Problemformulering: Välfärdskostnaderna för
sjukfrånvaro har under de senaste åren skjutit i höjden. Med anledning härav har riksdagen beslutat att lagstadga om redovisning av sjukfrånvaro i årsredovisningen. Då informationen i
årsredovisningen syftar till att uppfylla de
kvalitativa egenskaperna relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet ställer författarna därför frågan om dessa grundläggande krav kommer att tillgodoses i och med den nya lagparagrafen. Då restriktionen om kostnad och nytta dessutom skall uppfyllas finns anledning till att närmare studera om detta krav kan anses vara uppnått. Förarbetet till
Årsredovisningslagen nämner ett antal intressenter som tilltänkta användare av informationen i årsredovisningen. Författarna ämnar därför undersöka vilka som kan anses ha nytta av
sjukfrånvaroinformationen.
Syfte: Genom en teoretisk och empirisk studie vill författarna undersöka huruvida det kan göras gällande att redovisning av sjukfrånvaro uppfyller syftet för årsredovisningen. I rapporten har därför redovisning av sjukfrånvaron granskats utifrån de kvalitativa kraven. Dessutom vill författarna närmare undersöka om restriktionen för nytta och kostnad kan anses uppfylld samt ta reda på vilka intressenter som kan använda sig av informationen.
Avgränsningar: Författarna har valt att avgränsa sin studie till att endast omfatta aktiebolag. Vidare avser inte undersökningen att ifrågasätta lagens utformning, utan istället att studera de krav som ligger till grund för informationsgivningen i årsredovisningen. Nytta och kostnad kommer dessutom i huvudsak att behandlas utifrån ett kvalitativt perspektiv.
Metod: Arbetet har baserats på sex intervjuer samt nio remissutlåtanden och båda undersökningarna har baserats på en kvalitativ studie. Intervjuerna har gjorts i tre börsnoterade bolag och tre onoterade bolag varav ett bolag med stort allmänintresse.
Resultat och slutsatser: I undersökningen framkommer att sjukfrånvaro i årsredovisningen
inte uppfyller de kvalitativa kraven relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet och därmed inte
heller syftet med årsredovisningen. Informationen skall också uppfylla restriktionen om att nyttan skall vara minst lika stor som kostnaden för informationsgivningen. Då begränsningens ramverk till stor del bestäms utifrån bedömningsmässiga grunder, har villkoret ej kunnat besvaras. Dock har ett antal både kvalitativa och kvantitativa för- och nackdelar kunnat urskiljas av det empiriska materialet. Slutligen har författarna utifrån materialet sammanställt de intressenter som kan antas ha användning av informationen. Här framkom staten samt allmänheten som de huvudsakliga användarna, men även till viss del ägare, presumtiva anställda och leverantörer.
F...
