Sekretess och Anmälningsplikt i skolan

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Förkortningar
SoL Socialtjänstlagen (2001:453)
SekrL Sekretesslagen (1980:100)
FL Förvaltningslagen (1986:223)
BrB Brottsbalken
LVU Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga


1. Inledning
Jag har valt att skriva om anmälningsplikten inom grundskolan och mer preciserat lågstadiet. Jag kommer i min uppsats att berätta grundläggande information om offentlighetsprincipen och därifrån fortsätta med en diskussion om vad anmälningsplikten mot tystnadsplikten innebär.
Jag valde detta ämne eftersom jag tycker om barn och har funderat på att bli lärare tidigare. Anmälningsplikten är inte något jag hört talas om särskilt mycket tidigare och jag blev därför nyfiken på vad den innebär.
Jag började med frågan om vilken sekretess som gäller för lärare. Efter att ha konstaterat att de har tystnadsplikt i vissa ärenden fortsatte jag undersöka vad anmälningsplikten innebär, hur den står över sekretessbestämmelserna, hur en anmälan görs, samt vad som händer efter en anmälan. Jag avslutar med en sammanfattning om vad som skulle kunna göras för att underlätta för både lärare och föräldrar.
För att kunna hålla mig inom längden av tio sidor har jag valt att avgränsa ämnet genom att inte ta in någon information om sekretessen som råder för skolkuratorer och –sköterskor, och jag har dessutom inte skrivit om barn som är äldre eller yngre än min valda målgrupp. Till slut har jag valt att inte ta med meddelarfriheten, eftersom det också är att gå in i en helt annan lagstiftning och helt andra brott- och påföljdsbestämmelser.
Jag kommer att avsluta med förslag på hur arbetet för lärare kan förenklas, så att lagstiftningen inte låter lika långt borta längre.


2. Uppsats
Anmälningsplikten är till för att öka tryggheten för barn och unga i samhället. Socialtjänsten, som är den nämnd dit anmälningarna kommer, hade under 2002 drygt 19 000 barn och unga som var föremål för s.k. heldygnsinsatser och närmre 30 000 barn och unga omfattades av s.k. öppenvårdsinsatser. Trots detta stora antal barn som idag omfattas av socialtjänstens arbete, tvekar många lärare att anmäla misstänkta fall till nämnden. Varför? Är det för att anmälningsplikten är svår att tolka ur socialtjänstlagen, för att lärarna inte vet om att den existerar eller för att rädslan att göra fel är stor? Eller är det kanske en kombination av faktorer?
Den första januari 2002 trädde Sveriges nya socialtjänstlag (2001:453) i kraft och ersatte därmed den gamla socialtjänstlagen (1980:620). För anmälningsplikten har dock det nya ikraftträdandet inte spelat någon större roll; lydelsen in den nuvarande SoL 14:1 är en nästan ordagrann kopia av den paragraf som fanns i den gamla SoL § 71 (med redaktionella och språkliga ändringar).
Plikten att anmäla gäller för myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdomar, samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården (SekrL 14:1 2 st.). Det är den första av de två den här uppsatsen skall titta närmre på; lärare i grundskolan.

2.1 Offentlighetsprincipen och sekretesslagen
För att börja i någon ände har vi till en början offentlighetsprincipen, som är grundlagsskyddad enligt tryckfrihetsförordningens andra kapitel och som är en stöttepelare i vår demokrati. Enligt TF 2:1 är denna princip till för främjandet av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning och får användas av varje svensk medborgare. Principen innebär att en handling är allmän om den inkommit eller upprättats och dessutom förvaras hos en myndighet. Med handling menas en framställning i skrift, bild eller annan upptagning, som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas (TF 2:3).
Till handlingar i skolan som alltid är offentliga hör elevernas betyg och resultat på prov, ansökningar till gymnasiet, och även beslut i disciplin- och elevvårdsärenden medan elevjournaler från skolhälsovården är hemliga.
Allmänna handlingar är antingen hemliga eller offentliga. En handlings offentlighet begränsas i enlighet med TF 2:2, om det är påkallat med hänsyn till de grunder som räknas upp där. Punkt sex är intressant när det gäller sekretessen för lärare; den handlar om att skydda den enskildes personliga eller ekonomiska förhållanden. För att hitta vidare bestämmelser om detta går vi in i SekrL 7 kap. I dess 9 § handlar det till slut om sekretessen för utbildningsväsendet.
”Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden … Sekretessen gäller dock endast, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.” (SekrL 7:9 2 st.)
Sekretessen i denna paragraf är rak, det vill säga den svagare av de två sekretessbeläggningarna som finns i SekrL. Huvudregeln i skolan är offentlighet; sekretess är undantaget. Den enda gången uppgifter sekretessbeläggs är när det kan antas att den som uppgiften handlar om, eller någon i hans närhet, lider men om uppgiften röjs. Sekretessen innebär att uppgiften inte får föras vidare, varken muntligt eller i någon handling – tystnadsplikt och handlingssekretess. Uppgifter som räknas in under rubriken ’personliga förhållanden’ är alltifrån personnummer och namn till uppgifter om sjukdomar och ekonomiska förhållanden. Sekretessen gäller dessutom inte enbart för eleven, utan även för dess anhöriga såsom föräldrar och syskon.
Av SekrL 1:3 framgår att sekretess gäller mellan myndigheter och även inom mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet, om de är att ses som självständiga i förhållande till varandra. För en lärare innebär detta att sekretess gäller inom skolan mot exempelvis förskola eller gymnasieskola. Däremot kan olika lärare inom en och samma skola fritt utbyta information.
Trots att sekretessen inom en myndighet inte är reglerad i någon bestämmelse i SekrL betyder det inte att tjänstemän hur som helst bör diskutera känsligt material. Om informationen inte behövs för att arbetet skall bli gjort bör inte ens två personer inom samma myndighet diskutera det.

2.2 Anmälningsplikten
Sekretesslagen och tystnadsplikten är till för att skydda den enskildes personliga förhållanden, men vad händer då när den blir ett hinder istället? Vad skall en lärare göra när denne börjar ana oråd om en av sina elever? Sekretesslagen hindrar ju lärarens möjligheter att berätta.
Det är här anmälningsplikten i SoL 14:1 kommer in. Anmälningsplikten är nämnd redan i skollagen, som säger att SoL:s bestämmelser skall gälla (SkolL 1:2a). SoL:s bestämmelser lyder:
”Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom … är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter.” (SoL 14:1 2 st.)
Anmälningsskyldigheten gäller inte enbart anställda hos myndigheter; varje person i samhället har en skyldighet att anmäla när misstanken finns att barn far illa. Skyldigheten är dock mycket starkare för myndigheter som berör barn och ungdomar. Skolan är inte en myndighet i vardagligt tal, men i SoL:s mening är den en verksamhet som har anmälningsskyldighet. Anmälningsplikten gäller dessutom inte enbart lärarna, utan all personal på skolan.

2.2.1 När skall ett ärende anmälas?
Var går då gränsen? Räcker det med misstankar om barnet far illa eller krävs bevis? Allt för ofta väntar lärare och annan personal allt för länge innan de anmäler, vilket innebär att barnet hunnit fara så illa att det gett skador för livet . Det är därför viktigt för lärare att veta att de skall anmäla så snart misstanken finns om att ett barn kan fara illa, så snart det kan bli aktuellt för nämnden att ingripa till skydd för den underårige. Det är därefter socialtjänstens uppgift att utreda ärendet vidare – en anmälan innebär inte att socialnämnden behöver ingripa. För lärarens del gäller att denne endast behöver bedöma om det skulle kunna bli fråga om ett ingripande från nämndens sida – är svaret på denna fråga ja så skall ärendet anmälas.
Anmälningsplikten överskrider sekretessbestämmelserna i SekrL. Detta eftersom om det står i lag eller föreskrift att uppgifterna skall eller får utlämnas, skall det ske oavsett vad vilka sekretessbestämmelser som gäller (enligt SekrL 14:1). Lärare som sitter på sekretessbelagda uppgifter får och skall alltså åsidosätta sin tystnadsplikt inför skyldigheten att anmäla. I praktiken är det ofta en chef – såsom rektorn på skolan – som gör den faktiska anmälningen, men inget hindrar att flera personer anmäler tillsammans, eller att den enskilde läraren gör en anmälan själv.

2.2.2 Hur ser en anmälan ut?
En anmälan ser aldrig likadan ut, vilket är varför ett exakt svar på frågan om hur en anmälan skall göras kan presenteras. Alla fall är olika, vilket innebär att anmälan kommer att te sig därefter; om det är ett akut fall tvingas läraren i fråga agera annorlunda än vid ett annat slags fall. För att börja från början skall det dock på skolan finnas en anvisning om hur en anmälan görs, utskriven av myndigheten, och riktlinjer om hur skolan skall agera för att skydda sina elever. Detta för skolans trygghets skull.
Innan en anmälan sker bör föräldrarna kontaktas så att dessa får tillfälle att yttra sig om barnets situation. Är föräldrarnas förklaring inte tillfredsställande kan läraren ta kontakt med socialtjänsten och diskutera ärendet utan att använda namn. Det finns dock tillfällen då föräldrarna inte skall kontaktas; vid misstankar om misshandel och sexuella övergrepp skall föräldrarna inte informeras innan socialsekreteraren meddelas. Dessa fall ses som akuta och skall behandlas som sådana, genom anmälan antingen direkt till socialtjänsten eller till polisen, som i sin tur regelmässigt tar kontakt med socialtjänsten. Det finns inga formella krav på hur en anmälan skall se ut; är det en akut anmälan kan den ske muntligt, även om den då snabbt bör kompletteras i skrift. Socialtjänsten gör sedan bedömningen om ytterligare dokumentation behövs.
Anmälan lämnas in till den nämnd, oftast kallad socialnämnden, som ansvarar för barn och unga i kommunen. Anmälan betraktas som gjord när socialsekreteraren fått namnet på barnet. Anmälan skall också ha inkommit till socialnämnden.

2.2.3 Vad händer efter en anmälan?
När en anmälan inkommer till socialtjänsten diarieförs ärendet för att utredningen skall kunna påbörjas. Uppgifter som namn och adress utlämnas i handlingen och bevaras istället i en sekretessbelagd akt. Socialtjänsten tar efter en förhandsbedömning ställning till om en utredning skall öppnas. Socialsekreteraren inhämtar uppgifter från grannar, släktingar, andra lärare, m. fl. för att kunna göra en klar bedömning om barnets situation. Familjen som anmälts kontaktas därefter av socialsekreteraren som fått fallet, och familjen får veta att en anmälan skett och att en utredning kommer påbörjas. Alla som omfattas av anmälningsplikten i SoL 14:1 har också en skyldighet att lämna uppgifter till utredningen.
Enligt SoL 11:2 2 st. skall en utredning skyndsamt och senast vara klar fyra månader efter att den startat. Reglerna som finns i SoL 11 kap om handläggning av ärenden finns främst i förtydligande syfte, som ett komplement till FL:s regler.
Under utredningen har vårdnadshavaren rätt till insyn och delaktighet. Socialsekreteraren är skyldig att berätta för vårdnadshavaren vem som kontaktas under utredningen. Optimalt är för socialtjänsten att få föräldrarna att förstå vad barnet behöver och därmed få dem att acceptera socialtjänstens hjälp. Om misstankarna gäller akut misshandel eller sexuella övergrepp behöver barnet få skydd snabbt, men även i de situationerna bör föräldrarna få vara delaktiga så långt det går.
Utredningen kan sluta på tre sätt:
Utredaren kan finna att inga insatser behövs. Detta kan också ske om familjen inte ger sitt samtycke, men om förhållandena är innebär en påtaglig risk för barnet kan socialtjänsten ändå ingripa enligt bestämmelserna i Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, t. ex. enligt 6 § om omedelbart omhändertagande.
Utredaren kan också föreslå frivilligt bistånd enligt SoL till föräldrarna. Detta bygger på föräldrarnas samtycke och flera olika varianter finns – en kontaktfamilj, rådgivning eller att familjen får en plats i den kommunala barnomsorgen. Ibland kan socialtjänsten också gå in och ge ekonomiskt stöd, om avsaknaden av en god ekonomi förhindrar en gynnsam utveckling hos barnet eller barnen.
Tvångsvård, den tredje och sista utvägen för socialtjänsten, sker mycket sällan. Tvångsvården, som har sitt stöd i LVU, kan endast ske när det finns en påtaglig risk (LVU §§ 2 och 3) för barnet. Socialnämnden ansöker då om vård hos länsrätten som, efter en förhandling under vilken föräldrar, barn och nämnd hörs, beslutar om vård. Om länsrätten beslutar om tvångsvård är det dock kommunen som bestämmer hur vården skall se ut. Vården måste enligt LVU börja utanför hemmet. Ett beslut om tvångsvård skall omprövas regelbundet.

2.3 Var går gränsen?
Lärare inom samma grundskola får prata med varandra om sekretessbelagd information; de räknas är inom samma myndighet. Begränsningen i denna rättighet är dock att de endast får prata med andra som jobbar med samma ärende. Känslig information skall spridas vidare endast om det är nödvändigt för att stödja eleven i fråga, eller en viss grupp. Föräldrarna bör dock hållas informerade om känsliga uppgifter som sprids inom skolan. Sekretessen skall skydda såväl barnet som dess föräldrar och andra närstående. Här kommer etik in snarare än lagstiftning; det är inte att följa en bra läraretik om denne sprider sekretessbelagd information hur som helst. Frågan lärare – och alla andra som arbetar med sekretessbelagd information om barn inom en myndighet – behöver ställa sig är dels vilka som behöver veta och hur mycket.

2.4 Om man bryter mot tystnadsplikten
Om någon, lärare som annan, bryter mot sin tystnadsplikt finns bestämmelser i brottsbalkens 20 kap, 3 §.
”Röjer någon uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning … dömes, om ej gärningen eljest är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år.” (BrB 20:3 1 st.)
I andra stycket tar lagen upp om tystnadsplikten brutits av oaktsamhet; då skall personen i fråga dömas till böter, medan denne ej skall dömas till ansvar i ringa fall.
Sekretessfrågor är dock mycket svåra att dra inför domstol, eftersom det är svårt för föräldrar att bevisa att personalen på en skola varit oaktsamma i hanteringen av sekretessbelagd information. JO har uttalat en kritik mot åsidosättande av tystnadsplikten, men faktiska domar är svåra att hitta. Preskriptionstiden för brott mot tystnadsplikten är två år.

2.5 Vad kan göras för att underlätta för lärare?
Som sagts tidigare väntar lärare idag ofta alltför länge innan de anmäler ärenden till socialtjänsten. Främst beror detta på okunskap om vad som händer hos socialtjänsten och rädslan för att splittra en familj om misstankarna är ogrundade.
För att underlätta för lärare att förstå vad deras tystnadsplikt innebär skulle det, istället för en lagändring av något slag, kunna införas ett avtal för läraren att skriva på, där tystnadsplikten beskrivs. Genom detta avtal, som läraren och hennes arbetsgivare skriver på, skall läraren kunna utläsa exakt vad tystnadsplikten innebär. Det skall skrivas, i möjligaste mån, utan juridiska termer och vara ett dokument som läraren kan återgå till om denne någon gång blir osäker.
Varken den 60 p långa lärarutbildningen, eller den 120 p långa lärarexamensutbildningen har någon utbildning om lärares tystnadsplikt eller anmälningsplikt, enligt studievägledningen på Malmö Högskola. Detta är definitivt ett tillfälle som jag anser borde utnyttjas bättre.
När lärarna sedan kommer ut i arbetslivet bör de fortlöpande gå utbildningar i sekretess och anmälningsplikt, för att minnas sina skyldigheter och kunna ta hand om sina elever på bästa sätt. Om lärarna inte utbildas om sekretessen och anmälningsplikten under lärarutbildningen är detta det absolut bästa sättet att se till att lärarna vet om det.
Även föräldrarna bör informeras om vad sekretessen och tystnadsplikten innebär. Idag vet en mängd föräldrar inte om varken tystnadsplikten eller anmälningsskyldigheten och berättar därför känslig information som läraren sedan kan tvingas berätta vidare. Föräldrar och vårdnadshavare bör därför redan i ett tidigt stadium – helst under förskoletiden – informeras om sekretessen och villkoren ikring den.

3. Avslutning
Sekretess gäller för lärare enligt SekrL 7:9. Huvudregeln inom skolan är dock offentlighet, eftersom skaderekvisitet i paragrafen är rakt – endast om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men skall uppgiften sekretessbeläggas.
Anmälningsplikten enligt SoL 14:1 står över sekretessbestämmelserna. Om en lärare får veta något som kan innebära att socialtjänsten kan behöva ingripa, skall denne anmäla ärendet till socialtjänsten. Läraren kan välja att diskutera med en socialsekreterare utan att nämna namn, för att få en klarare bild om hon bör anmäla. Anmälningar ser aldrig likadana ut; de varierar efter hur fallet ser ut. En anmälan räknas som gjord när socialsekreteraren fått barnets namn. Föräldrarna bör kontaktas innan en anmälan.
Efter en anmälan skall socialtjänsten göra en utredning som skall vara klar inom fyra månader. Utredningen kan utmynna på tre sätt; utan åtgärd, frivilligt bistånd eller tvångsomhändertagande. Den sistnämnda är ovanlig och skall omprövas regelbundet.
Lärare inom samma myndighet – samma skola – får diskutera känsligt material med varandra, men bara om det är...