Transport

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Människan har alltid velat kunna ta fram sej fortare. Behovet har krävt utveckling. Samhället blir snabbare och effektivare hela tiden så då måste transportsätten också bli det. Man försökte göra transportsätten säkrare. Krig och har krävt en del utveckling också. Transportsätten fortsätter att utvecklas hela tiden. Med skillnad från förr är det inga jättestora upptäckter som görs nu. Men det blir bara lättare och lättare att ta sej från en plats till en annan. Ibland blir naturen lidande. Det arbetas på allt fler miljövänligare transporter. Dom blir ofta dyrare än dom vanliga alternativen. Jag har valt att skriva lite extra om bilen.

Luften
Människor har alltid velat flyga. Dom har försökt på många olika sätt. Många försök har slutat i olyckor. Man har vart fascinerad av fåglarna som kunde flyga och dom första försöken var att bygga vingar.

Den 21 november 1783 var första flygturen för en människa. Den flygturen varade i 25 minuter och var som högst uppe på 152 meter. Innan det hade ankor, tuppar och får fått pröva på det. Då flög dom med rökfyllda ballonger. Senare kom dom på att det var den varma luften och inte röken som gjorde det. En bestämd volym varm luft är lättare än kall. Den första vätgasballongen gjorde Jacques Cesar Charles med medhjälpare. De flög flera mil. Vätgasballonger flyger högt och långt i vindens riktning. Glidflygning med hjälp av fallskärm utvecklade flygningen. George Cayley och en tioårig pojke blev de första som utvecklade glidplan 1849. George var ingenjör. Planet bogserades igång i nerförsbacke. Det lyfte precis som en drake. Det hade en stjärtfena. Den fungerade som roder. Sedan försökte man göra glidplan med ångmaskiner men det var för tunga.
Det stora genombrottet kom 1903 av bröderna Wright. Dom skapade bensinmotorn. Den hade propellrar och var dubbelvingad. Planet hette Flyer. Det kunde flyga i tolv sekunder. Efter dom kom flera efterföljare.
Första världskriget bröt ut 1914. Det gjorde mycket för flygets utveckling. Planen användes då till spaning, beskjutning och bombfällning. Dom utvecklade smidiga jaktplan och tunga bombplan. Under kriget utvecklades också motordrivna luftskepp. De var fyllda med väte och hade förbränningsmotorer.
Efter kriget började man transportera passagerare med sådana plan. En resa över Atlanten slutade med en hemsk olycka. Den olyckan gjorde att man slutade använda luftskepp. Det exploderade 7 maj, 1937. 35 personer omkom.
På 30-talet var flygbåten omtyckt. Hamnar användes som flygplatser. Flygbåtarna hade tidigare använts i kriget. Flygbåtarna försvann för att flygplanen var bättre.
1939 kom det första jetdrivan planet. Jetplanen var effektivare än propellerplanen. Dom var dessutom snabbare.
1947 flög någon för första gången snabbare än ljudet. Det gick i över 1220 km/h. Det planet var raketdrivet. Raketdrivna plan är dyrare än jetplan. Därför har jetplanen stannat kvar.

Sjön
Båtarna har utvecklats från små upptäckter. Det började som urholkade stockar och flottar av stockar. Det blev senare båtar av skinn och grenar. Människorna fick idéer av miljön och materialen omkring.

Man fortsatte med små men viktiga förbättringar. Satte på segel, något att paddla med och att sätta köl för att kunna styra bra och vara mer säker. Båtarna blev bättre och bättre och underlättade handeln. Våra nordiska förfäder vikingarna besökte många länder långt bort och förbättrade båtarna ytterligare. De besökte Island, Grönland, England, Frankrike, Ryssland och troligen fler.
Båtarna blev till fina fartyg med många master och segel.
De hade bra lastutrymme och gick ganska snabbt. Handeln förbättrades ytterligare. Vinden gav energi till båtarna. Det var inte så bra med segel när det var trångt eller stilla vatten.
Dom första båtarna med ångmaskiner som drev skovelhjul kom i början av 1800-talet. Segelfartygen hade också sådana då.
1816 hade en båt ersatt skovelhjulet med propeller.
Man tävlade mellan två båtar. En med skovelhjul och en med propeller och där vann den med propeller.
Första världskriget utvecklade inte bara flyget utan båtarna också då det blev en kamp om haven. Kriget gjorde så att dom började använda stål istället för trä. Även fast det byggdes så många båtar blev det bara ett sjöslag. Det ägde rum i Skagerack.
I Tyskland började man bygga ubåtar så man kunde förstöra andras båtar. Dom var väldigt effektiva tills radarn kom. När det blev fred åkte det passagerarfartyg över Atlanten. Men folk valde flyg istället så småningom.

Vägen
Man tog hjälp av djuren till att dra olika saker. Oxar och åsnor fick vandra runt, runt för att transportera vatten ur gruvorna. Hästar drog droskor, timmerlass och hjälpte till inom jordbruket. När ångmaskinen kom användes den för att pumpa vatten ur gruvorna. Samhället förändrades med ångmaskinen. Den började användas till att transportera människor, produkter och råvaror. Ångmaskinen hade en ångpanna som eldades med kol. Rökgaserna gick från pannan till rör. Rören ledde till vattentanken som i sin tur värme vattnet så det började koka. Vattenånga leddes vidare i rör till cylindrar. I cylindrarna finns en kolv som börjar röra sej och det är kolven som får lokets hjul att röra sej.


Bilens miljöpåverkan

Bilen är inte bra för miljön. Bilarna blir bara fler och fler.
När det blir bilköer i trafiken släpps det ut mycket avgaser.
Fler och fler bilar byggs och då måste vägarna byggas ut. Detta resulterar i att man skövlar skog och river hus.
Bilarna ska helst vara miljöanpassade och inte släppa ut mycket avgaser. Om det
blir fler bilar så måste vägsystemet byggas ut ytterligare och då medför det att det
blir fler stora cirkulationsplatser och att hotell och restauranger byggs
upp lite varstans. Människor bör börja tänka mer på miljön när man köper bil.
Det måste snart ske en förbättring utav alla bilägare.
Miljöförstöringen i transporten är inte bara bilens fel. Det är också mopeder, motorbåtar, flygplan osv. fel.

De flesta bilar kör på bensin och diesel (som är fossila bränslen). De har både ett
högt energiinnehåll samtidigt som det är ganska billigt. Av dom bildas det koldioxid, kolväte och kväve. Då blir luften smutsigare. Man kan istället för bensin och diesel använda elenergi eller rapsolja. Men frågan är om det verkligen är bättre.

Om man skulle använda elenergi så skulle inte batterierna hålla lika länge,
som när man använder bensin eller diesel. Men elenergin skulle vara
billigare i drift. Men som sagt var, om man körde på elenergin så skulle
man vara tvungen att åka och ladda sina batterier, oftare än vad man behöver
göra med bensin. Batterierna är ganska giftiga för miljön. Det finns bilar
som går på elenergi och de har ett jätte stort batteri, som
leder ström till motorn så att den håller i gång.

Rapsolja, som man använder till matlagning, har som elenergin, ett lägre
energiinnehåll än bensinen eller dieseln. Men det är faktiskt så att
rapsolja skadar motorn. Man skulle kunna tro att Rapsolja är det bästa
alternativet, men rapsolja är faktiskt smutsigare än diesel när det kommer
ut ur avgasröret. Men till skillnad från bensinen så åker rapsoljan ut i
det naturliga kretsloppet. Det gör inte dieseln och bensinen.

Ozonet har blivit svagare och svagare för varje år p.g.a. bilens ankomst.
Under senare år har bilarna släppt ut tonvis med kolväten, kväveoxider och
kolmonoxid. Kolmonoxid är en gas som bildas i en bensinmotor. Den gasen
försämrar syrets väg i blodet. Om man har någon sjukdom i hjärtat så
blir den sjukdomen värre. Men den gasen börjar försvinna p.g.a. bättre
teknik. Den tekniken kallas för katalysator. Den försöker ta bort så många
avgaser som möjligt.

Katalysatorn är en låda som går igång först när den blir väldigt varm.
Inuti åker avgaserna i flera tusen små rör. De har en tunna hinna av
platina eller rodium. Dessa ädelmetaller försöker göra alla de giftiga och
farliga avgaserna till ogiftig koldioxid och vatten. Den renar nästan alla
avgaser, men vissa avgaser smiter förbi.

Det är en grupp olika gaser som är kapabla till att göra det mesta för att
försämra miljön. Vid en förbränning bildas förbrända kolväten. Vissa andra
kolvätes ämnen kan påverka det marknära ozonet genom att utsläppen av alla
avgaser. Det är kväveoxiderna som gör att det marknära ozonet påverkas
negativt. Det marknära ozonet är en blandning av solstrålar och avgaser
(kväveoxider). Om kväveoxiderna möter kolväten samtidigt som solen lyser
på, så omvandlar det luftens syre till ozon. Detta sker på marken (marknära
ozon) och det är bilarnas avgaser som ger ut avgaserna. Det marknära ozonet
tar bort växternas och blommornas klorofyll, det som fångar upp solens
energi. Det marknära ozonet kan också ge känsliga personer astma och
försämra astman hos dem som har det. Det finns både ozonproblem nere på
marken, där det är väldigt mycket ozon och sedan högt uppe i atmosfären,
fast där finns det för lite av ozonet.

Ozonet uppe i atmosfären bildas av luftens syre med hjälp utav solens
energistrålar. Det är det som skyddar mot de farliga UV-strålarna.
Koldioxid, kväveoxid och andra farliga ämnen som kommer ifrån bilen stiger
upp till atmosfären, eftersom varm luft stiger. Uppe i atomsfären söker
sig både koldioxiden och kväveoxiden till några moln. När molnen krockar
med ett berg så kommer det regn, hagel eller snö. Lite av nederbörden
rinner till sjöar och vattendrag, som sedan når havet. Nederbörden kan
också nå fram till marken. Det sura nedfallet gör så att sjöar och marker
blir sura. Det skadar även barrens och bladens växskikt, som skyddar dem.
Det finns många sjöar som är drabbade av försurningar. För att göra den
neutral (göra en neutralisation) så släpper man i stora mängder av kalk, i
sjöarna, från flyg eller helikoptrar. Neutralt är det vid 5,5.
Det är inte så konstigt att vägtrafiken leder över sjöfart och
flyg när det gäller utsläpp av giftiga och farliga ämnen.

Alla avgaser som bilarna släpper ut varje dag påverkar också det globala
(världsliga) klimatet på jorden. Det är på ett sätt som kan komma att bli
förödande för vår framtid. Jag talar om växthuseffekten. När man eldar med
dessa fossila bränslen så frigörs koldioxid till omgivningen. När
koldioxiden sedan når luften så bildar allt koldioxid från jorden ett tunt
lager runt jorden. Därför får solstrålarna (UV-strålarna) det kan ganska
enkelt åka förbi det ozonlager som håller på att tunnas ut, mer och mer,
p.g.a. alla utsläpp på olika gaser, speciellt freoner och CFC - gaser,
(klorfluorkarbon). Sedan när UV-strålarna kommer tillbaka från jorden ska
det vanligtvis åka ut i rymden igen. Men när lagret med koldioxid som
ligger runt jorden, så kan inte UV-strålarna kom ut. Detta innebär att det
blir fler och fler UV-strålar mellan jorden och koldioxid lagret. Men alla
UV-strålar kommer inte igenom ozonlagret. Det är främst över Antarktis och
Australien, som det är ganska starka UV-strålar, p.g.a. innan de stabila
luftmassorna löser upp och innan den ozonrika luften strömmade in, så kan
UV-strålarna lätt komma igenom. De flesta UV-strålar kommer igenom
koldioxid lagret, men det är ändå några stycken som stannar kvar, om man
tänker i långa perspektiv. Men det är inte bara bilen som står för alla
avgas utsläpp, i Sverige. Bilen står för 25 % av alla koldioxid utsläpp,
43 % av kväveoxider, 30 % kolväten, 70 % koloxid och endast 2 % av
svaveloxiden. Alla dessa ämnen är gaser och är skadliga både för oss och för
vår miljö.

I bensinen finns det även tungmetaller, t.ex. bly. När det frigörs så blir
det mycket avfall och farliga ämnen som skadar miljön och människor.
Men nuförtiden så är all bensin blyfri och det är ett tecken på att vi är
på väg framåt. Bara en sådan liten sak kan rädda miljön. Det är sådana
ändringar som är bra och vi behöver sådana.

Bilen har inte bara nackdelar utan också fördelar. Bilen är det bästa
transportmedlet. Det är lätt och går snabbt
att åka bil, när man ska till träningen eller jobbet. Hur skulle det se ut
om det var förbjudet att bil...