Mary Wollstonecraft

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

I filosofin dominerar mannen. I svunna tider har det funnits mycket begränsade möjligheter för kvinnor att få kunskap och möjlighet att uppnå kunskap genom det samhälle som då satte upp stadgar och regler för alla nivåer. De filosofer som är mest kända och har varit mycket betydelsefulla för vår utveckling är alla män. Men ändå finns det en och annan kvinna inom filosofin som efter envetet letande träder fram. Bland de främsta upplysningsfilosoferna finns Mary Wollstonecraft. En kvinna som levde i sjuttonhundratalets England och skrev ner sina klara tankar till eftervärlden.
Mary Wollstonecraft sysslade inte bara med frågor som skulle vara till fördel för kvinnor utan med de frågor som var aktuella under hennes tidsperiod. Hon argumenterade bl.a. starkt för alla människors lika värde, betonade värdet av kunskap och var emot favorisering av det manliga könet. Hennes skrifter är skarpa och sarkastiska, en utmaning för dåtidens styrande.

Mary Wollstonecraft föddes år 1759 i England som äldsta dotter i en stor familj. Hon växte upp i en gård utanför London. Medan hennes bröder fick en ordentlig utbildning fick Mary och hennes systrar nöja sig med en oregelbunden skolgång.
Livet i familjen var svårt. Fadern som var oförmögen att ta hand om gården, hans arv från Marys rike farfar, blev alkoholiserad och familjen var rädd för honom. Mary fick ofta rädda modern undan hans misshandel.
Efter ett tag stod hon inte ut med sin tyranniserande fader och den beroende modern utan flyttade hemifrån. Hon tog arbete som sällskapsdam i London men fick snart återvända för att ta hand om den sjuka modern. Efter hennes död bestämde hon sig med hjälp av en väninna och en av sina systrar att öppna en skola för flickor i London. Skolan fungerade bra och Mary knöt kontakter med flertalet framstående personer eftersom skolan låg i ett område där flera framgångsrika författare och intellektuella bodde. Hon påverkades bl.a. av debattören, filosofen och pastorn Richard Prices frihetsepos och betonade på samma sätt som han förnuftets roll i moralen.
Men Mary fick problem. Det gick inte att fortsätta driva skolan efter att hennes väninna dött i barnsäng, den fick stänga. Mary åkte till Irland där hon jobbade som guvernant i en överklassfamilj. Här skrev hon sin första bok; Thoughts on the Education of Daughters (Tankar om döttrars utbildning) som kom ut 1787. Här betonar Mary liksom andra upplysningsfilosofer miljöns betydelse för barnets utveckling. Hon visar också tydligt missnöjet med kvinnors situation även om hon accepterar deras primära roll som maka och mor.
Mary började vantrivas hos familjen på Irland. Hon står inte ut med överklassdamernas lättjefulla liv och deras nedlåtande förakt mot folk i allmänhet. Hon kunde inte låta bli att öppet säga det hon tyckte och blev avskedad. Hon återvände till London där hon fick anställning på ett förlag som översättare, recensent och senare förlagsassistent. Mary fick utlopp för sina tankar och åsikter och skrev en rad artiklar i förlagets tidningar som berörde aktuella politiska, filosofiska, religiösa och litterära ämnen. Förlaget gav också ut flera av hennes böcker. Samtidigt börjar Mary umgås i en stimulerande krets av radikala intellektuella. Förutom Price fanns där också den politiske skribenten Thomas Paine, poeten William Blake, konstnären och kritikern Henry Fuseli och romanförfattaren och filosofen William Godwin.
1790 utkom hennes A Vindication of The Rights of Men (Till försvar för människans rättigheter). Här fastslog Mary att alla människor har vissa medfödda rättigheter som aldrig får kränkas. Hon attackerade det samhälle som ändå kränker dessa rättigheter genom t.ex. de rikas utsugning av de fattiga, överklassens privilegier, klasslagstiftningen och slavhandeln. Hon uppmärksammade inte kvinnors situation, även om hon var medveten om de orättvisor som drabbade kvinnor, utan såg den manlige kroppsarbetaren som förtryckets främsta offer.
Men senare blev hennes medvetenhet om kvinnors villkor skarpare. I Frankrike hoppades man att kvinnor också skulle få fri- och rättigheter. Men med landets nya konstitution som antogs 1791 utestängdes kvinnor från all politisk verksamhet och medborgarskapet reserverades för mannen. Enligt de ledande politikerna skulle flickors utbildning begränsas och deras uppfostran skulle förbereda dem till en underordnad roll. Det blev samtidigt farligt för kvinnor att uttrycka sina radikala åsikter. De kunde dödas för sina försök att utvidga rättigheterna till att även omfatta kvinnor. Ändå skrev Mary Wollstonecraft vid den här tiden sitt mest kända verk A Vindication of the Rights of Woman (Till försvar för kvinnans rättigheter) som kom ut 1792. Här fortsätter hon tala om människans medfödda värde och om den mänskliga naturen, hon angriper det typiska Andocentriska tänkandet och diskuterar dominans på olika plan. Hon betonar könens jämlikhet i de idéer hon vill försvara.
Samtidigt bestämmer sig Mary för att aldrig gifta sig. Kvinnor på författarinnans tid förbereddes ända från barndomen för sin underordnade roll i äktenskapet. De skulle lära sig ordning och lydnad och fick till skillnad från pojkarna som var mycket fria inte mycket att säga till om. Mary insåg att det enda sättet att inte bli någon mans egendom och förbli fri kvinna var att inte gifta sig överhuvudtaget. Hon hade sett hur dåligt hennes egen mor hade det för att en man bestämde över henne och dessutom fick hon rädda sin syster Eliza från hennes äktenskap till priset att denna inte kunde få sitt barn med sig.
Trots Marys beslutsamhet blev hon inte så oberoende av det motsatta könet som hon trodde hon skulle bli. Hon förälskade sig i konstnären Henry Fuseli som redan var gift. Han avvisade Mary som blev förkrossad. Hon flyttade iväg till Paris där hon stannade kvar i några år, produktiviteten sjönk däremot inte. I Frankrike skrev hon sitt verk An Historical and Moral View of the Origin and Progress of the French Revolution and the Effect it has Produced in Europe (Ett historiskt och moraliskt perspektiv på den franska revolutionens ursprung och utveckling och de följder den fått i Europa).
I Frankrike levde Mary ihop med en amerikan, Gilbert Imlay, och fick barn ihop med honom. Efter att han lämnat henne återvände Mary tillsammans med sitt barn till London där hon försökte begå självmord. Men hon lyckades inte och inte långt efter det gav hon sig av på en resa genom Skandinavien tillsammans med sitt barn och en väninna. Hon skrev en reseberättelse som beskriver folkets vardagsliv och den vackra naturen. Därefter skrev hon ytterligare en roman, The Wrongs of Woman, or Maria (Kvinnans oförrätter eller Maria). Här skildrar hon medelklasskvinnans och den lägre klassens kvinnors dåliga livsvillkor. Hon riktar ofta i sina skrifter sina ansträngningar avsiktligt mot medelklassen. Kvinnor ska få rättvisa möjligheter att på lika villkor visa vad hon går, klarar hon detta så…
Senare gifte sig Mary med författaren och filosofen William Godwin. De fick en dotter tillsammans, Mary. Men Mary dog kort efter dotterns födelse, 1797, bara 38 år gammal. Hennes dotter, Mary Wollstonecraft Shelley, blev den berömda författarinnan till Frankenstein.

Mary satte sina spår i eftervärlden och kallas idag den första feministen. Hon betraktas som moder till likhetsfeminismen, en stor inriktning inom dagens feminism. Hennes tankar om att kvinnan skulle ses som en individ med samma förmåga som män lade till stor del grunden för feminismen på 1960- och 70-talen och är det än idag.
Likhetsfeminismen säger att biologi är av underordnad betydelse. Kvinnor och män är egentligen mer lika än olika och de har samma möjligheter att utveckla vilka egenskaper de själva vill. Istället är det samhället som vi växer upp i som formar oss och delar upp oss i könsroller. Samhället, genom kulturen, formar vår...