Bakgrund:
Redan på 1700-talet diskuterade Owen att det inte var bra att ha barn som
arbetade långa arbetspass i treskift. Detta synsätt införde han på sin fabrik,
vilket han fick mycket kritik för. Först 1962 väcktes tanken på 6-timmars
arbetsdag i Sverige. Sedan dess har flera försök genomförts bl.a. hos
Helsingborgs stads äldreomsorg, äldreomsorgen i Höganäs kommun samt Toyota
Center i Mölndal.
Problem:
Dagens företag är relativt fokuserade på traditionella mått som t.ex. lönsamhet
och produktivitet, även när det gäller arbetstidsförkortning. Däremot finns det
inte mycket uppföljning kring s.k. inre värden som arbetstillfredsställelse och
relationer. Vi har heller inte påträffat någon oberoende granskning som
behandlar resultatet av en arbetstidsförkortning och hur det har påverkat
arbetstillfredsställelse och relationer i en organisation.
Syfte:
Genom att studera de psykologiska förutsättningarna; arbetsmiljön och
motivationen samt de sociologiska förutsättningarna; ledarskap, grupper och
konflikter i två företag, ämnar vi att se om det skett någon förändring i de
inre värdena arbetstillfredsställelse och relationer genom
arbetstidsförkortningen.
Metod:
Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där semistandardiserade
telefonintervjuer utgör empirin. Intervjuerna har genomförts på företagen
AWJ-Tryck AB och Stora Enso Kvarnsveden AB. Vi har valt att studera de inre
värdena utifrån de anställda, men för att få en bra syn över hur förändringen
har påverkat de anställda har vi valt att även intervjua mellanchefer samt
personer ur ledningen.
Slutsatser:
De anställda upplever att de med arbetstidsförkortningen är mer motiverade
vilket även lett till ökad arbetstillfredsställelse. Dessutom fungerar det
sociala i arbetsmiljön bättre idag. När dessa faktorer fungerar i företaget
känner sig de anställda mer motiverade, vilket gör...
