SAMMANFATTNINGVi har inspirerats av en föreläsning av Jennifer Gibson från University of Toronto. I denna presenterades hur man förankrat beslut kring prioriteringar hos medborgarna, och hur man därigenom undvikit kraftiga negativa reaktioner. Det etiska ramverket byggde på den deliberativa demokratiteorin. Erfarenheterna av processen visade att det fanns möjlighet att få acceptans och legitimitet bland medbor-garna för svåra prioriteringar, så kallade wicked-issues.Syftet med uppsatsen var att ta reda på om och hur deliberativa metoder är ett sätt att hantera wicked-issues. Den övergripande frågeställningen är: Vilka kännetecken bör en medborgardialog ha för att vara framgångsrik? För att få svar på frågeställningarna undersöktes följande fall som vi valt ut som star cases: Barcelona, Lewisham, Toronto, Norrbottens läns landsting och Landstinget i Östergötland. Vi beskriver även andra praktiska exempel som får utgöra ytterligare erfarenhetsbas i studien.I arbetet med att identifiera viktiga framgångsfaktorer har vi använt oss av fem forskare inom deliberativ demokratiteori; Habermas, Räftegård, Fishkin, Dryzek och Dahl. Med utgångspunkt i deras teorier har vi tagit fram en analysmodell som innehåller fyra huvudområden; kontext, arrangemang, dialog och effektivitet. Dessa fyra områden innehåller i sin tur ett antal egenskaper. Analysmodellen har använts i en jämförande analys av de valda casen.Vårt resultat visar att nödvändiga kännetecken för att medborgardialogen ska vara framgångsrik är:• Syftet är att samla synpunkter och att diskutera.• Wicked-issues finns i kontexten.• Besluten fattas i ordinarie beslutsinstans• Medborgardialogen genomförs som öppna offentliga möten, dialoger till riktade grupper och dialog via informationsteknologi• Öppet för alla och till berörda av frågeställningen• Tidigt genomförd i processen• Systematiken är delvis utvecklad• Underlag för besl...
