Mayaindianerna

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Mayaindianerna levde i Mexiko bland annat i Belize, Honduras, El Salvador och Yucatan. Kulturen uppstod 600f. Kr. Den växte uppåt till den mexikanska
Yucatanhalvön där flera av de märkliga byggnaderna byggdes. Mayafolket tror man inte har använt järnredskap. De hade inga dragdjur och kände inte till hjulet. De kunde inte bygga några valv, istället fick man bygga enorma väggar, och väggarna fick hålla upp taket så rummen blev inte så stora.
Ett tydligt exempel är Chichèn-Itzà, den kanske kändaste av Mayafolkets ruiner, den ligger i djungeln på den mexikanska Yucatanhalvön.

Mayaindianerna bodde i södra Mexiko, Yucatanhalvön och i Guatemala, Belize och vissa delar av Honduras och El Salvador. De levde på jordbruk, se bara i Guatemala, där äter de tortillas, majspannkakor 3 gånger om dagen. Vid tiden för kristi födelse hade de byggt flera stora städer, städerna styrdes av präster. Prästerna utgjorde en egen samhällsklass. De berättade för människorna när de trodde att det skulle regna, och när det var bästa tiden för sådd.

Bönderna tackade för de goda råden och gav prästerna god mat, fina kläder och slavar.
Men prästerna ville också ha höga tempel och torn. Då trodde de att de kom närmre gudarna. Bönderna byggde därför städer med fina palats och tempel t.ex. Palenque och Chichen-Itzà.

På 800-talet efter Kristus övergav mayaindianerna sina städer och flyttade till Yucatanhalvön i Mexiko. Man vet inte riktigt varför de flyttade. På Yucatanhalvön blomstrade deras kultur igen.

Redan vid tiden för Kristi födelse var indianstammar i Mexiko skickliga i mattematik och astronomi. Mayafolkets präster var duktiga astronomer. De studerade solen, månen och stjärnorna och kunde dela in året i 365 dagar.


Skriftspråket
Mayaindianerna hade ett eget skriftspråk. De skrev på papper gjort av fikon trädets bark. De ristade in tecken på snäckor, i byggnader och stenar. Lite allt möjligt med andra ord. De spanska första prästerna som kom samlade in mayaböckerna och brände dem. Det är därför man vet så lite om de gamla mayaindianerna. Det finns ju många tecken kvar som de ristade in i byggnader men forskarna har bara kunnat tyda hälften utav dem.

Chichèn-Itzà
Den som ville upp leva ruinstaden gör bäst att komma hit kvällen före och sova i dess närhet, för på dagen är Chichèn-Itzà fyllt av turister. Den mest kända byggnaden i ruinstaden är El Castillo-Slottet, därför att spanjorerna trodde att de hade hittat ett slott. Det finns säkert många ruiner som inte ”upptäckts”.
När man ska klättra ner för alla trappsteg på Chichèn-Itzà så kan man lätt drabbas av svindel. För tillsammans bildar de fyra trapporna 364 steg, ett för varje dag. 365 steg blir det med plattan högst upp.

Chichèn-Itzà är en av de finaste ruinerna man kan besöka. Redan på 1800-talet kom turister upptäcktsresande hit.


Världens första fotbollsmatch
El Castillo-slottet, som ligger i ruinstaden Chichèn-Itzà som redan har nämnt.
Högt där upp ifrån ser ruinstaden breder ut sig. Runt om är det alldeles grön.
Säkert finns det många andra ruiner runt omkring som ännu inte ”upptäckts”.
Nedanför syns en avlång bollplan. Där spelade mayaindianerna boll för 1000 år sedan. Mål genom en ögla som satt ganska högt upp, kanske var det världen första fotbolls match.

Ordet ”indian”
Ordet indian kommer ifrån när Columbus kom till Amerika 1492, då möttes han av brunhyade människor. Columbus kallade dem ”indianer” eftersom han trodde att han hade landstigit Indien. Namnet ”indian” blev kvar, trotts att man snart upptäckte misstaget. Det dröjde ytterligare flera år innan spanjorerna erövrade mayafolkets rike. I Guatemala tvingades indianerna bort från den bästa jorden, den som de odlat i många hundra år. Många dödades, fängslades eller dog i de sjukdomar som de vita förde med sig. De indianer som inte dig tvingades allt längre upp på jord som de kunde odla. I många av Latinamerikas länder utrotades indianerna nästan helt, men i Guatemala är fortfarande över hälften av landets befolkning indianer. Trots det så styrs landet av de vita. De är de som äger fabrikerna, affärerna och de stora plantagerna. Det finns en rasism som tydligt märks i Guatemala. ”Finast” är att komma från en familj som utvandrade från Europa. Indianerna däremot, de är ”smutsiga och okunniga” säger folk i huvudstaden. Där vill man inte veta något om indianernas traditioner och musik. Om man någon gång bryr sig om indianernas kultur, är det för att den kan hjälpa till att locka turister till Guatemala.


Indianernas ställning idag
Indianerna är högt ansedda i Mexiko idag, till skillnad mot vad fallet är i övriga Latinamerikas stater. Sedan 1944 finns ett särskilt indianinstitut i Mexiko. Det har till uppgift att ta tillvara på indianernas intressen och hjälpa dem bevara sin egen kultur. Samtidigt vill man ge dem en plats i det moderna samhället. Institutets medarbetare är till största delen indianer. Genom institutet byggs, sjukhus, skolor och där utbildas indianer bl.a. till läkare, sjuksköterskor och agronomer (Person som är utbildad i lantbruksvetenskap). Man uppmuntrar indianernas intresse för konsthatverk och man lär den moderna metoder inom jordbruket. Grundprincipen är att allt vad institutet gör skall ske på indianernas önskan, man tvingar inte på dem något.




Sammanfattning
Forskarna tror att mayaindianerna levde ungefär 600 f Kr, och inte visste vad hjulet var förnågot. De tror heller inte att de använde några redskap eller dragdjur för att bygga sina otroliga byggnader till sina präster. Det tror jag däremot inte, jag tror inte man kan bygga lika stora byggnader som ett stort berg bara med händerna. De kanske inte använde just dragdjur, men det finns ju andra metoder, fråga egypterna.

Det var en utav anledningarna varför jag valde just mayaindianerna.
För jag har läst om dem på Internet för längesen och att de inte använde några redskap för att bygga sina otroliga byggnader. Det tyckte jag lät spännande och nu när jag fick chansen att lära mig mer om dem så tog jag den.

Mayaindianerna var bra på astronomi och matte, det kunde räkna ut t.ex. att ett år har 365 dagar. Våra forskare kan idag räkna ut nästan exakt hur lång ett år är med decimaler, mayaindianerna var otroligt smarta på sin tid med andra ord.
Mayaindianerna meddela sig genom att rista olika tecknen på byggnader och stenar, och levde nästan bara på jordbruk.

Jag tycker det är otroligt även om jag nu inte tror att mayaindianerna bara använde bara sina händer. Jag pratar ju om ruinstaden Chichèn-Itzà, den kändaste ruinstaden bland mayaindianerna. Där forskarna tror att världens första fotbolls match har blivit spelad, man gjorde mål igenom två hål lite längre upp i luften. M...