Att effekmäta eller inte effektmäta reklam - En dragkamp mellan förnuft och känsla?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Bakgrund: Utgångspunkten för denna uppsats är en undersökning utförd av Annonsörföreningen i samarbete med MarketWatch, där det framkommer att cirka 40 miljarder SEK av de i runda tal 45 miljarder SEK som årligen spenderas på reklam i Sverige spenderas utan att annonsörer riktigt vet vad de får för sina pengar. Problem: Hur kommer det sig att effektmätning av reklam och en policy därför, förekommer i så begränsad utsträckning? Om ett företag skall satsa ekonomiska resurser på reklam bör det finnas bevis för att kampanjen resulterar i någon form av vinst. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga fenomenet effektmätningar utifrån tre olika perspektiv; kund, reklambyrå samt undersökningsföretag och analysera varför få företag använder olika typer av effektmätningar samt öka förståelsen för användandet av reklamtester. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genom personliga intervjuer samt telefonintervjuer samlat in vårt material inför en komparativ studie av marknadsföringsmarknaden. Vi har även sökt i litteratur för att få stöd av olika teorier i vår analys och på så sätt kunnat dra paralleller mellan empiri och teori. Slutsatser: Det som framkommit av vår analys är att det sannolikt finns en relation mellan företags reklammål och deras inställning till reklam. Kostnaden för effektmätningens utförande, den ökade tid detta medför för reklamprocessen och hur företaget värderar den information som genereras är andra bidragande faktorer. Det är tydligt att effektmätningar inte har en självklar plats i marknadsföringsprocessen, ett förhållande som kan förklaras av att undersökningsföretagen, annonsörerna och reklambyråerna inte talar samma språk. Många av de fördelar som påtalas i teoretiska resonemang tycks mindre självklara i praktiken. En ytterligare anledning verkar vara reklam...