Mitt arbete ske ses som ett tankeexperiment där jag försöker omtänka bildningsbegreppet genom att sätta det i relation till massutbildning och "det nya arbetslivet" och på så sätt understryka dess potential inom det samtida högre utbildningen. Syftet är att forma och föra in ett omtänkt bildningsbegrepp i debatten om den samtida högre utbildningen. Den högre utbildningen har under i stort sett hela 1900-talet varit osäker på sin institutionella roll vad gäller bildningen. Det har inneburit att vi förlorat ett pedagogikfilosofiskt tankeverktyg. Massutbildningen som i dag präglar den högre utbildningen kännetecknas i hög grad av att gränslinjen mellan det offentliga och det privata är ytterst svag. Massutbildningen är mer ett resultat av externa påtryckningar än av den högre utbildningens interna och autonoma utveckling. Massutbildningen är också ett resultat av att anpassa den högre utbildningen till näringslivets "livsstil". Villkoren för den ekonomiska institutionens "livsstil" sätts av "det nya arbetslivet" Utifrån detta blir det nödvändigt att hitta möjligheter utifrån vilka vi kan blåsa nytt liv i bildningsbegreppet, annars riskerar vi att relationen mellan den högre utbildningen och samhället, blir till en relation mellan den högre utbildningen och marknaden. Den högre utbildningen kan betraktas utifrån dom två begreppen individinstitution och person-samfund. Individ - instituion den relation som i hög grad präglar massutbildningen, och person - samfund är dess antites. Genom att föra en massutbildningspolitik på den högre utbildningen får den sin särprägel av relationen individ - institution och tillgodoser i första hand näringslivets "livsstil". Men människan besitter förmågan att se på kunskap och lärande både utifrån aspekten individ - institution och person - samfund. Genom att arbeta med bildningsbegreppet utifrån metaforen "utresa och återkomst" kan bildningen beskrivas som en pendelrörelse mellan dessa begrepp. På så sätt kan bildningsbegreppet utgöra en motvi...
