Syfte: Syftet med detta arbete är att försöka skapa förståelse kring hierarkiska och byråkratiska strukturer i platta
kunskapsintensiva organisationer. Ambitionen är inte att
polarisera begreppen till den grad att organisationer kan
placeras in i antingen eller fack, utan att föra en djupare
diskussion kring hierarkiska och byråkratiska strukturer. Det
blir således möjligt att tala om grader och former av byråkrati
och hierarki.
Metod: Kvalitativt tolkande fallstudie med semistrukturerade
djupintervjuer. Ett hermeneutiskt tillvägagångssätt.
Teori: Som skelett i det teoretiska ramverket ligger Mintzbergs
teorier kring hierarki och byråkrati. De delar av författarens
teorier som här fokuseras på är de som är mest relevanta för
en studie av ett kunskapsintensivt företag. Utöver Mintzberg
används andra författare för att gå in på ett djupare teoretiskt
plan och anpassa det teoretiska ramverket efter studiens syfte.
Studien av hierarkin kommer främst att kretsa kring frågor
angående beslutsmaktens positioner i organisationer och att
organisera projekt. Vidare så behandlas byråkratifrågor främst
i termer av beteendereglering, kunskapshantering och
standardisering av kunskaper. Som en form av antibyråkrati
2
behandlas vad som här kallas organisk form, med en låg grad
av regelstyrning. Vikt kommer även att läggas på förekomsten
av temporära och permanenta organisationer som mestadels
arbetar i projektform.
Slutsatser: Sigma Integra har en tydlig hierarki med få nivåer, där de
olika affärsområdena har ett stort utrymme att röra sig ganska
fritt inom sina kompetensområden och där i sin tur
konsulterna har en stor frihet att jobba självständigt gentemot
kunderna. I byråkratiska termer kan man säga att företaget i
hög grad saknar direkt övervakning, utan koordineringen av
verksamheten präglas snarare av ömsesidig anpassning. Tittar
man närmare på konsulternas arbete så ser man förutom en
vertikal även en horisontell decentralisering. Eftersom
företagets arbete utgörs av komplicerad problemlösning så är
formparametern i detta fall standardisering av kunskaper och
kompetenser. Förutom byråkratiseringen av kunskaper och
kompetenser som ett verktyg för att kontrollera och skapa en
viss förutsägbarhet i verksamheten kan förtroende nämnas
som en andra kontrollform. Det är dessutom tydligt att
kunskap är starkt bunden till individerna, det förekommer
ingen kodifiering av kunskaper, utan dessa är knutna till
enskilda individer och förmedlas endast genom informell
kommunikation.
Intressant är att ä...
