi veta om enhetscheferna har uppmärksammat några konsekvenser för personal och omsorgstagare. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod och våra informanter är verksamma som enhetschefer inom äldreomsorgen, med inriktning särskilt boende. De resultat vi fått fram har analyserats utifrån modeller som tidigare använts inom implementeringsforskning. Som ytterligare redskap till analysen har vi också tittat på vilka olika sätt som anställda kan hantera organisationsförändringar. Resultat visar på flera motsägelser. Samtidigt som cheferna tycker att allt gått bra medger man att personalens villkor försämrats väsentligt. Direktivet har införts utan något tillskott av resurser vilket innebär sämre arbetstider och mer stress för personalen. Dessutom har personalens möjligheter till flexibilitet försvunnit - man kan inte längre byta turer som tidigare - samtidigt som chefernas yrkesroll alltjämt präglas av frihet och självständighet. En annan konsekvens är att kontinuiteten i bemanningen försämrats vilket torde påverka omsorgstagaren i viss mån. Detta har dock inte kunnat bekräftas. Då studien in...