Syftet är att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mångfaldsplan i en organisation. För att uppnå detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar på hur världen presenteras, tolkas och konstrueras. Vi använder Michel Foucault som inspiratör vars åsikter tolkas och sammanlänkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas åsikter för att på bästa sätt uppfylla vårt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkätundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att få en bredare och även djupare insikt har vi även utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss på platsen. Vi har därmed en multiansats i det empiriska arbetet.
Genom vår analys och tolkning av empiri och teori har vi kommit fram till att innebörden av ett mångfaldstänkande är att alla positioner har lika rättigheter och möjligheter. Enligt en diskursanalys kan vi se att detta inte är möjligt eftersom de regler och ordningar som styr diskursen är så starkt kopplade till stränga framställningsprocedurer som bestämmer vem som har legitimitet att tala och vem som inte har det. Detta är en förklaring till varför det uppstår motprocesser när mångfaldsdiskursen träder in i en annan redan stark diskurs. Motståndet måste minskas för att mångfaldsdiskursen ska legitimeras.
Vårt slutord är därmed att de roller som finns och de tolkningar som läggs i dessa roller skapas i samhällets sociala system, och för att vi ska kunna leva i samhället så krävs det att vi har kännedom om de rådande reglerna. Dessa värderingar skapas främst under vår uppväxt. Vi vill med detta ha sagt att det inom kontexten kan vara svårt att skapa nya legitimiteter och bryta de maktförhållande som finns då det är djupt rotade i samhällets processer. För att förändring ska kunna ske i organisationens diskurs (mikro) så krävs det förändring även i samhällets diskurs (makr...
