I mitt examensarbete har jag för syfte att spegla området matematiksvårigheter ur ett forskar- samt lärarperspektiv. Jag vill ge en bild av hur forskare och lärare uppfattar matematiksvårigheter, vad det innebär och hur det tar sig i uttryck. Vidare vill jag ta reda på hur lärare arbetar med att tillgodose elever med matematiksvårigheter i sin undervisning. Jag har använt mig av litteraturundersökning, intervjuer och observationer som metod för att uppnå mitt syfte med studien. Både forskningen och de intervjuade lärarna visar på att matematiksvårigheter är ett svårdefinierat begrepp, som det används en rad olika termer för att beskriva. Vidare kan orsakerna vara av olika karaktär; biologiska, psykologiska, sociologiska eller pedagogiska. Definitionerna och orsakerna till matematiksvårigheterna har lärarna och forskarna skilda uppfattningar kring. Lärarna betonar nästan enbart den psykologiska förklaringen till varför matematiksvårigheter uppstår, medan forskarna även ser andra förklaringar. De områden som både forskare och lärare ser att elever med matematiksvårigheter har svårast med är bland annat lästal, bråk, enheter och omvandling av enheter, positionssystemet, tal i decimalform samt att kunna se samband. För att underlätta matematiken för de här eleverna anser en del forskare och lärare att man ska arbeta mer laborativt, undersökande och använda sig av samtalet som en arbetsform. De kräver även mycket stöd och uppmuntran för att hålla koncentrationen och motivationen uppe. Intervjusvaren från intervjuerna med lärarna har kategoriserats utifrån fyra aspekter att förklara matematiksvårigheter på nämligen; pedagogisk/didaktiska, psykologiska, socioemotionella samt matematiska förklaringar. Lärarna i intervjuerna pratar mycket just kring de pedagogisk/didaktiska bitarna för att tillgodose dessa elevers behov i sin undervisning. Utifrån observationerna kan man se att läraren inte hinner med att tillgodose alla elevers behov. Undervisningen och genomgångarna läggs på en mellannivå, vilket medför att man förlorar de svaga eleverna och tappar utmaningen för de starka eleverna. Läraren hinner inte heller, i samma utsträckning som specialläraren, sitta ner hos varje elev och verkligen samtala om problemen och uppgifterna. De svaga eleverna faller in i mängden och tappar motivation och koncentration. Hos specialläraren finns således mer tid till samtal med varje elev sa...
