Alejandro Amenabar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hans bakgrund och liv

Alejandro Amenabar föddes den 31 mars 1972 i Santiago i Chile. Hans mamma är från Spanien och pappan från Chile. När Alejandro var 1 år flyttade familjen till Madrid eftersom det var så oroligt i Chile. Han växte upp och började så småningom studera. Han gick på universitetet i Madrid, men var inte direkt en exemplarisk elev och efter ett antal dispyter slutade han studera film och började med det han verkligen ville nämligen att göra film.

En av lärarna som han avskydde hette Castro, och Castro är namnet på den onda professorn i hans första långfilm och genombrott; Thesis (1996), som bevisade att han var en ny, bra regissör att räkna med. Filmen är en sorts nyinspelning av Alfred Hitchcocks Vertigo (1958). En lärare som han avskydde över allt annat på universitetet I Madrid hette Castro. Castro är även namnet på den elaka professorn i Thesis. Amenabar förnekade när det upptäcktes att det var medvetet, och det var faktiskt folket på universitetet som noterade detta och de bad honom ändra det. Han beslutade att inte göra det, men skrev ändå ett annat namn i manuset; Gálvez. Fast i själva filmen heter professorn inget annat än Castro.
Återigen i Thesis. Amenabars namn dyker upp i filmen en gång. Det är när huvudrollsinnehavarna kollar namnen på kameraköpare på en dataskärm, och Alejandro Amenabar står med.

Året efter gjorde han Abre los ojos (1997) som blev en jättesuccé i Spanien, men inte lika känd i övriga världen. Manuset till Abre los ojos har dock använts i en betydligt mer känd amerikansk version, nämligen Vanilla sky (2001) med storheter som Tom Crusie, Cameron Diaz, Penolope Cruz, som även är med i originalet och har samma roll där, och Kurt Russell i rollerna. Även den legendariske regissören Steven Spielberg har en liten roll i filmen.
Alejandro lägger ner mycket tid på sina filmer, och förutom att regissera skriver han även musiken och manuset till sina filmer. Han gör även musik till andra filmer, t.ex. till sin spanska kollega José Luis Cuerdas film La lengua de las mariposas (1999).

Han skiljer sig från spanska regissörer på så sätt att han fördjupar sig inte bara i nationella ämnen eller historiska händelser. Istället går han sin egen väg och räds egentligen inte för något. Tvärtom så gillar han psykologiska och lite surrealistiska utmaningar. Det märks inte minst i hans första engelskspråkiga film, rysaren The Others (2001) med Nicole Kidman i huvudrollen. Filmen blev en succé I hela världen och gjorde såklart Alejandro väldigt berömd och hyllad. En berömmelse som knappast minskade när han i år fick en Oscarstatyett för 2005 års bästa utländska film. Filmen heter Gråta med ett leende (Mar adrento 2005) och där har han gått tillbaka till det spanska språket och spanska skådespelare.
Alejandros förebilder och favoritregissörer är Steven Spielberg, James Cameron och Stanley Kubrick.


Gråta med ett leende

Gråta med ett leendes originaltitel är Mar Adrento, och är baserad på Ramon Sanpedros liv och hans bok ”Letters from hell”.

Ramon är i 20 – års åldern. Han är sjöman och reser runt mycket, träffar mycket kvinnor och har många vänner som han umgås med. Hans liv är härligt och bekymmersfritt ända tills han en vacker sommardag ska bada. Han dyker i, men tidvattnet drar undan och han landar på botten och bryter nacken. Han blir förlamad från halsen och neråt. Hans tidigare så aktivitetsfulla liv byts nu ut emot en tillvaro där han bara kan ligga i sin säng och titta ut genom fönstret på naturen och havet, som han aldrig kommer att kunna återvända till. Åren går och han är fortfarande helt förlamad och bestämmer sig för att han vill dö. Myndigheterna accepterar inte detta, och trots att han har stöd av en psykolog och en skicklig advokat viker de inte en tum i frågan.


The Others

The Others utspelar sig efter att andra världskriget tagit slut. Filmen handlar om Grace, en kvinna som väntar på att hennes man ska komma hem. Hon lever med sina två barn på den ödsliga ön Jersey, i en herrgård som hon trott skulle vara den säkraste platsen för dem. Men de är inte säkra längre. En dag dyker tre nya tjänare upp vid husets trappa och underliga saker börjar hända. Graces dotter berättar att hon har sett och pratat med spöken som kommer och går i huset. Grace vägrar först att tro på barnet, men inser snart att de inte är ensamma i huset. Grace är djupt troende, och för a...