Antiken Grekland Instuderings Frågor

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Vilken tidsperiod omfattar antiken? På vilket sätt är denna tidsperiod av intresse för oss idag?

Svar: Det vi kallar antikens Grekland grundades på 700-talet f kr. Men det hade sin storhetstid på 400-talet f kr. Det som har gjort antikens grekland berömt är teatern, demokratin, idrotten, sagorna och gudarna.

2. Vad utmärkte den minoiska kulturen? När och varför gick den under?

Svar: Den minoiska kulturen räknas ändå till civilisationerna beroende på dess utvecklade sociala organisation. Omkring 2000 f.Kr. skapas denna kultur i Egeiska havet. En civilisation innebär ett komplext samhälle, med väldefinierade sociala klasser - med prinsar och präster, heltidshantverkare och en central organisation, som baseras på antingen prinsens palats, prästernas tempel eller på ett ledande skikt i en stad. Människorna där behärskade skrivandets konst.
Palatsen förstördes till stor del ca 1450 f Kr, troligen pga ett vulkanutbrott på en närliggande ö. Där efter erövrades ön av greker från fastlandet.

3. Gör en punktform en sammanfattning om fenicierna.
• Medelhavets ledande sjöfarare
• Levde där ungefär Libanon ligger
• Där växte ceder som användes till skepps byggnad
• Skeppen vad välbyggda och försedda med köl, vilket gjorde skeppen stadiga
• Bildade handelsstationer och kolonier runt medelhavet
• Förmedlade kunskapen om alfabetet, 22 tecken.

4. Vad utgår man ifrån när man tidsbestämmer grekernas historiska tid?
Svar: Skriftliga minnes tecken, ungefär från 700 f.kr

5. Namnge de två stora diktverk som tillkom på 700-talet samt ange vad de handlar om och vem man tror har författat dem.
Svar: Dem två stora verken, Iiaden(Troja) och Odysseen det sägs att båda skrevs av Homeros.

Iiaden handlar om:
Allt började med att Eris, som var tvedräktens gudinna inte blir inbjuden till ett bröllop därför att hon förde olycka med sig vart hon än kom. Som hämnd bestämde hon sig för att ge sällskapet ett gyllene äpple som gåva till den vackraste. De tre största gudinnorna hävdade alla att äpplet tillhörde dem. Gudinnorna var Hera,och alla gudars drottning, Athena, och Afrodite, skönhetens gudinna. Under tiden som grälet om vem som var vackrast blev allt häftigare föddes i Trojas palats, av drottning Hekabe en prins, son till kung Priamos, som döptes till Paris. En siare spådde att Paris skulle leda till Trojas undergång så kungen Priamos beordrade en tjänare att bära ut Paris i vildmarken och lämna honom att dö. Här hittades han dock av en herde och växte upp som dennes son. När han blivit fullvuxen blev han mycket vacker. Gudinnorna som fortfarande var osams såg Paris och bestämde sig för att låta honom döma vem av de tre som var vackrast. Men Paris skattade åt deras erbjudanden och gav äpplet till Afrodite vars löfte var att han skulle få världens vackraste kvinna till hustru. Den kvinna som var känd som världens vackraste va Helena.

Hon var gift med Menelaos, kung över Grekland. Paris reste till Menelaos Palats . Helena som inte själv fått välja sin make, blev förälskad i den vackre Paris. Till slut lämnade hon sin make, sitt barn och sin ärbarhet för att följa med Paris på hans skepp tillbaka till Troja. När Menelaos upptäckte att hans hustru blivit förförd och bortförd greps han av raseri. Han tillkallade alla kungar över öar runt om Grekland bland annat Spartas kung, och bad dem följa honom i strid mot trojanerna. Bland de som följde honom fanns bland annat den listige Odysseus, Agamemnon, Nestor och Akilles. Som Akilles var en halvgud och hade nyfödd blivit doppad i floden Styx av sin moder. Detta dopp gjorde honom odödlig i strid. Men alltför sent insåg hans moder att hans häl hade täckts i hennes grepp och därför inte var skyddad.

Krigarna byggde upp ett stort läger på Trojas strand medan kriget fortflöt. Trojanerna stängde in sig innanför sina stadsportar medan grekerna försökte belägrade staden. År efter år gick och Akilles drog sig ur striden efter att han blivit förolämpad av Agamemnon. Detta stärkte den trojanska hären och för första gången på många år stod de stora stridshärarna ansikte mot ansikte. Men i en tvekamp där Paris skulle möta Menelaos i en uppgörelse att kriget skulle vara över när deras tvekamp var över. Men Afrodite lade sig i striden och gjorde Paris osynlig. Under tiden satt Helena på sitt rum och önskade sig död. Endast kung Priamos tyckte om henne. Trojanerna ansåg att det var hon som var orsaken till kriget.
Striden pågick länge och till slut så lyckades Hektor trojanernas Krigare döda Patroklos. I stridens hetta fick Akilles syn på Hektor och kastade sitt spjut som borrade sig rakt igenom Hektors hals. . Detta gjorde både trojaner och gudar upprörda. Kung Priamos tog en fullastad skatt vagn och begav sig till Akilles för att köpa fri Hektors kropp. Akilles gick med på uppgörelsen och så fick Hektor en riktig begravning. Så en dag, tio år efter att striderna börjat, sköt Paris i väg en pil som träffade Akilles i hans häl. Detta dödade honom och striden om hans kropp påbörjades. En strid som vanns av grekerna. Grekerna höll en stor begravningsfest till Akilles ära men grekerna var nedstämda, medvetna om att trots att de hade stridit och kämpat i nära tio år var de inte närmare en erövring av staden Troja och Helena än de varit när de först anlände. De hade förlorat alltför många av sina nära och kära. Så gick de till sin siare som sade: ”hämta bågskytten på ön Limnos, utan hans hjälp kan vi aldrig ta över Troja”. Det var så att på vägen till Troja tio år tidigare hade grekerna lämnat en man på ön eftersom han blivit biten av en giftig drake och därför spred sjukdom över grekerna. Nu åkte man alltså tillbaka och hämtade mannen och förde honom till Troja. Han avlossade en giftig pil. Pilen träffade Paris i handen och giftet spred sig. Snart föll Paris ned och kvinnorna begrät hans död. Trots att Paris nu var död gav trojanerna ändå inte Helena tillbaka till hennes rättmätige äkta man. Kanske var de rädda för att hon skulle gå en grym död till mötes. Därför tog en av Paris kvarlevande bröder hand om henne. Striderna fortsätter och ingen kunde se ett slut på kriget.

Men så sade grekernas siare: ”eftersom vi inte kan besegra trojanerna med styrka måste vi besegra dem med list -” Då sådde Athena ett frö till en idé i Odysseus huvud. De skulle skapa en trähäst: en enorm häst med ihålig kropp. Och inuti kroppen skulle de modigaste männen i krigshären gömma sig, fullt beväpnade. Sedan skulle resten av krigshären gå ombord på sina skepp och segla iväg som om de begav sig av hemåt, men inte längre än till ön Tenedos som låg en bit utanför kusten. Där skulle de ligga gömda på utsidan av ön.

Uppifrån utkiksplatsen såg trojanerna grekerna segla iväg. Efter ett tag gick de, som grekerna planerat, ned till lägret och iakttog misstänksamt den stora trähästen. De fann den modige Sinon som blivit kvarlämnad och han lyckades övertyga kung Priamos att hästen var ett offer till Athena. Hästen drogs in till den inre gården på Athenas stora tempel. Invånarna i Troja sjöng och dansade i glädje över att kriget äntligen var slut. Men när mörkret föll seglade grekerna tillbaka och när Sinon fick tecken från grekerna att de var klara att anfalla öppnade han trähästen och den stora porten till Troja stad, som så länge stått pall för grekernas anfall. De brände och dödade alla som kom i deras väg. Överallt i staden rasade elden och dödandet när Troja föll efter tio år av belägring. Kung Priamos och hans söner dödades och kvinnorna samlades ihop vid grekernas skepp av sina nya herrar. Guldet, silvret och annat värdefullt samlades ihop och delades upp inom den grekiska hären. Odysseus, som en gång blivit räddad av Helena hade som en gentjänst av Menelaos blivit lovad att få vad han ville när Troja föll. Det Odysseus då önskade över allt annat var att den vackra Helenas liv skulle skonas. Hade det inte varit för Menelaos löfte hade han dödat Helena på plats, så fylld av skam och hat över den förödmjukelse och allt ont Helena dragit över honom. Men när han såg sin tidigare hustru sköljde medlidande och kärlek över Menelaos och han ville ha henne tillbaka vid sin sida. Så kom det sig att Helena som varit den största anledningen till kriget, var den enda av kvinnorna som fördes bort som en drottning och inte som en slavinna.


Odysseen handlar om:
Odysseen skildrar hur en av grekernas främsta ledare, Odyssevs får segla omkring å havet under 10 år innan han kommer åter till Grekland
Då så har vi kommit in på den andra berättelsen om det trojanska kriget eller rättare sagt handlar berättelsen om Odyssevs otroligt långa resa hem till Itaka där han var kung innan han stack till trojanska kriget. På resan hem så upp kommer det många ny äventyr för hjälten Odyssevs. Om man tänker efter så skrevs faktiskt Odysséen lite senare än Iliaden. Själva ordet Odysséen kommer nog från det grekiska ordet Odyssé som betyder resa som innehåller många äventyr.

Samma med Odysséen, jag hade tänkt att berätta lite om den!
Odyssevs är huvudpersonen, om man nu kan säga. Vem var Odyssevs nu då ? Jo, Det var han som var smartast bland de som var med grekerna i Trojanska kriget det var ju han som kom på den smarta idén om trähästen t.ex. Vi vet nu att Odysséen handlar om Odyssevs hemresa, men de där hemma blev inte allt för glada, för de hade ju i alla fall varit borta tio år som de tillbringade i kriget och tio år till för hemfärden så de var alltså borta i tjugo år, och det är rätt lång tid.
Men nu skall vi ägna oss åt hans hem färd för han berättar själv om hemfärden i boken Odysséen. Jag hade tänkt berätta en av dessa händelser som hände honom.

6. Vad kallade grekerna sitt land? Varför kallas de i dag för greker?
Svar: Grekerna kallade sitt land för hellas och gör det änn idag. Dem kallas greker för att romarna döpte dem till det.

7. Beskriv de grekiska stadsstaterna.
Svar: Grekland var aldrig ett enat rike, utan det bestod av en rad stadsstater. En stadsstat bestod oftast av en stad och det som fanns runt den. Grekerna såg sig själva som ett enda folk trots att de var splittrade. Man brukar kalla den typ av stat för stadsstat. Alla staterna slog vakt om sin självständighet. Man talade samma språk, gemensam littratur. Vartfjärde år i olympia till Zevs ära. Endast greker fick deltaga och under den perioden skulle det vara vapenvila mellan staterna.

8.När vart och varför utvandrade grekerna? Hur fungerade kolonierna? På vilket sätt påverkar kolonierna näringslivet i hemlandet?
Svar: Man började utvandra mellan 700f.kr och 500f.kr. Man utvandrade runt vid medel havet- och svartahavets kust . Man trängde undan fenicierna. Med tiden blev grekland och Athen överbefolkat så folket begav sig ut till orienten. En del utvandrade för handelns skull andra för åkerbruket.

Kolonierna var självständiga men bevarade ändå samhörigheten med moder landet. Man höll fast vid sitt språk, sin relgion och sina lagar. Tempel och andra byggnader uppfördes i grekisk stil. Näringslivet påverkades av att man började exportera spannmål till grekland. Man startade hantverks verkstäder och sålde allt från vapen till keramik. Sedan föddes handeln med silvermynt till liv.

9.Jämför ingående Sparta och Aten vad gäller stadsskick, näringsliv samt mannen och kvinnans från vagga till graven. Vad beror de stora skillnaderna på tror du?
Svar:
Kvinnan var omyndig från födseln till döden i det grekiska samhället. Hon hade inga medborgerliga rättigheter, och ingen arvsrätt. Man gifte bort flickorna när de var mellan 12 och 15 år gamla. Förmyndarskapet övergick då från fadern till den äkta mannen. Äktenskapet var en uppgörelse mellan de två männen, och kvinnan hade ingenting att säga till om angående valet av man. Äktenskapet ingicks enbart av anledningen att kvinnan skulle ge mannen legitima avkommer - det vill säga söner.
Vanliga kvinnor fick heller inte delta i sällskapslivet. De var förvisade till ett liv i hemmet som bestod av att ta hand om barn och hålla hemmet i gott skick. Det antika Grekland var ett utpräglat manssamhälle. Om en kvinna blev änka fick hon underordna sig sin äldste son istället för den avlidne maken.

Kvinnornas situation i Sparta skilde sig från det övriga Grekland. Kvinnorna i Sparta fick vistas utanför hemmet. De var klädda i korta klädesplagg med bara lår och de fick vara med unga män före dom hade gift sig vilket inte var vanligt i resten av Grekland.

Sparta
Sparta var gammaldags och stolt över att vara det. Denna stad hade börjat som ett kungarike och den förblev ett kungarike. Den enda förändring medborgarna gjorde under 400 år var att de skaffade sig två kungar istället för en. Var och en av dem höll ett vakande öga på den andre, och den som var den bästa härföraren övertog befälet över armen. För spartanerna var detta framsteg tillräckligt. De tyckte inte om experiment. Det styrelsesätt som i Athen kallades demokrati framstod för dem bara som dålig organisation, och om det var någon som en spartan ville ha så var det ordning och reda i livet. Männen gifte sig oftast vid tjugo års ålder fast de skulle vara i barackerna ungefär tio till efter tjugo års ålder.

Männen i Sparta fick inte visa några svagheter eller visa att de över huvudtaget kände smärta. Det finns en berättelse som berättar om en pojke som var ute och hade stulit en räv och sedan hade ha gömt den under tröjan. På vägen tillbaka till baracken blev han stoppad av en äldre man. Spartanska barn fick lära sig att visa respekt för de äldre ,så pojken pratade på med mannen utan att bry sig om att räven bet honom i bröstet och magen. När han sedan kom tillbaka till baracken dog ha av sina skador - men han hade inte rört en min!


10. Vad förendade männsikor som levde under så olika livsvillkor till ett folk?
Dem olympiska spelen, språket, man trodde på samma gudar.

11.Berätta om Greklands och Persiens krig , orsak, förlopp och slut resultat.
PERSERKRIGEN

Perserna hade börjat att få ett väldigt mäktigt och stort rike. De tog över område efter område. Omkring 500 f Kr. gjorde perserna sig redo att ta över de små grekiska stadsstaterna runt Medelhavet också. Stadsstaterna i Jonien, öster om Medelhavet, övertogs av perserna. En del av invånarna i Jonien flydde till grekiska kolonier i Italien, Frankrike och Spanien.
Deras nästa steg var att överta stadsstaterna på det grekiska fastlandet. Perserna seglade västerut över öarna på väg dit. Perserna var nog ganska säkra på att grekerna skulle vilja förhandla. Och många greker tyckte att det var bäst att ge efter för perserna men de som ville slåss tillbaka var fler. När perserna landsatte sina ungefär 15000 man vid den lilla byn Marathon på Greklands sydöstra kust, anföll grekerna perserna när de inte var beredda. De dödade ungefär 1000 man och perserna drog sig tillbaka, de beslöt sig att segla direkt till Aten. Grekerna förstod vad de tänkte göra och skyndade sig tillbaka till Aten och inväntade perserna. När perserna såg dem beslöt de sig för att återvända hem.

Men grekerna visste att de skulle återvända någon gång så Atenarna lät bygga krigsfartyg och Spartanerna hade hand om försvaret till lands. Våren 480 f Kr hände det som grekerna väntat. Perserna anföll med 100 000 fotsoldater norr ifrån och 1 000 fartyg seglade samma väg runt kusten. Men en grekisk förrädare visade hur perserna kunde komma förbi Thermopyle på stigar i bergen. När Spartas kung, fick reda på vad som hänt, gav han order om att alla utom han och 300 soldater skulle dra sig tillbaka. Alla dog. Perserna fortsatte mot Aten. Atenarna flydde och perserna förstörde staden. Grekerna drog till sjöss istället, de slogs mot perserna i sundet vid Salamis. Där igen hade perserna inte någon nytta av att vara så många eftersom det var så trångt. Grekerna vann! Och det avgjorde kriget. Den persiska flottan drog sig tillbaka men fotsoldaterna lämnades kvar. Senare besegrades de också. Grekland blev aldrig en del av Perserriket!

12.Vad var Attiska sjöförbundet? Hur var det organiserat och vilka motsättningar medförde det?
Det var det Grekiska Flottan. Alla grekiska stater skall betala skatt till att bygga upp flottan. Athen blev mäktigare och sparta såg som athen växte.
13.Beskriv det peloponneisiska kriget, orsak förlopp och slutresultat.
Förhållandet mellan athen och sparta vilka båda tävlade om ledarskapet i grekland blev alltmer spänt och 431 f.kr bröt ut mellan dem båda staterna. Flera stater slöt sig till Athen änn till sparta. Spartanerna hade övertaget till lands medan atenarna dominerade till sjöss. Sparta besegrat till slut Athen i ett sjö slag och Athen tvingades ge upp 404 och därmed förlorat dess ställning.

14. Beskriv Alexander den stores väg till makten , erövringskrig, maktutövande samt vad konsekvenserna av hans regim blev.
Alexander den Store

När Alexander var tjugo år blev han kung av Makedonien. Länderna som fadern kuvat reste sig genast vid underrättelsen om dennes död, och i Athen talade Demosthenes om den dumme pojken, men innan man visste ordet av i de grekiska städerna stod Alexander redan i Korint och erkändes av den panhellenska förbundsförsamlingen som alla grekers fältherre. Under sitt fälttåg i Thrakien spreds sig ett rykte om Alexanders död och Thebe gjorde uppror. Alexander var snabbt på plats och krävde att upprorsledarna skulle lämnas ut. Dessa svarade med hånfulla ord och Alexander stormade staden och tog en gruvlig hämnd. Män, kvinnor och barn höggs ned skoningslöst, framförallt soldater fro Fokis, Plataiai och Orchomenos tog hämnd på thebanerna som jämnat deras städer med marken. De överlevande av thebes befolkning såldes som slavar med undantag av prästerna och några få andra.

Nu kunde Alexander koncentrera sig på sina utrikespolitiska planer. Hans här bestod av trettiotusen fotsoldater och femtusen beridna.
Våren 333 f.kr. hade perserkungen Dareios III samlat en stor här för att slå tillbaka den makedonska invasionsarmén. Slaget stod vid Issos. Härarna möttes vid ett pass som gjorde det svårt för perserna att dra nytta av sina numerära överlägsenhet. Alexander vann en stor seger och Dareios tvingades ta till flykt. Istället för att förfölja sin motståndare oskadliggjordes the persiska flottbaserna i Libanon. Därefter också det persiska väldet i Egypten där han hälsades som en befriare. Han grundlade bl.a. Alexandria under sin vistelse där.

Det slutgiltiga slaget mellan Alexander och Dareios stod vid Gaugamela vid ett slättområde vid Tigris övre lopp, år 331 f.kr. den persiska hären var mångdubbelt större än den makedonsk-grekiska men blev totalt utmanövrerade genom Alexanders strategi. Dareios flydde än en gång men blev mördad av sina egna. Slutpunkten för Alexanders fälttåg kom efter att palatset i Persepolis förstörts.
Under de fem påföljande åren tog Alexander över the vidsträckta persiska besittningarna mellan Mesopotamien och Indus. För att säkra sitt välde grundlade han flera städer, varvid de flesta fick namnet Alexandria. Även Indusdalen blev en del av hans rike.

Alexander försökte genom olika medel skapa en gemensam makedonsk-persisk elit i sitt rike. Massbröllop ordnades mellan makedonier och persiska kvinnor. Unga perser fick militär makedonsk träning. Troligen hade Alexander planer att utvidga sitt rike mod den arabiska halvön. Men innan detta kunde ske dog Alexander av en febersjukdom i Babylon, juni år 323 f.kr. Höga makedonska officerare tog över makten, men under den följande perioden, den hellenistiska, sönderföll riket i flera självständiga stater.

15.Redogör kortfattat för den grekiska mytologin. På vilket sätt påverkade den människors liv?
de offrade grejer för dem, för att gudarna ska vara snälla mot dem... de ville inte ha deras vrede. man trodde vissa gudar blandade i enns liv, rädd för att utman agudar, farligt, hybris bestraffas hårt. Olympiska spelen.


16. Berätta kortfattat om några av grekernas filosofer. Sokrates; Platon och Aristoteles ska ingå.
Svar:
Sokrates

Sokrates verkade i Aten där han kunde ses gå omkring och diskutera moral med människor han träffade på gatan. Sokrates undervisade på ett annorlunda sätt. Han ställde filosofiska frågor till sina elever som själva fick tänka ut och formulera sina egna svar. Hans undervisning gick ut på att hjälpa individens egen filosofi att gro. Men det här var inte populärt bland de styrande i Aten, Sokrates drog allt fler och fler ungdomar till detta filosoferande och det minskade rekryteringen av krigare till den atenska armén. Athen var under denna period fattigt och politiker såg kanske Sokrates som ett hinder då han försökte få människor att inrikta sig på sin egen själ, inte oroa sig för morgondagen, istället för att idka näringslivet. Dessutom kunde Sokrates helt offentligt ställa frågor till de ledande männen, frågor som inte alltid var så lätta att svara på. Sokrates ställdes inför rätta och dömdes till döden av den atenska demokratiska domstolen.

Platon

Efter Sokrates död började hans elev Platon att ogilla det demokratiska styrda Aten. I ett av hans kända verk Staten visar han ett idealsamhälle som har tre samhällsklasser med varsin funktion. Materiellt välstånd skulle näringsidkarna skapa, militärerna skulle ge staten trygghet mot angrepp utifrån och styrelsemännen skulle fatta förnuftiga beslut. Dessa styrelsemän skulle motverka militärernas lust att kriga och näringsidkarnas girighet. De som skulle utgöra statens styrelse skulle först sållas ur en grundskola där fria män skulle gå upp till arton års ålder. De bästa eleverna skulle vidareutbildas i tre tioårslånga kurser innan de togs upp i statens styrelse. Eleverna skulle under dessa år bygga upp ett gott förnuft och intellekt.

Han öppnade en skola i en trädomhägnad plats norr om Athen vid namn Akademia. Över ingången stod det skrivet Médeis ageométretos eisíto, Icke-matematiker äga ej tillträde. Platon hade tagit djupt intryck av pythagoréerna och var själv intresserad av matematiken. Skolan blev berömd och Platon blev inbjuden till tyrannen Dionysios hov i Syracusa. Platon accepterade buden med förhoppningen att få genomföra sin kommunistiska statslära i praktiken. Men några sådana planer hade inte Dionysos som vägrade att lyssna på Platon. När den gamle dog och Dionysos den yngre kom till makten undervisade Platon honom innan han återvände till akademien där han slutligen avled efter många år.

Aristoteles
Aristoteles är en av de mest kända vetenskapsmännen genom tiderna. Han var en vetenskapsman som behärskade många områden. Aristoteles var en tänkare som påverkade alla forskares teorier från 300-talet f.Kr till början av 1600-talet. Att ifrågasätta Aristoteles teorier kunde medföra döden.

Aristoteles föddes 384 f.Kr. vid Egeiska havets.. Som sjuttonåring kom Aristoteles till Athen där han blev lärjunge vid Platons akademi.
Omkring 340 f.Kr blev han lärare åt Alexander den Store. Alexander understödde Aristoteles med pengar och skickade ovanliga växter och djur från sina fälttåg. Efter sin tid som lärare åt Alexander återvände han till Athen, där han grundade en filosofisk skola, Lyceum. Aristoteles sysslade med i stort sett alla dåtidens vetenskaper, utom matematik. Han var Antikens mest lärda man. Aristoteles var expert inom alla vetenskapliga områden. Enligt gamla förteckningar författade Aristoteles 170 skrifter, av vilka 47 finns bevarade. Arist...