Fusion av helägt dotterbolag : En översikt över livscykeln från koncernbildning fram till fusion

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Uppsatsen behandlar fusioner i helägda dotterbolag, vilket är den vanligaste formen av fusion. Arbetet syftar till en ökad förståelse av problematiken genom att se på hela livscykeln från omstrukturering, till konsolidering och vidare till själva fusionen med tillhörande problem, vilka främst inriktas på koncernmässig goodwill. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i externredovisningen och jämför hur denna samverkar med beskattningen. Inom redovisningen råder förvirring då olika regler gäller för olika typer av bolag, vägen mot internationell harmonisering är lång och förenklingsarbetet går trögt. Harmoniseringen av skatte- och civilrätten har varit mer lyckat. Regleringen från EU har utökats och inom kort finns möjligheter till internationell fusion. Vid en fusion spelar de övervägande företaget har gjort vid förvärvsanalysen och den efterföljande konsolideringen en stor roll för hur värdena överförs till det övertagande bolaget. Redovisningen för över till koncernmässiga värden, medan beskattningen kräver skattemässiga/bokföringsmässiga värden. Problemet har i huvudsak lösts genom att uppskrivning av tillgångar anses tillåtna skattemässigt om dessa tas upp till beskattning. På detta sätt kan redovisning och beskattning alltså ändock utgå från samma värden. Då koncernmässig goodwill finns i koncernredovisningen innan fusionen uppstår ändock problem. Posten härrör sig inte till dotterbolagets räkenskaper såsom beskattningen kräver. Problemet har lösts genom att goodwill inte anses förvärvad av dotterbolaget, vilket krävs enligt skatterätten. Detta medför nekad avdragsrätt vid påföljande avskrivningar. Redovisningen och beskattningen utgår härmed från olika värden i denna situation. Förslag till framtida forskning ligger i hur internationella fusioner kommer att utvecklas...