Hur använder sig lärare av kursplanerna? En kvalitativ studie av lärares tolkningar av kursplanerna

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Syfte Att undersöka hur och i vilken utsträckning lärare ute i verksamheten tolkar och använder sig av kursplanerna i fysik på gymnasiet. Metod och material Vi har med utgångspunkt i kursplanerna för fysik ställt samman en rad intervjufrågor som vänder sig till lärare i fysik. Vi har intervjuat sex lärare på olika gymnasieskolor i Göteborgsregionen. Vi har sammanställt och analyserat svaren utifrån olika teoretiska utgångspunkter hämtade från litteratur, styrdokument samt tidigare forskning. Resultat Vi fann att många lärare var osäkra på hur de skulle tolka kursplaner och att många lade över tolkandet av dessa på läromedelsförfattarna. Alla lärare var eniga om att fysikämnet innehåller för många moment på för kort tid. Matematiken har visat sig vara väldigt viktig, och även om lärarna i många fall hellre vill lägga tyngd vid förståelse måste ändå matematiken finnas med annars får eleven problem. Vidare verkar det som att förståelsen kommer in mer på de högre betygsnivåerna, och att betyget G egentligen bara innehåller mekaniska färdigheter och en del fakta. Laborationer är ett av de viktigaste inslagen i fysikundervisningen, då hela fysiken bäst förstås genom att erfara fenomen. Att bedöma huruvida eleverna kan redogöra för hur fysiken bidrar till en naturvetenskaplig världsbild har visat sig vara svårt, eftersom kursplanen i detta fall anses vara så pass svårtolkad att lärarna har mycket svårt att veta vad de ska testa eleverna på. Det inslag som istället får mycket plats är fysikhistorian, även fast den inte testas genom nationella prov. Relevans för läraryrket Det finns mycket lite tidigare forskning inom detta område och undersökningen kan förhoppningsvis bidra till att ändra på detta. Vi fann det väldigt nyt...