Denna rapport behandlar analyser av kriterierna för skopvåg som används vid
raslastningen i Kiirunavaaragruvan. Där historiskt data taget från 1
januari till 3 april 2005 har granskats för att se hur salvorna lastats ut
och vidare om förbättringar kring lastningen kan göras då aktiv uppföljning
av salvorna utförts från 21 april till 4 maj 2005.
För att LKAB ska vara en framgångsrik järnmalmsgruva är det viktigt att
kunna bedriva effektiv och konkurrenskraftig brytning. Lönsamheten är en
funktion av ett optimalt utnyttjande av malmreserven, att så stora delar
som möjligt av de losskjutna malmen lastas ut på snabbast möjliga tid, med
minimal gråbergsinblandning. Skopvågen är ett viktigt instrument för att
uppskatta hur stora delar av salvan som har lastas ut. Med hjälp av
skopvågen kan man se hur mycket av salvan som lastats ut samt även hur
gråbergsinblandningen varit under salvans utlastning. Till grund för att
tomnotera en salva finns olika kriterier som är framtagna för att kunna
kontrollera mängden gråberg och öka malmutbytet. Under arbetets gång togs
nya kriterier för tomnotering av en salva i bruk varefter de historiska
data är analyserat efter både de nya och gamla kriterierna. Syftet med mitt
examensarbete var att vidareutveckla de existerande rutinerna/kriterierna
för skopvågsystemet som kan hjälpa lastningsprocessen att öka järnhalten
och malmutbytet i Kiirunavaaragruvan.
När lastningen börjas anges område, nivå och schaktnummer in i skopvågs
konsolen. Samtliga skopor vägs före de töms ner i schaktet och sparas i
cigarren, skopvågens minne. Efter skiftets slut töms produktionsdata från
cigarren över till datasystemet Råmalm 2000 eller GIRON. För att analysera
hur salvorna lastats ut har jag använt mig av dataprogrammet Råmalm 2000
som behandlar skopvågsdata. I dataprogrammen finns olika diagram över hur
en salva är utlastad och de diagrammen är grunden till min rapport.
Salvorna är analyserade efter de olika kriterierna med tillhörande diagram
som visar hur salvan är utlastad, hur gråbergsinblandningen och
skopvikterna varit under salvans utlastning.
Vid analys över hur salvorna följt kriterierna eller inte, var det inte
många salvor som lastats efter något av kriterierna. För att kunna dra mer
relevanta slutsatser om kriterierna är bra och kan öka malmutbytet och
utlastningsgrad behövs mer salvor som är lastade efter de gällande
kriterierna.
De slutsatser som kunnats dras vid detta examensarbete är efter
indikationer som kunnat utläsas under arbetets gång. Detta för att analysen
utförts under en begränsad period på 10 veckor. Vid uppföljningen av hur
salvorna lastats ut införde jag en avvikelserapport där stabs personalen
fick fylla i de avvikelser som gjorde att salvan inte var lastad efter
kriterierna. Med uppföljning av lastningen kunde man se att andelen salvor
med utlastningsgrad under 100 procent minskat från 50 procent av salvorna
till 27 procent. En ökning av utlastningsgraden från cirka 120 procent till
160 procent kunde utläsas. Jag kunde konstatera...
