Kvinnorna under upplysningen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Makten under upplysningen

De flesta författarna under upplysnings tiden skrev väldigt detaljerat och trovärdigt i sina skrifter. Jonathan Swift var en av de författarna och hans texter ska jag läsa mest av. Han var en stor kritiker till samhället, speciellt om England och deras styre. Hans texter handlade oftast om samhället och det kritiska där. Han visar starkt sitt misstycke om upplysningstiden som varade 1690 – 1780. Han ansåg att när politiker utsågs vid någon annans bort gång eller likande så handlade det mycke om fjäsk och liknande för att ta den förres plats, alltså inte kompetens. I våra dagar så tycker jag att många politiker har fått kämpa för den platsen som de är på idag och verkligen visa sin kompetens i stora drag. Sverige är som sagt ett demokratiskt land och vi väljer vilka som vi tycker passar bäst. Sköter man sig inte så får man inte den platsen som man kämpat för. Swift är väldigt känd för sitt verk ”gullivers resor”, med den berättelsen tror jag ville han få sina läsare att tänka i hans banor alltså då att England var ett girigt och makt inriktat land. Många länder hade under den tiden envåldshärskande kungar. Gullivers resa visar ett mörkare och mörkare samhälle desto länge man läser. Gullvers resa är skriven på ett roligt sätt som gör det en bra bok för barn, Boken var inte avsedd för barn när den skrevs.

Englad är enligt mej ett fint och inte alls så makt galet land som Swift beskriver det, det är klart att länder ändrar sig men med åren eller under de tider och ny idéer som vi människor kommer på. Han säger att Irland var plågat av England efter att de hade förlorat sin självständighet. Han berättar det under det förmodligen mest kända som han har skrivit : Ett anspråkslöst förslag. Den handlar om England och deras gator som är fulla med tiggare, hemlösa barn m.m. Alla då med klädtrasor på sig. Oäkta barn var en skam och många kvinnor i samhället lät döda sina ”oäktingar”. Kvinnan var under upplysningen något som mannen ägde. Hon hade inget att säga till om, varken politiskt eller i sitt eget hem. Det var oerhört dålig jämställdhet under den här tiden. Naturrätt var ett ord under upplysningen som visade att alla människor hade från naturen sina uppgifter och det gick inte att ändra. Alltså, kvinnan skulle sköta hem och barn, undertiden som männen var ute på jordbruket eller i fabrikerna och arbetade. Åter igen till det politiska, Voltare ansåg att demokratin var dålig och en oerfaren makt för folket. Han sa att folket var för dumma för att förstå sitt eget bästa och man skulle låta en härskare för landet bestämma. Vilket jag inte håller med om. Innan våra val i Sverige så tycker jag att vi får tillräkligt med information om de olika val mellan politiker som vi ska göra, alla är vi lika. Ingen dummare än någon annan. Rousseau tyckte att majoritetsprincipen var en bra del av makten, då alla röstade så fick de flesta det som de ville, den direkta demokratin.

Rousseau som har skrivit en bok om barnuppfostran som kritiserade mycket om förnuft och förtroende när han nu själv lämnade sina barn på ett såkallat hittebarnshus / barnhem. Han ville göra ett mera mänskligare samhälle som var uppbyggt av kärlek och känsla, min uppfattning är då mera omtänksamt samhälle där inte bara en styrde landet tex.
Samhället skulle styras utan lagar där människorna under stora beslut skulle besluta sig under en direkt demokrati. Jag som själv läser rättskunskap där vi har pratat om just varför vi har lagar inser att det inte fungerar utan dom. Även om vissa lagar är både dåligt genom tänkta och onödiga så behövs de. Om vi inte hade några lagar så skulle inte vårt samhälle fungera. De finns där för att alla ska försöka leva likt varandra kan man säga, det ska inte vara ett ojämnt samhälle. Alla ska tex. få samma straff vid stöld m.m. Det fanns lagar som gällde hela landet förut utan i Sverige förr hade man länslagar vilket inte funkade så bra för att alla straffades olika. Rousseau skrev en bok om samhällsfrödraget där han berättade om de styrande och deras uppgifter. Om de inte sköttes så blev folket lidande och kunde byta ut de. När politikerna fick höra hans yttrande så förstod de inte varför han hade sagt så som han nu gjorde. Men de rika och andra välbärgade förstod vad Rousseau menade att de behövde mera press än vad de nu hade. Det här tycker jag är något som är likt dagens politiska frågor, Ibland tycker jag att vi pressar politikerna alldeles för mycke än vad som behövs. Jag som person skulle inte klara en sådan stor press som de får stå ut med. Tex. allt som har med thailand att göra. Det har flera fått kritik för räddningsoperationerna, speciellt utlandsministern och hennes reagerande. Varför inte stötta istället för att pressa mera är en fråga som jag ställer mej själv och jag hittar inget svar på den heller.

Rousseau hade en väldigt dålig kvinnosyn som han drar upp i flera av sina skrifter. Under upplysningstiden så var det kvinnorna som fick ta hand om både hemmet och mannen arbete när han drog ut i kriget. Kvinnan som tidigare inte fick arbete på fabriken blev nästan tvungen nu när mannen sändes till kriget och försörjningen gick neråt. När kriget var över och mannen kom hem så över gick det till det vanliga. Kvinnan fick en chans att visa vad hon kunde men hon fick ändå inte fortsätta det visar bara det låga tycket om kvinnorna under den tiden. Kvinnan som ofta hade ett arbete utanför hemmet jobbade nästan dubbelt så mycke som mannen. Han sågs som familjens herre och hade inte det hälften så jobbigt som kvinnan hade under den tiden. Många kvinnor som var ogifta fick jobb som piga på gårdarna dä...