Bakgrund: Traditionellt sett har det svenska sparandet i företagsobligationer varit lågt. På grund av löpande budgetunderskott och en stor statsskuld har statlig upplåning dominerat den svenska obligationsmarknaden i många år. På senare tid har det dock skett en förändring, i takt med ökade budgetöverskott och en reducering av statsskulden har den svenska statens lånebehov minskat. Detta i kombination med fallande marknadsräntor och en låg realränta har bidragit till ett växande intresse för företagsobligationer. Det finns endast ett fåtal tidigare studier av den svenska företagsobligationsmarknaden och inte en enda av dem berör och ifrågasätter rådande marknadsstruktur, en telefonbaserad mäklarmarknad, i någon större omfattning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför den svenska företagsobligationsmarknaden inte har utvecklats till en fungerande elektronisk auktionsmarknad i likhet med aktiemarknaden och dessutom undersöka vad som skulle krävas för att en sådan marknad skulle kunna uppstå.Avgränsningar: Studien fokuserar på marknaden för svenska företagsobligationer i Sverige. Begreppet företagsobligation syftar till alla obligationer utställda av icke finansiella bolag och som dessutom är noterade i SEK. Obligationer som är utställda av svenska bolag men i en annan valuta än SEK omfattas alltså inte av studien. Vi avgränsar oss även bort ifrån makroekonomiska faktorer, då deras inverkan på företagsobligationsmarknaden redan är undersökt. Vidare bortser vi även ifrån eventuell konkurrens från alternativa finansierings- och investeringskällor samt internationella marknader.Genomförande: Studien är genomförd med hjälp av nio intervjuer som tillsammans med annat material, litteratur och utredningar, har analyserats med hjälp av olika teorier då främst transaktionskostandsteori.Resultat: Skälet till avsaknad av elektronisk automatiserad handel är informationsasymmetrier. För att en fungerande elektronisk auktionsmarknad skall kunna uppstå krävs en högre nivå av informationstr...
