Gympalektion om streetdans

1 röster
10509 visningar
uppladdat: 2005-03-23
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Ragga (dancehall)

En snabb och dansant form av reggae. I Europa kallad Ragga, på Jamaica och i USA Dancehall. Innehåller många stora rörelser och har sitt ursprung i de afrikanska danserna och i Calypso.

Street

Streetdance är ett samlingsnamn för ett flertal danser som uppkommit på gatan. Bl a looking, popping, B-boying, new school och swing. Streetdance är inte en dans utan benämningen på olika dansstilar som utvecklats på gatorna i bland annat London och New York. Några kända dansstilar är: Breakdance, funk, locking och vouging.

Street-dance dansas på flera olika dansstudier runt om i Sverige och även här i Göteborg. I Göteborg dansas det på bl a dansforum, folkuniversitetet och många fler ställen. Intresset för nyare danser ökar mer och mer och det gamla mönstret med svenska traditionella danser börjar, om det inte redan har, att brytas.

För att sammanfatta begreppet dans har vi valt ett citat som vi tycker passar alldeles utmärkt. Nu handlar just street-dance även en hel del om hårda, rytmiska rörelser och ragga mer om att skaka och röra på verkligen allt. Fast dans överhuvudtaget handlar om:

”Dans ger dig glädje, smidighet, koordination, kondition, taktkänsla, kroppskännedom, balans samt känsla för musik och rytm.” /Mona Larsson

Inledning

Marie och Elize ska genomföra ett idrottspass med tema dans. Det blir ingen traditionell dans á la vals eller tango. Här ska vi utnyttja vår möjlighet att göra precis vad vi själva vill och då väljer vi naturligtvis något som ligger oss nära hjärtat, vilket är dans där man ska röra hela kroppen med riktig känsla och attityd. Vår dans är en kombination av street-dance och dancehall (den nya dansformen som utvecklats genom MTV och hip-hop/reggakulturen).

Vi ska tillföra så mycket glädje som möjligt till våra elever och hoppas att de kan ta till sig i alla fall lite av den glädje och känsla som vi får när vi dansar. I teorin hade vi tänkt oss en kortare genomgång och uppvärmning för att sedan ta den största delen av lektionen till genomgång av danssteg och predika vårt budskap av att släppa loss så mycket som möjligt och inte tänka på hur man dansar eller om det ser konstigt ut.

Det blir en hel del bollsporter och andra rejäla fysiska pass i idrottskursen, vilket absolut är nödvändigt för kondition och samarbetsförmågan, men vi känner att man utvecklas mer och mer ju fler olika sorters sporter man testar på i livet. Det är modigt att skämma ut sig - det är bara så man kan bli bättre.

Syfte

Som sagt så ska vi ha roligt. Det blir mycket roligare att lära sig saker som är roliga än sådant som man känner att man måste. Lektionen handlar inte om att eleverna ska bli fulländade dansare efter en timma. De ska heller inte sätta alla stegen perfekt och röra sig precist till musiken, det är bara ett plus. Vi vill bara att de ska försöka och förhoppningsvis få en öppnare syn till dansen. De som sällan dansar har ofta en bild av att man måste vara jätteduktig och kunna en massa svåra steg för att våga röra sig till musiken. Vi har utvecklat vår dansförmåga genom att först och främst våga, om man sedan har intresset kan man ta danskurser eller dansa med vänner, men det är inte det vi vill få eleverna att göra.

När man väl är igång och märker att man lär sig något så blir det så himla mycket roligare. Vi hoppas verkligen att eleverna kan få in lite känsla och sätta några steg och framför allt ha roligt och släppa loss.

Mål

Eleverna ska förhoppningsvis lyssna på oss och försöka så gott det går. Det är upp till oss att disciplinera och vara ledare. Vi måste från början sätta ner foten och visa att vi bestämmer, utan att för den skull vara otrevliga eller överlägsna. Vi ska visa eleverna att vi förstår om de känner sig obekväma och stela, men ändå peppa dem till att försöka.

Under lektionen ska de ge så mycket kraft, energi och ork som bara går. Vi ska köra slut på deras inlärningsförmåga utan att sätta ribban för högt. Konditionsträningen kommer parallellt med detta. Meningen är inte att de ska ligga på marken och dö av ansträngning, bara att de ska kämpa så mycket som möjligt. Som sagt så ska vi ha roligt, och målet är att de efter lektionen ska ha en lite bättre inställning till dans och kanske till och med bli nyfikna på att föröka sig på flera danser.

Målet för oss är att vi ska känna oss lite som danslärare och utveckla vår förmåga att peppa och instruera. Märker vi att eleverna har för svårt att lära sig alla stegen så försöker vi lära dem lite färre, och utvecklas de snabbare än vi tror så ska vi pressa dem att ta ut stegen ännu mer och få in ansiktsuttryck och känsla för dansen.

Metod

Genom att Marie lär Elize den dans som hon och hennes kompisar har gjort och som de ska uppträda med så blir vi båda säkra på dansen. Självklart får jag (Elize) ta en hel del tid till att verkligen sätta dansen, men vi utgår ifrån att Marie kan den bäst och därmed är den som får ta huvudansvaret för instruktionerna, medan Elize jobbar med att förespråka känsla och takt. Dock kommer vi främst att jobba med samarbetet. När vi känner att vi kan dansen ordentligt och att det ser snyggt ut då vi dansar tillsammans så kommer vi diskutera upplägget. Vi har en plan att gå efter vilket underlättar lektionen, men vi vet att man måste vara medveten om att det kan uppstå problem och att vi måste ta konsekvenserna av detta.

Hypotes

Efter de reaktioner vi har mött av våra klasskamrater så verkar inte intresset för dans vara särskilt stort, och därigenom har vi dragit slutsatsen av att alla kanske inte är riktigt på den nivå som vi är. För många kommer nog vår lektion att fungera som en aptitretare inför (förhoppningsvis) kommande intresse. Även om ingen blir intresserad så är det alltid bra att testa på något nytt och vi tror och hoppas att eleverna kommer att förstå vårt syfte med lektionen.

Ledarrollen

Att tänka på sig själv som ledare är lite läskigt. Det är så mycket ansvar som går in under ledarrollen, man måste vara organiserad och tydlig. Vi måste förespråka ordning och disciplin, samtidigt som vi ska uppmuntra, peppa och få eleverna att göra så bra ifrån sig som möjligt. Vi har inte tänkt komma in under lektionen för att visa upp våra danskunskaper och tro att vi är så himla duktiga, vi vill bara försöka instruera så gott det går och framförallt inspirera dem till att något nytt och kanske till och med skrämmande kan vara riktigt roligt.

Då många säkert kommer vara lite negativa till vår danslektion så kommer vi vara extra uppmärksamma på deras frågor och osäkerhet. Ingen ska behöva skämmas, och det är vårt jobb att förebygga detta. Om de känner sig osäkra och inte förstår så är det antagligen vårt fel. Vårt sätt att vara så självkritiska kommer nog att göra vår roll som ledare ganska bra, för vi nöjer oss inte med att komma in och göra en lektion för att den ska göras. Eleverna ska vara nöjda och vi ska vara nöjda över dem.

Upplägg och syfte

Prat

– Introducerande genomgång av street-dance och ragga, samt en hel del peppning inför lektionen. Här finns tid för frågor och funderingar, och vi ska understryka att vi inte dömer någon och att meningen är att alla ska ha roligt och lära sig något nytt. Vårt syfte skall alltså framgå under ”pratet” och ingen ska behöva vara rädd för att detta kommer att bli någon form av test eller utpekning. Det är bra att ha en kortare genomgång då man ibland måste tänka till på varför man genomför en viss typ av lektion, men också för att det är skönt att ta det lugnt och prata innan man kör igång.

Uppvärmning

– Vi har valt en låt som alla ska börja med att springa runt i salen till. Vi kryddar löpningen med lite indianhopp och bärplockning. Efter halva låtens gång ska alla ställa sig och jogga på stället. Det är nog skönt att börja med att jogga runt salen för det är ett ganska vanligt sätt att börja en lektion, vilket gör att det här med dansen inte känns så skrämmande. Att sedan ställa sig på stället gör att man ändå känner sig in lite i att stå på sin egen plats och dansa själv. Vi har valt att ta en hel uppvärmningslåt till, som innehåller mycket tempo för att alla ska bli peppade och varma i kroppen, då man lätt sträcker sig i fall man ska dansa kall och stel. Dessutom så innehåller uppvärmningen enklare danssteg vilket gör att man kommer in i det hela och börjar röra kroppen.

Genomgång av steg

– Som sagt så kan Marie dansen bäst vilket gör att hon kommer att stå för huvuddelen av genomgången. Dock börjar vi varje ”sektion” av danssteg med att båda två står längst fram och demonstrerar. Alla ska, så gott det går, försöka efterfölja våra steg och koncentration krävs för detta. Vi börjar med att gå igenom ett antal steg, som vi redan har kommit fram till och som vi tror blir lagom att lära sig i följd. Sedan försöker vi gå igenom stegen till musik tills det sitter. Även om alla inte riktigt har förstått hur man ska dansa stegen så fortsätter vi till nästa sektion då majoriteten har satt stegen, annars kommer vi liksom inte komma vidare. Om någon gör fel så säger vi till på ett snällt sätt, och försöker helst säga det då alla dansar till musiken. Medan exempelvis Marie står längst fram och dansar så går Elize runt och rättar och hjälper till. Förhoppningsvis så står slutligen en hel dans klar och alla i gruppen är någorlunda sammansvetsade, men vi är självklart medvetna om att det kan bli svårt. Huvudsaken är att vi ger all tid och kraft vi kan till eleverna och att de försöker så mycket de kan för vår skull.

Styrka och stretch

– Vi anser att det är viktigt att bygga upp kroppen för då klarar man av mer. I dans är det viktigare med styrka än vad man tror, för att klara av vissa steg måste man ha en stark rygg och mage och i många fall armar. I vår dans kommer vi att böja på knäna, ryggen och röra armarna vilket kräver att man är ganska vältränad. Vi ska göra några situps, armhävningar och så kallade rygghävningar, för då arbetar man några av kroppens största och viktigaste muskler. Detta är övningar som vi brukar göra på vår dans och vi känner själva att det ger oss mycket mer krafter. Att stretcha är jätteviktigt så att man inte sträcker någon muskel eller blir alldeles för stel. Dessutom kan det vara väldigt skönt att strecha för det är en slags avslappning i sig, att lugnt sträcka ut kroppen och samtidigt pusta ut efter en lektion av hårt arbete och koncentration.

Genomgång av lektionen

Låt: Call on me – Eric Prydz nr: 1
1. Springa runt i salen i ca 45sek.
2. Indian hopp runt i salen i ca 20sek
3. Skutta tillbaka till sin plats och jogga med höga knän i ca 20sek.
4. Crossarms stillastående i ca 20sek
5. Framhopp i ca 25sek.
6. 90 knäböj tills slutet av låten.
7. Skaka loss benen och armarna. (Sänk musiken när det gått 3, 30min)

Låt: Pump it up – Danzel
1. Jogging på plats i ca 25sek.
2. Huvudet: upp ner, höger vänster och sida till sida i ca 30sek.
3. Triangel steg med ett hopp i slutet i ca 20sek.
4. Prat + svinga höften i ca 40sek.
5. Spark i rumpan i ca 30sek
6. ”Marie steg” i ca 30sek
7. Nedsänkning av musiken.

Låt: Tipsy nr: 12
Jag och Elize visar hur man skall kunna känna rytmen och samtidigt kunna känna sig cool. Sen skall eleverna göra samma sak. Vi går med dem runt i salen och får in hip-hop känslan.

Låt: I´m so hot - Missy nr: 3
Jag och Elize skall visa dansen i den låt som är snabb, men det är inte den låten som eleverna skall ha då de övar in dansen.

Låt: Brandy nr: 4
Lära eleverna koreografin till hela dansen. Vi har delat upp dansen i delar med 8 danssteg. Vi lär dem först utan musik, och sedan testar vi del för del, med musik.

Låt: I´m so hot - Missy nr: 3
I slutet av lektionen skall eleverna göra ett försök på den snabba versionen.

Låt: Trick me – Kellis som sedan föls av nästa låt, Kylie, nr: 13-14
1. 5*10 armhävningar
2. 5*10 situps
3. 3*10 ryggövningar
4. Stretching
* Baksida lår
* Vaderna
* Framsida lår
* Höftskjutning
* Armarna
* Nacken
* Till sist: skaka loss!

Problem

De främsta problemen som kan stöta på under en lektion är väl brist på folk, brist på entusiasm, och brist på inlärningsförmåga. Det blir nog lätt att vi tappar lusten om inte våra elever klarar av dansstegen eller om de inte alls tycker att det är rolig. Är det för få är det faktiskt inget problem egentligen för det blir mer tid att lära in...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Gympalektion om streetdans

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2005-03-23]   Gympalektion om streetdans
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3737 [2024-04-30]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×