Räddaren i Nöden

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Huvudpersonen går på en internatskola strax utanför en amerikansk storstad. Skolan är av högre klass och anses väldigt fin. Dock är denne unge man inte av samma höga klass och blir därför underkänd i 5 ämnen utav 6 möjliga och blir tvungen att lämna skolan. Detta är något som han inte bryr sig vidare om men vill inte åka hem till mamma och pappa och berätta detta. Det leder till några vilsna dagar mitt i världsmetropolen New York.
Eftersom boken är skriven som en självbiografi är det hela tiden Holden, huvudpersonen, som berättar från hans perspektiv om hur han tycker och tänker och man blir väldigt påverkad av det när man ska beskriva. Holden är en kille i mitten av tonåren och har inget vidare med kompisar. Han bor på internat med en rumskompis, Stradlater. En annan kille är ofta där med dem, Ackley. Han är någon som Holden irriterar sig på, men fortfarande inte kan sluta driva med och faktiskt verkar ha ganska roligt med. Holden säger att Ackley tar fram sadisten i honom, men det är något som inte märks i deras samtal. Skolan i sig avskyr han. Den gör honom inte bara utledsen utan han avsyr den verkligen. Allt som görs finns det något att störa sig på. Det är något som hans lillasyster Phoebe märker. När de träffas frågar hon honom om det egentligen finns något som han tycker om. Holden kommer inte på något annat än sin döde bror Allie. Det gills inte enligt Phoebe, men tänker man efter så är det nästan det enda som Holden verkligen bara säger bra saker. Annars gör allt honom vissen, alltid vissen. Det kanske börjar bra men det är något med allt och alla som han inte gillar.
Holden märker även mycket på detaljer och har svårt att släppa något som han börjat tänka på. Det är t ex ankorna i dammen i Central Park i New York. Om de blir upphämtade med en flyttbil när det blir kallt och vinter eller om de flyger söderut. Andra personer tycker nog inget vidare om hans bitterhet, men jag tror inte han visar den så mycket som han känner den. Ofta gör han det ironiskt istället och bara som läsare får man reda på hur han egentligen tycker och känner. Holden ljuger mycket. Han har en livlig fantasi och erkänner att han är den värsta lögnaren i världen. Om han säger något som han verkligen menar så måste han påpeka det med t ex det är hon faktiskt, det tycker jag faktiskt eller jag menade verkligen det, för att verkligen påpeka att det är sanning.
Handlingens första del utspelar sig mestadels inne i Holdens rum i skolan. Det finns en stämning som jag inte kan tolka annat än som grupptryck mellan de andra pojkarna. De spelar fotboll, letar tjejer och umgås alltid tillsammans. Kanske finns det inget annat där och det skapar en fruktansvärd press att passa in och vara som alla andra. Något som Holden inte är. Handlingen förflyttas ganska fort till New Yorks innerstad där Holden känner sig mer än hemma. Han kan varenda gata och känner till alla pubar och skulle hitta där i sömnen. Det är strax före jul och vintern är påträngande under hela berättelsen. Det finns en mörk, kall stämning där det snöar och gatlyktornas ljus är det enda som kan träna sig igenom utan att det på något vis är skräckinjagande. Holden är inne på många pubar som känns typiska för mitten av 1900-talets Amerika. De är fyllda med rök och små bord med unga kvinnor och äldre män. Holden tycker inte om det han ser men tycker det är trevligt att ta en whisky och några cigaretter.



6
78Boken är skriven på ett ungdomligt sätt där orden bara flyter igenom handlingen och det är aldrig invecklat att beskriva något väldigt simpelt. Boken är skriven på 40-talet och har så klart ord som man kanske inte använder nu. Den är också översatt från engelskan där man kan se att vissa ord blir lite för direkt översatta. Däremot är rytmen är nästan som i tal. Det är Holden själv som skriver och han berättar som om han pratar till någon. Det gör det väldigt lätt att följa. Han beskriver vissa obetydliga saker väldigt ingående som gör det intressant och gör även att kommer honom närmare. För att man ska hänga med på vilken stämning det är och hur saker sägs kursiverar författaren orden. Det är väldigt ofta kursiverade ord och då särskilt i dialoger. T ex när han möter en klasskompis mamma på tåget och hon frågar hur det är på Pencey och han svarar ”Jo vars. Det är väl inget paradis precis, men inte värre än dom flesta andra skolor”. Det här förekommer på nästan varenda sida där han måste uttrycka något och man behöver aldrig fundera på hur han menar för det blir väldigt bra beskrivet.
Det man inte får reda på förrän på sista sidan är att han är inlagd på någon form av (mentalsjukhus) och det är därifrån han skriver sin berättelse. Han säger själv att han är världens kanske största lögnare och därför blir man lite fundersam över hur mycket som verkligen hänt eller inte. Det är väl något sånt som författaren vill ha fram. Holden sitter alltså på ett mentalsjukhus och skriver ihop en berättelse som kan vara den exakta sanningen om hans liv eller så ljuger han ihop något roligt. Han verkar ju trots allt ha en fruktansvärt bra fant...