Flerdimensionell styrning i små kommuner: en fallstudie i Norsjö kommun

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

De senaste årtionden har stora förändringar skett inom den kommunala verksamheten. Decentraliseringen under 1980-talet medförde att kommunala verksamheter började låna styrverktyg från näringslivet. Under 1990-talet lades delar av den kommunala produktionen ut hos privata sektorn, vilket var en av orsakerna till att flerdimensionell styrning hamnade i fokus. Anledningen till att många kommuner frångår den traditionella ekonomi- styrningen beror på att den endast koncentrerar sig på finansiella mål och mått, vilket inte passar den nyare typen av kommunala organisationer. Däremot råder det delade meningar om hur flerdimensionell styrning påverkar den kommunala verksamheten. Små kommuner har problem med ekonomin och befolkningsminskning vilket kanske är svårt att påverka med flerdimensionell styrning. Syftet med vår studie var därmed att: utreda huruvida mindre kommuner drar fördel av flerdimensionell styrning relativt tidigare budgetstyrning. För att besvara detta syfte genomfördes en fallstudie på Norsjö kommun som är en av Sveriges minsta kommuner där tre ledare intervjuades och en anställd ute i verksamheten. Vi gjorde även en jämförelse med Boxholm kommun där kvalitetsutvecklaren och ekonomichefen var respondenter. Norsjö kommun använder ett styrkort med följande perspektiv: medarbetarperspektivet, ekonomiperspektivet samt medborgar- perspektiv. Det balanserade styrkortet i Boxholm kommun innehåller dessa fem perspektiv: ekonomi, kund, personal, arbetssätt, utveckling och lärande. Fördelarna med att använda balanserad styrning i en liten kommun uppfattar vi ligger i att den flerdimensionella styrningen ger en tydligare inblick i vad pengarna används till samt den ökade strukturen och tydligheten i arbetet med framtagandet av målen. Nackdelarna ligger ...