Hur ser fritiden ut för olika grupper/människor i samhället (skillnader och likheter) ?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Redan när man är liten så märks könskillnaderna, speciellt i leken. Om skillnaderna är biologiska, sociala eller både och kan man inte säga. Det påverkas i alla fall av kultur och traditioner. Det finns också några skillnader nu mot hur det var förut, nu för tiden så är det många kvinnor som erövrar nya områden som förr bara dominerades av män. Ett exempel på det är damfotboll, för ett par decennier sedan så var det inte någon som tog det på allvar.

Fritidsforskare säger att vi tidigt socialseras in i olika fritidsmönster, både flickor och pojkar. Flickor brukar välja sådana aktiviteter som betyder att de får möjlighet till relationer. De brukar också drömma om ett eget husdjur att ta hand om. Att ta hand om något är inte lika viktigt för pojkar, de vill hellre vara aktiva och prestera något med synliga resultat.
Flickornas fritidsmönster kan beskrivas med ”att vara”, och pojkarnas med ”att göra”

Vad vi sysslar med på fritiden beror också mycket på vilken ålder man är i. Som barn så socialiseras vi in i en fritidskultur som kommer till att forma de val vi gör senare. I tonåren så brukar man medvetet söka sig bort från föräldrarnas intressen, senare i livet så kanske man hittar tillbaka till de gemensamma aktiviteterna man höll på med under ens uppväxt.
Men kan lätt förstå att det skiljer sig mellan tonåringarnas och pensionärernas fritid, men det kan också vara så att det skiljer sig lika mycket mellan två jämnåriga personer, beroende på vilken fas i livet de befinner sig i.

Små barn har inte någon gräns mellan fritid och övrig tid på samma sätt som de uppvuxna, det förändras först när de börjar skolan. I förskoleåldern så är det en stor del av barnen som är med i någon slags organiserad verksamhet, som t.ex. mulle eller simskola. I skolåldern är det också många som är med i någon fritidsverksamhet efter skoltid, det kan vara idrottsföreningar eller andra föreningar som musik, dans eller teater.
Barn och ungdomsverksamheten är mycket viktig i en förening.

Forskning visar att valet av fritidsaktiviteter handlar om individernas socioekonomiska bakgrund. De barn och ungdomar vars föräldrar har en lång utbildning och god ekonomi är överpresterade i vissa typer av idrott, som t.ex. ridning, tennis och golf. De som har föräldrar som inte har lång utbildning eller lika bra ekonomi brukar istället vara på fritidsgårdar eller hålla på med motorsporter. Är man vuxen så påverkar ens yrke och miljö vad man har råd att göra på sin fritid.

Vad vi sysslar på med för fritidsaktivitet påverkas av vilken miljö vi bor i, som på landet eller i stan. Det finns mindre utbud på landet, det är mest fiske och fotboll. I städerna finns det jätte mycket mer att välja mellan.

Kultur kan vara många olika saker, det finns ingen direkt förklaring till ordet kultur, men man kan hitta mer än hundra olika definitioner av det i den svenska litteraturen. Finkultur är litteratur, konst, musik, teater och dans. Folk kultur är sådant som omfattar hembygdrörelsen. Masskultur och populärkultur nedvärderas av en del. Det kan vara så att en mycket populär popgrupp anklagas för att vara ytliga och kommersiella, medans en lite mer udda artist som inte så många lyssnar på hyllas av recensenterna. Det finns också en definition som är ungdomskultur, det är ungdomars intressen, framförallt musik, som grupperar dem efter livsstilar som t.ex. punkare eller hiphopare. Många tycker att kultur är väldigt viktigt, eftersom man blir glad av t.ex. böcker och musik gör en glad. Det har alltid varit diskussioner om vad som är fint och fult.

Den sortens fritid vi skriver om handlar mest om den fritid vi kan ha här i Sverige, eller i liknande land. Det spelar stor roll hur utvecklat ett land är om man ska ha fritid. Många lever nu så som vi i Sverige levde på landsbygden för länge sedan. I en del andra länder som har fabriker påminner om industrialismen, där de fick jobba hårt, med långa arbetsdagar där arbetsgivaren bestämde över dem. I en del länder är det väldigt stor skillnad på de rika och de fattiga, fastände lever i samma land så lever de på helt olika villkor. För de fattiga förekommer det mycket barnarbete där arbetsgivaren har väldigt mycket koll på dem, de får då ingen fritid eftersom de måste jobba från det att solen går upp till det att solen går ner.

Instrumentella fritidsaktiviteter är de aktiviteter som är organiserade, de har bestämda tider som man måste passa , man måste orka kämpa, ha tålamod och uthållighet. De aktiviteterna är skolliknande. Några exempel är att spela tennis, instrument, rida m.m. Forskning visar att barn och ungdomar till högutbildade föräldrar deltar i instrumentella aktiviteter.

Motsatsen till de instrumentella aktiviteterna är de expressiva aktiviteterna. Det är de verksamheter som är löst organiserade, man behöver inte gå dit om man inte vill. Några exempel är att bowla, gå på bio eller gå på kafé. De ungdomar som inte orkar med skolan brukar välja expressiva aktiviteter eftersom de så inte behöver prestera något.

När man är förälder så måste de flesta ändra om sin fritid, det är i de flesta familjer mamman som tar ut större delen av föräldraledigheten. När hon sedan återvänder tillbaka till jobbet så är det ofta på deltid för att få mer tid till barnen, medans pappan ofta fortsätter jobba som vanligt och hålla på med samma fritidsaktivteter. När man har små barn så utvecklar många en fritid som redan finns i hemmet, det kan vara att lyssna på radio medans man håller på och fixar med olika saker. När barnen kommer upp i skolåldern så deltar de ofta i eftermiddags-kvälls aktiviteter, då måste de lämnas, hämtas och få hjälp med utrustning, ibland medverkar också föräldrarna i aktiviteterna. När barnen sedan blir tonåringar så måste föräldrarna ställa upp när det behövs, som chaufför, och att vara vakna när tonåringen kommer hem sent på kvällen. Även om de vet att tonåringen klarar sig bra själv så brukar de vara oroliga för att lämna dem ensamma. Det är först när barnen flyttat hemifrån som föräldrarna kan styra sin fritid helt själva.


Det är många som längtar och ser fram emot att pensioneras, och även många som inte längtar. Som pensionär har man möjligheten att ägna sig åt aktiviteter som man inte hann med när man arbetade, gamla intressen kan stärkas. I Sverige så finns det inte så mycket fritidsverksamheter som är speciellt riktade till äldre människor, men det kommer nog att ändras nu när de som är födda 1940 blir pensionärer. Snart så kommer Sverige att genomgå en drastisk förändring i åldersfördelningen, antalet äldre än 65 kommer att vara större än antalet barn och ungdomar under 18. Därför kommer kostnaderna för vård och omsorg för äldre att öka, det skulle löna sig att satsa på att de äldre har en aktiv fritid så att de blir friskare.

Det finns väldigt många olika fritids sysselsättningar att hålla på med. Naturvårdverket och kommunförbundet har utformat en lista över olika aktiviteter, men den listan kan man sedan undersöka människors fritidsvanor. Här kommer några olika aktiviteter som finns med på listan:
Friluftsliv, Trädgård, Djur, Kultur, TV, Föreningsliv, Motionsidrott, Anläggningsidrott, Fiske, Musik, Umgänge och Spel.

Föreningar har funnits i mer än 150 år, anledningen till att man går med kan vara att man vill påverka, förändra eller träffa likasinnade. Det finns lika sorters föreningar, ekonomiska och ideella. De ekonomiska driver ekonomiska verksamheter, som daghem och konsumentkooperativ.
De ideella tar tillvara på medlemmarnas ekonomiska intressen genom icke-ekonomisk verksamhet som t.ex. hyresgästföreningar och fackliga organisationer. Saker som avgör en persons intresse för olika föreningar beror på kön, ålder, födelseland och ekonomi.

Det är många som sysslar med motionsidrott. En del människor gör det genom att springa en motions slinga gå på gym eller motions cykla, medans en del motionerar för att träna upp sig inför något, t.ex. delta i Vasaloppet eller Tjejmilen. Väldigt många tycker att fritid och idrott är samma sak. Det kan finnas många olika anledningar till att man utövar någon form av idrott, en del för att de tycker att det är roligt eller gör att de mår bra av det. Medans a...