Polen inför EU

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Jag valde att göra ett arbete om Polen, eftersom mina rötter finns där och att det enligt min mening har skett en kraftig utveckling där de senaste åren, även om medelklassen har en lägre standard än i de övriga EU-länderna. Samtidigt är ämnet väldigt ”rätt i tiden”, då Polen är ett av de länder som gick in i EU den 1 maj i år.
Jag har stor fördel av att mina föräldrar kommer från Polen och att jag fortfarande har släkt kvar där, vilket gör at jag kan få med deras syn på det hela + att jag själv varit där regelbundet och sett förändringarna med egna ögon. Mina frågor inför arbetet är:

1.) Hur skiljer sig Polen ekonomiskt och socialt idag och för 10-15 år sedan?

2.a) Vad väntar sig polackerna av EU?

b.) För vem gäller välståndet?

3.) Hur ser jordbruket och industrin i Polen ut och hur kommer det att förändras efter
EU-inträdet?

4.) Hur kommer Polen att klara sig i ”det nya Europa”?

Alla kan väl säga att Polen är rikare nu, men vem är det egentligen som får ta del av det ”nya” välståndet? Inträdet i EU medför stora fördelar, men nackdelarna är det ganska tyst om… Som källor, men även som bakgrund till hela mitt arbete har jag bland annat använt mig av en Reportageserie som publicerats i Trelleborgs Allehanda under april månad, där har jag varit i kontakt med reportrarna för att se så att informationen i inslagen kommer från tillförlitliga källor. I delar av arbetet kanske det verkar saknas fotnoter, men som nämnt innan, så har jag en bakgrundskunskap och sen har jag även fått en del hjälp av mina föräldrar.

***

Polen inför EU

Från kommunistisk enpartistat 1945 till demokratisk pluralism

Under nästan hela efterkrigstiden var Polen, liksom många andra öst- och centraleuropeiska länder en enpartistat med kommunistpartiet som ledande kraft. Ytterst vilade dess ställning i Polen på dåvarande Sovjetunionens militärmakt. Efter år 1949 infördes socialistisk planekonomi efter sovjetisk förebild. I kombination med politisk terror kunde detta system mobilisera befolkningen till stora uppoffringar som användes till en massiv industrialisering, nästan uteslutande koncentrerad på den tunga industrin och samtidigt försummades jordbruket och konsumtionsvaruindustrin kraftigt. Näringslivets katastrofalt låga effektivitet, de höga produktionskostnaderna, resursslöseriet, miljöförstöringen, samt regimens oförmåga att tillfredsställa allmänhetens behov av livsmedel, bostäder, möbler och konsumtionsvaror var starkt bidragande orsaker till att det kommunistiska systemet till slut bröt samman.

Till skillnad från hur det var i andra öststater fanns det i Polen inslag av pluralistiska politiska krafter som kommunistpartiet var tvunget att ta hänsyn till, och till slut även överlämna makten till. Den viktigaste oppositionen utgjordes av ledarna för den länge förbjudna fackföreningsrörelsen Solidaritet (Solidarnos´c´). Det partiväsendet som finns idag, men som ännu inte slutligen tagit form, bär en tydlig prägel av uppdelningar från det förflutna.
Partierna

Fackföreningen Solidaritet är fortsatt antikommunistisk och konservativ vad beträffar etiska värderingar och står den katolska kyrkan nära, men har dock ett radikalt vänsterpräglat socialt och ekonomiskt program.
Fackföreningen Solidaritet’s flagga/symbol*
Regeringskoalitionen består sedan valet 1993 av den "efterkommunistiska" vänsteralliansen SLD och bondepartiet PSL, som före 1989 var ett stödparti till kommunisterna. Trots namnet och ursprunget är SLD varken kommunistiskt eller särskilt vänster utan det är ett utpräglat pragmatiskt och resultatinriktat parti med ett antal skickliga och relativt unga politiker i spetsen.

SLD’s politik i regeringsställning avviker inte på de flesta viktiga områden från den linje som lades fast av Mazowieckiregeringen efter 1989 och som sedan följdes av alla regeringar, både Solidaritetsdominerade och "efterkommunistiska", trots de många regeringsskiftena. Den går ut på fortsatt uppbyggnad av marknadsekonomin, privatisering av återstående statliga företag, inflationsbekämpning, stabil pennigpolitik och stram finanspolitik, samt även rationalisering av det sociala skyddsnätet med mera. SLD vill också avskaffa, eller i varje fall väsentligt mildra abortförbudet som infördes 1992.

Regeringskoalitionens andra parti, PSL, är ett utpräglat intresseparti för Polens många privata småbönder. I frågor som inte direkt rör böndernas ekonomi agerar PSL mycket försiktigt, ofta som broms till alltför långtgående reformer som t.ex. privatiseringar och i synnerhet försäljningar till utländska intressen.

Politiken och Ekonomin

När det gäller utrikespolitiken, där presidenten har en aktivare roll, råder bred enighet mellan alla partier. Aleksander Kwas´niewski och hans partivänner i regeringen har sedan 1989 ett gemensamt huvudmål för Polen, och det är att förankra landet i västliga strukturer, EU och NATO . Att Polen sedan mars 1992 har varit associerat med EU och gjort allt för att vara beredda för ett medlemskap 2004, är det andra stora utrikespolitiska målet inom ramen för Polens ansträngningar att integreras med västvärldens politiska och ekonomiska strukturer.
Aleksander Kwas´niewski*2
Politikernas anseende i allmänhetens ögon är för övrigt ganska lågt, men har stigit något med åren. Bara 43 % av de röstberättigade deltog i valet 1991 och 52 % 1993. I presidentvalet i november 1995 deltog över 65 %, vilket ansågs vara ett högt deltagande för polska förhållanden. I oktober år 2000 hölls det senaste presidentvalet, då deltog över 75 % av den polska befolkningen.
Polen hade vid mitten av 1990-talet den snabbast växande ekonomin i Europa. Kommunismens och planekonomins sammanbrott innebar ett exempellöst ras för alla länder i Central- och Östeuropa. En av den nya demokratiska regeringens allt överskuggande uppgifter från och med hösten 1989 var därför att åstadkomma ett ekonomiskt systemskifte. Den avgörande förändringen, "Balcerowiczplanen", trädde i kraft den 1 januari 1990. I ett enda slag släpptes nästan alla priser fria och de flesta subventioner avskaffades. Z?oty, den polska valutan, devalverades kraftigt och gjordes samtidigt konvertibel, den polska marknaden öppnades för utländsk konkurrens och alla exportbegränsningar för polska varor togs bort.

Finansminister Leszek Balcerowiczs avsikt var att få bukt med inflationen, som orsakades av bristen på varor på marknaden, att införa marknadsmekanismer med vanlig prisbildning och konkurrens samt att tvinga företagen att anpassa sig till marknadens krav.

På något år förändrades de lössläppta marknadskrafterna i Polen. Det gamla kösamhället, bristerna och de tomma affärerna försvann och ersattes av det för marknadsekonomier typiska utbudsöverflödet där allt finns att köpa, bara man hade pengar. Industrin genomgår en djup omstrukturering. Den innebär en kraftig krympande tung industri och en expansion för konsumtionsvaruindustri, privatisering av statliga företag, en våg av nyetableringar och nyinvesteringar, men också nedläggningar, modernisering av maskinparken och rationalisering, samt det kanske viktigaste, stegvisst intåg av marknadsekonomiskt kunnande vad beträffar företagsledning. Ekonomin har öppnats för utländsk konkurrens och lättnader för utländska investeringar har införts. Skattesystemet har reformerats, bl.a. har moms introducerats.

Jordbruket & Industrin

Polen är till stor del ett jordbruksland med goda klimatförutsättningar och stora arealer relativt bra jordbruksmark, som kan föda många fler än de dryga 38,6 miljoner invånare som bor där. Idag är Polen återigen en nettoexportör av livsmedel, så som det traditionellt har varit med undantag för kommunisttidens sista tjugo år på 1970- och 1980-talen. Polen var det enda land inom det f.d. sovjetblocket där jordbruket till största delen bedrevs av självägande bönder.

De 2,7 miljoner privata jordbrukarna äger omkring 80 % av den odlade arealen. Resten tillhör statliga jordbruk, som nu håller på att styckas och säljas ut. De privatägda jordbruken är i regel små med en genomsnittlig storlek på cirka 7 hektar. Produktiviteten är med västeuropeiska mått mätt låg, eftersom mekaniseringen inte har hunnit särskilt långt. Fortfarande används exempelvis nästan lika många hästar som traktorer.

http://www.eko.org.pl/kropla/29/ochrona.html

Stora budgetmedel från PLS går till att hålla böndernas inkomster uppe, medan relativt lite går till framåtsyftande reformer som stöd till de mest effektiva producenterna, sammanslagning av små gårdar till större enheter och skapande av nya arbetsplatser på landsbygden, inom t.ex. livsmedelsförädling och service. En fråga som dock dyker upp i mitt huvud är om sättet som jordbruket sköts och ser ut på i Polen egentligen är så dåligt. Bönderna producerar varor endast till den närmaste omgivningen, människorna som köper råvarorna vet exakt var de kommer ifrån. Är inte det egentligen vad många i Sverige strävar efter? Stor del av befolkningen här vill ha ekologisk odlad mat, affärerna har mer och mer KRAV-märkta varor.

Dock gör den stora arbetslösheten i Polen att det ekonomiska hänsyn tillåts gå före det ekologiska. Polens jordbruk kommer att ses över av EU. Man kommer vidta åtgärder för att öka produktiviteten och stabilisera priserna på marknaden, så att både bönderna och konsumenterna gynnas. Den största förändringen är dock att direkt vid EU-inträdet så kommer bönderna att få ett årligt arealbidrag för sina åkrar (se tabell nedan), något som kommer göra att de kommer ha råd att utöka sin produktion. Enligt Micha? Kaszuba, en man som äger ett jordbruk på 1500 hektar, över 400 mjölkkor och 40 anställda, så kommer EU:s arealbidrag att ge hans lantbruksföretag ett tillskott som motsvarar cirka 5 % av den totala omsättningen.

Tabell över EU:s arealbidragsplan för lantbrukarna
År 2004 880/680 kr per år per hektar
År 2005 960/845 kr per år per hektar
År 2006 1040/1030 kr per år per hektar

Bidragen räknande m.h.a. Forex valutakurs 17.05.2004
http://www.infoeuropa.gov.pl/html/ioue108_.html
http://www.forex.se

För unga människor (under 40 år) som bestämmer sig för att bli bönder, så kommer EU att erbjuda hjälp med finansiering, något som Polen aldrig ens varit i närheten av att kunna erbjuda innan.

Allt ser dock inte ljust ut för bönderna. Många gårdar håller en låg standard på sina byggnader om man jämför med t.ex. Sverige. Väldigt stor procent av Polens djurstallar håller knappast någon EU-standard, dock är t.ex. mjölkutrustning relativt modern på de flesta lantbruk

Lantbrukarna är rädda för vad som kommer att hända nu när Polen ingått i EU, därför utökar många sina verksamheter på sina gårdar med t.ex. rumsuthyrning och gårdsförsäljning av råvarorna. Ovan nämnda lantbrukaren Micha? Kaszuba är orolig för konkurrensen utifrån, även fast han i grunden tycker att det är positivt med konkurrens på en fri marknad.

Den polska industrin dominerades av en utbyggd tung industri baserad på de egna naturtillgångarna stenkol, koppar, svavel, kalk samt på importerad järnmalm och råolja. Vid tiden för planekonomins sammanbrott 1989 var stora delar av denna industri föråldrad och präglades av dålig produktivitet, höga kostnader och låg kvalitet. Många gruvor och företag inom den metallurgiska industrin, varvsindustrin, maskinindustrin med mera kunde inte klara sig i en marknadsekonomi. De nödvändiga strukturförändringarna som inleddes efter 1989 tar lång tid och kräver mycket kapital. Efter sex år av marknadsreformer var förändringarna mest synliga inom den lätta industrin och livsmedelsindustrin samt inom handel och tjänster, d.v.s. närmast konsumenten. Det är områden som snabbast kunde privatiseras. Där finns också flest nyetableringar därför att de kräver mindre kapital.
Det svåraste problemet vid industriomstruktureringar under den första perioden var bristen på kunskap, speciellt på marknadskunniga företagsledare, samt av bristerna i infrastrukturen, t.ex. dåliga telekommunikationer. Det har skett en mycket radikal förbättring vad beträffar marknadsekonomiskt kunnande. Infrastrukturen kräver dock fortsatta stora kapitalinvesteringar för att komma ikapp västeuropeisk standard.

Framtiden

”För mig är EU-inträdet bra, jag är ung. Jag talar spanska, lite engelska, tyska och ryska. Jag kan åka till Belgien eller Storbritannien. Jag kan bo i andra länder.” Så ser många unga på EU-inträdet, som en hel värld av möjligheter som öppnas inför dem. För äldre generationer är situationen annorlunda. De är Homo Sovieticus*4. De känner ej till kreditkort och bankomater, de förstår inte alls det nya Polen, utan lever kvar i det gamla systemet och tror på det. Unga har möjligheter, men det har de andra inte.
Många som röstade ja, gjorde det för sina Szczecin’s Universitet*5
barn, för att de ska få en bättre och mer öppen framtid med stora möjligheter.

Bara för ca 15-20 år sedan, så hade man fortfarande i vissa delar av Polen kuponger för att köpa mat och kläder. Människorna stod tidigt varje morgon i kö för att få varor som t.ex. socker och kött. Hade man riktig otur, så när det blev ens tur, så var det slut och man fick gå hem tomhänt. TV eller tvättmaskin var inte ens att tänka på för de som tillhörde medelklassen. Detta var lyxvaror som endast överklassen hade råd med. Förflyttar vi oss ännu några år framåt till ca år 1990. Kupongerna hade avskaffats, dock var det fortfarande klent med varor på hyllorna i affärerna. Varor som t.ex. apelsiner, klementiner eller bananer fanns bara under några få veckor per år och inte nog med detta så var de väldigt dyra.

Offentliga grundskolor och universitet är avgiftsfria, vilket gör att många fler studerar och drömmer om att få ett välbetalt jobb i framtiden, dock är det väldigt dyrt att leva. Boendepriserna per månad är inkomstmässigt ungefär i jämhöjd med Sveriges, dock är det extremt dyrt att köpa lägenhet. En medelinkomst ligger på ca 1500 zloty (ca 3000 kr). En Kaffe Latte på Coffee Heaven (likvärdigt med Espresso House) kostar 12 z?oty (ca 25 kr), vilket utgör ca 0,8 % av inkomsten (jämför med i Sverige 0,15 %*6). Du vill köpa en lägenhet i Szczecin*7 i ett bra område, en 3:a på 75 kvm, så kostar det cirka 170 000 zloty (ca 340 000 kr), d.v.s. om en normallönetagare skulle lägga undan hela sin lön varje månad, så skulle det ta honom cirka 9 ½ år att spara ihop till denna summan. För en likvärdig lägenhet i Malmö får man betala cirka 650 000 kr , vilket tar cirka 2 år och 8 månader att tjäna ihop till.

Till detta kan tilläggas att i Polen, så köper man lägenheterna ”tomma” d.v.s. inga vitvaror (kyl, frys, spis etc.) finns, utan det får man inskaffa själv.

***


Avslutning

Nu är Polen med i EU. Fördelarna är många. Polens ekologiska samhälle kommer förbättras, infrastrukturen byggs ut och lantbrukarna får välbehövd ekonomisk hjälp. Gränserna för folket och främst för ungdomarna har öppnats ut i övriga Europa, som ger dem stora möjligheter för studier och arbete utomlands. Arbetslösheten i Polen är hög och kommer kanske inte minska så mycket i och med inträdet, dock har det gett människorna i landet en chans till fler arbeten i utlandet, men även en mer värdig lönestatus inom landet.
Innan så hade människor pengar, men det fanns inget att köpa för de, nu så är hyllorna i affärerna fulla, men det finns inga pengar. Mina föräldrars slutsats är att de som hade pengar innan d.v.s. hade det bra ställt ekonomiskt har det även idag och de som inte hade några pengar innan, har även inga pengar nu och de tror inte att EU kan göra någon större inverkan på detta. Jag kan inte göra annat än att hålla med mina föräldrar.

Källförteckning

Internet: Datum
http://www.forex.se 17.05.2004
http://www.infoeuropa.gov.pl/html/ioue10...