Lag och rätt

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Ge en utförlig beskrivning av hur det svenska lagsystemet har utvecklats från Birger Jarl fram till idag.
Birger Jarl införde dem första lagarna som gällde för hela ”Sverige”. Det fanns inte några lagar för Sverige innan, då det var landskapslagar. Dem gällde för ett landskap. Dem lagar han införde var:
Hemfrid
Förut kunde adlarna ta över en bondes hus, hur som helst. Dem kunde äta, dricka och ta över deras hem om dem så ville. Det här ändrade Birger på. Han införde Hemfrid. Varje bonde har rätt till egen mark och egendom. Dem kunde ha egna hem och inga adlar fick göra som dem gjorde.
Kyrkofrid
Om man var på väg till kyrkan på söndag, så skulle man få vara så säker som möjligt. Om man blev ihjälslagen när man var på väg till kyrkan, så var det ett mer grövre brott än om man blev ihjälslagen på en vanlig vardag.
Tingfrid
Samma sak som ovan gäller, förutom att det gäller för om man är på väg till Tinget.
Kvinnofrid
Förut var det så att om man slog ihjäl en kvinna så blev det lika mycket som en halv man. Birger tog bort detta, han bestämde att det skulle vara jämlikhet. Det är första steget vi tar mot jämlikheten i Sverige.
Han ville ha ett gemensamt rike. Alla skulle ha samma lagar. Och så skulle inte adlarna ha så stor makt i samhället. Dem skulle inte kunna göra vad dem ville.
När Birger Jarl dör, så blir hans son en kung. Birger Jarl var ju inte kung, men han var en mycket nära vän med den dåtida kungen. Birger’s son hette Magnus Eriksson. Han blev kung vid 5 års åldern. Hans pappa tog över tills Magnus blev myndig. Han blev därmed den första envåldshärskaren i Sverige. Han hade både sin jarl titel och sedan också kunga titeln.
Vid 1882 kunde en anklagad ”svära sig fri”. Men det kan man inte längre, eftersom man bara kan ”fejka” och då gå fri, även om man var skyldig. Och så kunde man bli ”häxa” anklagad. 1910 avrättades den allra sista personen i Sverige. Nu kan ingen i Sverige bli dödsdömd.

När Gustav Eriksson Vasa blev kung på 1521 så försökte han att bygga upp ett fungerande rättsystem. Alla skatter kom till staten. Men bristerna med hans lagar var att:

· Dem var otydliga lagar
· Ofta nya lagar – Han la in en ny lag medan det fanns en gammal lag av den sorten.
Inte alltid genom tänkta lagar
Gustav ville ha mer makt. Och han ville få bort dem små domstolarna. Alla skulle komma till Stockholm och få sin dom genom kungen eller någon som representerade honom.
Nästa konung, Karl IX byggde ut byråkratin. Alla socknar, bygder, härader, landskap hade egna domstolar. Karl IX ”bantade” ner lagboken. Tog bort massor med gamla och föråldrade lagar.
Ge en utförlig förklaring av den svenska grundlagen. Vad den innehåller och varför den är så viktig.

Vi i Sverige har 4 grundlagar. Det är:
Regeringsformen.
Regeringsformen säger hur Sverige ska styras. Konstutionsutskottet ser till att alla sköter sig i riksdagen. Ungefär som polisen för riksdagen. När man hör regeringsformen så tror man att det bara handlar om regeringen men det är bara litet innehåll av vad regeringsformen innehåller. Regeringsformen innehåller 13 kapitlar om vilka rättigheter folket har och hur våran regering och riksdag ska sköta sig (konstutionsutskottet som ”poliser” för riksdagen). De 13 olika kapitlerna är:
Statsskickets grunder, Grundläggande fri- och rättigheter, Riksdagen, Riksdagsarbetet, Statschefen, Regeringen, Regeringsarbetet, Lagar och andra föreskrifter, Finansmakten, Förhållandet till andra stater, Rättskipning och förvaltning, Kontrollmakten och Krig och krigsfara.

Successionsordningen.
Det är den kortaste grundlagen och den tillkom år 1810. Det var strax efter att den franske Jean Baptiste Bernadotte hade valts till kronprins. I successionsordningen bestäms hur statschefen ska väljas. Statschefen måste tillhöra svenska kyrkan och om han lämnar denna religion gäller inte successionsrätten längre. Statschefen måste ha fyllt 18 år och måste meddela statsministern innan han eller hon lämnar landet. Statschefen kan heller inte åtalas.

Fram till 1979 sa successionsordningen att endast män fick efterträda sin far. Det vill säga att endast prinsar fick efterträda kungen. Men efter att Kronprinsessan Victoria föddes år 1977 ändrades lagen till ”manliga och kvinnliga efterträdanden”. Den säger även att prinsar och prinsessor inte får gifta sig utan regeringens godkännande. Om dem inte väljer att lyda detta, så förlorar dem arvrätten.

Tryckfrihetsordningen.
Man får skriva vad man vill men inte allt. I hemsidor får man skriva sina egna åsikter men inte att det kränker någon. Det man kan stå för. Inte kränka folkgrupper. Man får bara skriva sina egna åsikter om offentliga personer. Dem journalister som blir åklagade att dem har gjort fel slipper alltid undan, eftersom dem skyddar sig med Yttrandefrihetordningen. Det händer väldigt ofta och väldigt sällan att dem blir dömda. Man kan blir dömd om man försöker stoppa trycken.
Det finns även juridiska regler som media måste följa utan några undantag

1.Etableringsfrihet
Varje svensk medborgare har rätt att utan några myndighetslagda hinder ge ut böcker, tidningar eller tidskrifter ,det gäller om man ej publicerar specifika ämnen t.ex. barnpornografi.

2.Ansvarig utgivare (periodiska skrifter t. ex tidningar)
En tidning har en ansvarig utgivare som utses av ägaren. Den ansvarige utgivaren är juridiskt ansvarig och vid tryckfrihetsbrott ställs han som ansvarig och blir då åtalad. Icke periodiska skrifter som t.ex. böcker är det författaren som bli ansvarig om tryckfrihetsbrott upptäcks, ett bra exempel är när Herman Lindqvist påstod i sin bok om Sveriges historia att en person var nazist.När han ej var det då drogs upplagan tillbaks ock felet fick rättas till . Mannen ifråga blev kränkt och detta blev en omskriven historia i media.

3.Censurförbud.
"All censur av tidningar och tidskrifter , dvs. myndighetsgranskning eller kontroll av texten innan den trycks får inte förekomma. Det är inte heller tillåtet för någon myndighet att "hindra tryckning eller utgivning av skriften eller dess spridning bland allmänheten".

4.Tryckfrihetsbrott
Trots censurförbud kan den ansvarige utgivaren i efterhand riskera åtal om man misstänker tryckfrihetsbrott, för man får ej sprida information som Tex.,
* Hot mot rikets säkerhet
* Ärekränkning mot enskild
* "hets mot folkgrupp"

5.Anonymitetsskydd
Om någon lämnar uppgifter till en tidning eller tidskrift ska de vara garanterade anonymitet om de önskar. Ingen myndighet har rätt att av journalisten få information vem som är källa till informationen, det är inte heller tillåtet efterforska vem som är tipsaren.

6.Offentlighetsprincipen
Alla handlingar (protokoll, skrivelser och liknande även betyg) som finns hos statliga och kommunala myndigheter är tillgängliga för varje svensk medborgare,om ej lagen säger annat.
Vissa undantag tas upp i offentlighetsprincipen som är följande,

* Hot mot rikets säkerhet
* Allt som försvårar finans-penning.eller valutapolitik, " det allmännas ekonomiska intresse"
* Skylla på nån utan bevis .(ex skriva ut namnet på en icke dömd person)
* Försvåra myndigheternas kontroll eller brottsbekämpning.( ex. under en utredning av motorcyklistklubben "Hell angels" skriva om att polisen ska stoppa ett stort möte kan kanske göra att klubben blir förvarnad och då hindrar man polis/myndighet att göra sitt jobb.
* Hot mot djur och växtarter.(ex. att utrota en växt med bekämpningsmedel)

Tidningarna har också sk hedersregler(etiska regler). Massmedierna i Sverige har en stor frihet att arbeta som de vill, detta är viktigt för vår demokrati att massmedia kan granska "fritt". Men det görs ibland misstag så att fel personer utpekas orättvist, därför finns det "hedersregler som lyder följande

* Att ge korrekta nyheter (ex. citera en person ut att förvränga innehållet)
* Respektera andras privatliv, inte kränka den personliga intregiteten
* Att inte förfalska en bilds innehåll genom beskärning, undvika kränkande bilder som kan såra,(t.ex. vid en bilolycka ska man inte visa sårade människor eller bilnumret på bilen)
* Döm ingen ohörd(t.ex. får ej publicera namn utan domstolsbeslut)
* Var försiktig med namn(t.ex. misstänkas namn ska inte ges ut förrän ett domslut har givits.)

Yttrandefrihetordningen.
Det är vår yngsta grundlag och tillkom 1992. När vi fick radio i mitten av 1920- talet och längre fram kom TV, fanns det inga särskilda lagar för att styra arbetet. De vanliga lagarna tycktes räcka till då. Man började diskutera i början av 1970- talet om att vi inte skulle ha grundlagsregler för andra medier än tryckta dokument. Men år 1966 kom de första egna lagarna för radio och TV. Det samtalades livfullt om dessa regler skulle skrivas in i tryckfrihetsförordningen eller bli en ny grundlag.
Man får säga vad man vill men inte handla på fel sätt. Denna lag gäller etermedia;radio,tv,video och andra ljudupptagningar. Grundpelaren är att lagen ska bygga på fri åsiktsbildning, att få uttrycka sig fritt i det offentliga. Fritt konstnärligt skapande ,källor har rätt att vara anonyma.

Varje svensk medborgare har rätt att göra radio (med tillstånd), samt framställa och göra filmer och videoupptagningar.
Våra svenska grundlagar är viktig för våran demokrati.

Ge en beskrivning av vad som händer från att ett brott begås fram till en dom faller i en domstol.
Från brott till straff
Polisen griper misstänkt/misstänkta
Förhör med misstänkta, vittnen & målsägande
Polisen skriver och sammanhåller förhörsprotokoll
Förhörsprotokollet lämnas till åklagare
Åklagare kan anhålla misstänkt (max. 4dygn)
Åklagaren väcker åtal mot misstänkt i domstol
Den åtalade får en advokat och får ta del av förundersökningen.
Domstolen bestämmer tid för rättegång
Domstolen kan häkta den misstänkte 1-2veckor i taget
Om den dömde inte är nöjd med domen, kan den överklaga.
Vad kan en person göra som inte är nöjd med ett domstolsutslag?
För det första kan den personen överklaga dombeslutet. Om personen i fråga döms i tingsrätten, så kan den överklaga till hovrätten. Om den döms i hovrätten så kan den överklaga till HD, dv.s Högsta domstol. Om HD förklarar personen skyldig, så kan man vända sig till justiteombudsmannen. Han är ett stöd för folket.
MVG: Ni ska hitta på ett fall. Se till att få in så många av de begrepp vi har jobbat med som möjligt. Ni ska helt enkelt skriva en liten ”berättelse” som skulle kunna vara sann. Personerna i berättelsen bör driva sin tvist på flera olika nivåer och ha flera olika personer inblandade.
Våran lilla berättelse börjar i festlokalen Gärnet, mitt inne i Stockholm. Joakim Posener har just fyllt 18 och sitter nu och festar med sina vänner. Bland gästerna finns unga Patricia, en vän till Joakim. Patricia är dock endast 15 år gammal, och får därför inte dricka. Men Joakim verkar festa på, och dricker sig full. Klockan är så sent som ett på natten, och Patricia börjar undra när hon ska komma hem. Joakim hade lovat att följa med henne den långa och mörka vägen hem. Efter en väldigt lång tid, ändå till halv tre, tar Joakim med sig Patricia och börjar gå hemåt. Patricia kan märka att han verkligen är full. Han pratar konstigt och går snett. Men Patricia är lättad av att komma hem, för hennes föräldrar måste ju undra vart hon håller hus. Hon hade sagt att hon skulle till Jockes fest och att det skulle bli sent, men ändå. Efter att ha promenerat en liten stund kom dem till en mörk gränd. Inte ett ljud hördes, förutom bilarna på vägen. Det var här Joakim började uppföra sig lite konstigt. Han tog tag i Patricia och drev henne in bakom en stor buske. Hon var vettskrämd och visste vad som var på väg att hända. Joakim log mot henne och började ta av henne kläderna. Hon försökte skrika, men han höll för hennes mun, och även om hon skrek allt vad hon hade så skulle ingen höra henne. Joakim visade ingen skam när han våldtog henne, och Patricia var chockad. Efter Joakim verkade vara ”klar”, sprang han till en bil i närheten, slog sönder rutan, hoppade in och tjuvkopplade den och körde iväg från platsen.
Patricia låg där ett tag, och tänkte på vad som just hänt. Hon kunde inte röra sig för all smärta i kroppen, så hon bara låg där. Men efter ca 1 timme så försöker hon ta sig upp, och börjar bege sig hemmåt. Hon hoppas innerligt att hennes föräldrar inte är vakna. När hon kommer hem, så är allt lungt. Hennes föräldrar verkar sova, och hon går in till toaletten för att tvätta av sig. Efter en stund går hon till sitt rum och lägger sig ned. Hon somnar på direkten.
Nästa morgon blir hon väckt av hennes mamma. Hon ser väldig orolig ut. Hon börjar fråga en massa om festen, ”När kom du hem?” ”Drack du nåt?”. Men Patricia var för trött för att svara. Allt hon tänkte på var att gå till polisen och anmäla sitt brott. Men hon vågade inte. Men som en moder, så fattade hennes mor vad som var fel. Hon frågade henne vid frukostbordet. ”Hände det något speciellt igår?”, men Patricia bara skakade på huvudet. Men efter ett par dagar var hon bara tvungen att berätta det för någon, hon kunde inte hålla det inom sig längre. Hon gick till Polisen. När hon kom så frågade dem en massa. Som tillexempel om hon visste vem det var som hade gjort dådet. Hon gav Joakims namn och adress. Polisen gjorde en utredning i fallet.
Dem åkte till Joakims lägenhet, inne i Söder. Dem fann honom där med sina kompisar. Dem gjorde ett gripande. Joakim följde med utan att kämpa emot. ...