Astrid Lindgren

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehållsförteckning

I. Inledning
II. Familjen
III. Astrid
IV. Astrids utmärkelser och inverkan på samhället
V. Vad har Astrid Lindgren gjort för världen?
VI. Avslutning
VII. Källförteckning


I.

Det har skrivits tusentals artiklar och intervjuer om och med Astrid Lindgren. Hon har själv berättat många gånger om sin lyckliga ”Bullerbyn” barndom där hon bodde med sina kärleksfulla föräldrar och tre syskon. Till den bild som allmänheten också har fått igenom åren hör också Astrids enorma framgångar som hon har haft under sin livstid. Hur Pippi Långstrump blev påhittad är också väl omskrivet. Men med tanke på vilken fantastisk människa Astrid Lindgren var så kan inte jag komma på någon som är mer värd att få uppmärksamhet för det hon har uträttat under sin livstid.


II.

Astrid Lindgren föddes 1907 som barn nummer två till föräldrarna Samuel August Ericsson och hans hustru Hanna Ericsson i Småland i Vimmerby. Gården de bodde på heter Näs och var ett rött gammalt hus omgärdat av äppelträd och grönska. Näs hade varit prästgård sen 1411 och Samuel August var prästgårdsarrendator på gården. Astrid Lindgrens far var en man som var duktig på att berätta historier från sin egen barndom. Många av hans minnen har Astrid Lindgren berättat om i Emil i Lönneberga. Han var en man som var omtyckt och betrodd av folket i Vimmerby. Han var kyrkvärd och han arbetade i kommittén som 1920 arrangerade en jordbruksutställning i Vimmerby. Han var också ledamot i kommunalnämnden från det att den bildades 1919.

Astrids Lindgren mor Hanna var mer tillbakadragen än sin man. Hon var intellektuell, duktig i skolan och när hon var yngre drömde hon om att få studera till lärarinna. Hon besatt en självklar auktoritet som aldrig ifrågasattes. Hon var en duktig organisatör vilket behövdes i det stora hushållet som hon bodde i. Som sin man valdes hon också till flera förtroende uppdrag i Vimmerby. Hon var med i både fattigvårdsnämnden och barnavårdsnämnden.

Den äldste i syskonskaran och den ende pojken var Gunnar. Han föddes 1906. Då det bara skilde ett år mellan honom och Astrid Lindgren och de höll ihop och lekte tillsammans. Gunnar var lekledaren som tog alla de viktiga rollerna när barnen lekte. Han var beskyddande mot sina systrar och var väldigt omtyckt av sina tre små systrar. 1939 övertog han jordbruket från sin far. Han valdes också till flera förtroendeposter. Han var mer i riksdagen i Bondeförbundet under åren 1949-1956. Under pseudonymen Gunnar på Lid-arrende blev han välkänd för att skriva satiriska årskrönikor om det politiska livet i Sverige.

Nästa barn i syskonskaran var förstås Astrid Lindgren , men först ska jag skriva lite om hennes två systrar.

Stina som föddes 1911 är den i familjen som för släkthistorierna vidare. Med en livlig fantasi så skrämde hon vettet ur sina syskon genom att dikta ihop spökhistorier. Hon utbildade sig till lärarinna och har sedan arbetat som journalist.

Det yngsta syskonet Ingegerd, född 1916 har också arbetat som journalist. Hon skrev en bok om författarinnan Anna-Maria Roos som har skrivit böckerna Sörgården och Önnemo som har använts som läseböcker i skolorna under många år.


III.
I ”Bullerbyn böckerna” beskriver Astrid Lindgren byn Sevedstorp som ligger ett par mil utanför Vimmerby. Det är här Samuel August föddes och växte upp. Men det är inte hans minne som Astrid Lindgren berättar om i boken utan sina egna. Hon och syskonen hade en lycklig och harmonisk uppväxt på Näs. Barnen gick i skola i Vimmerby som låg på en femton minuters avstånd. 1923 tog Astrid Lindgren realen, hon hade svenska som bästa ämne…

1924 fick hon anställning på Wimmerby Tidning som korrektur läsare. Hon skrev också små notiser och små lokala reportage.

När Astrid Lindgren var 19 år var det dags att lämna det trygga föräldrahemmet. Hon flyttade till Stockholm och började utbilda sig till sekreterare. Den 4 december 1926 föder hon sitt första barn Lars. Då hon fortfarande studerar kan hon inte själv ta hand om sin son, han får under tiden bo hos en foster familj i Köpenhamn. Astrid Lindgren reser och hälsar på sin son så ofta hon kan och väntar på att hennes situation ska ordna sig så att han kan få flytta hem.

1928 får Astrid Lindgren anställning på ett kontor i Stockholm. Där träffar hon sin blivande man Sture Lindgren som är kontorschef.

1930 blir Lars fostermamma sjuk. Astrid Lindgren får då åka till Köpenhamn för att hämta hem sin son. Den första tiden får hennes rumskamrat vara barnvakt men senare så tar Astrid Lindgren sonen och åker till gården i Näs med honom. Han får bo kvar där under tiden Astrid Lindgren fortsätter att arbeta i Stockholm.

1931 gifter sig Astrid med Sture Lindgren. De flyttar in i en lägenhet i centrala Stockholm. Astrid hämtar sin son och börjar leva ett skönt liv som hemmafru. Hon njuter av att få tillbringa all sin tid med sitt barn.

1933 får Astrid Lindgren via sin bror Gunnar arbete på tidningen Landsbygdens jul. Hon publicerar under de närmaste åren ett antal julberättelser i både Landsbygdens jul och Stockholms-Tidningen.

1934 föds dottern Karin.

1940 får Astrid Lindgren en hemlig anställning hos underrättelsetjänstens avdelning för brevcensur. Här läser hon de inkallades brev. Hon har fria arbetstider och hon har många intellektuella arbetskamrater vilket är någonting hon uppskattar.




1941 var Astrid Lindgrens sjuåriga dotter Karin sjuk i lunginflammation. När Astrid på kvällarna satt på hennes sängkant tjatade Karin om att få höra en saga. En kväll när Astrid Lindgren var väldigt trött frågade hon Karin vad hon ville höra en saga om. Karin svarade då ”berätta om Pippi Långstrump”. Namnet hade hon hitta på i samma ögonblick. Astrid Lindgren frågade henne inte vem Pippi Långstrump var utan började helt enkelt berätta om den konstiga flickan med det konstiga namnet.

Karin och senare hennes lekkamrater blev omedelbart förtjusta i Pippi. Astrid Lindgren fick berätta historien om och om igen under flera år. På vintern i mars 1944 kom Astrid gående på en trottoar i Vasaparken. Det var plötsligt halkade hon på en isfläck. Hon stukade foten och fick till följd ligga i sängen för att vila sig. För att fördriva tiden började hon att stenografera ner historierna om Pippi. I maj 1944 skulle Karin fylla tio år och Astrid Lindgren bestämde sig för att skriva rent manuskriptet och ge det till dottern i födelsedagspresent. Sedan fick hon ett infall att skicka manuskriptet till ett bokförlag på samma gång. Hon var bombsäker på att dom skulle refusera manuskriptet men hon gjorde ändå ett försök. Astrid Lindgren som själv var upprörd över Pippis beteende avslutade sitt brev till förlaget med orden ”i förhoppning att ni inte alarmerar barnavårdsnämnden”. Hon var rädd att de skulle anse henne vara olämplig som mor om hon skrev sådana böcker.

Som Astrid Lindgren trodde skickade förlaget tillbaka hennes manuskript, men under tiden Astrid Lindgren väntade på att få veta hur det hade gått så hade hon skrivit ännu en bok, ”Britt-Mari lättar sitt hjärta”. Hon skickade manuskriptet till Rabén & Sjögrens förlag som då hade utlyst en tävling om flickböcker. Astrid Lindgren berättar att hon aldrig blivit gladare än när hon fick beskedet att hennes bok vunnit andra pris! 1945 hade Rabén & Sjögren ännu en pristävling om barnböcker. Astrid Lindgren skickade då in sitt Pippi manuskript som hon hade gjort lite omarbetningar i och vann första pris.






Sen fortsatte Astrids Lindgren framgångar. Pippi var en succé, men det fanns också människor som förfasade sig över hennes beteende. En läsare skrev ”Inget normalt barn äter upp en tårta på ett kafferep”. På detta svarade Astrid Lindgren att det i och för sig var sant, men det fanns ju inte heller något normalt barn som kunde lyfta en häst på rak arm. Men kunde man det så kunde man säkert också äta upp en hel tårta på egen hand. Men majoriteten av läsaren gillade Pippi och boken sålde slut gång på gång och nya upplagor fick tryckas.

1946 hade Rabén & Sjögren en ny pristävling. Denna gång om detektivböcker för ungdomar. Astrid Lindgren skrev då ”Mästerdetektiven Blomkvist” och vann ett delat första pris. Det var sista gången Astrid Lindgren deltog i en skrivtävling.


1947 började Astrid Lindgren arbeta som ansvarig förlagsredaktör på barnboksavdelningen på Rabén & Sjögren. På förmiddagarna är hon ledig och använder tiden till att skriva. Samma år kommer också boken ”Alla vi barn i Bullerbyn” ut. Astrid Lindgren skickade in manuset till barnbokstävlingen samma år som hon skickade in manuset till Pippi. ”Bullerbyn” fick inget pris men det köptes ändå in för utgivning.

1949 kommer Nils Karlsson Pyssling ut och 1950 fick Astrid Lindgren Nils Holgersson-plaketten för boken.


1952 Dör hennes make. Astrid Lindgren gifter aldrig om sig.

1961 dör hennes mor Hanna och 1969 dör hennes far Samuel August.

Då båda föräldrarna är döda börjar Astrid Lindgren skriva boken om sina föräldrars kärleks saga i form av boken ”Samuel August från Sevedestorp och Hanna från Hult”. Detta utifrån anteckningar som hon själv har gjort efter faderns berättelser och också med hjälp av föräldrarnas kärleksbrev som finns bevarade i barndomshemmet.

1970 går Astrid Lindgren i pension från Rabén & Sjögren.

1974 blir ett tungt år för Astrid Lindgren då inte bara hennes bror Gunnar dör utan också flera närstående vänner.


1986 dör hennes son Lars.

2002 dör Astrid Lindgren in sitt hem i Stockholm vid 94 års ålder.

IV.

Astrid Lindgren har skrivit mer än 30 böcker. Många av dessa böcker har fått utmärkelser och priser. Många har också blivit film. Här följer några av de priser och utmärkelser Astrid har fått, både för sina böcker och som person:
 1944 - Andra pris i Rabén & Sjögrens pristävlan om flickböcker med Britt-Mari lättar sitt hjärta
 1945 - Första pris i Rabén & Sjögrens pristävlan om barnböcker med Pippi Långstrump
 1946 - Svenska Dagbladets litteraturpris för Pippi Långstrump
 1946 - Delat förstapris i Rabén & Sjögrens pristävlan om detektivböcker för ungdom med Mästerdetektiven Blomkvist
 1950 - Nils Holgersson-plaketten för Nils Karlsson-pyssling (Sveriges Allmänna Biblioteksförening)
 1957 - Statens stipendium åt författare av hög litterär förtjänst
 1958 - HC Andersen-medaljen för Rasmus på luffen (International Board of Books for Young People, IBBY)
 1970 - Expressens Heffaklump för Än lever Emil i Lönneberga
 1970 - Litteraturfrämjandets hederspris "Guldskeppet"
 1971 - Svenska Akademiens stora guldmedalj
 1973 - Hedersdoktor vid Linköpings universitet
 1973 - The Brooklyn Art Books For Children Citations för Jul i stallet, med bilder av Harald Wiberg
 1973 - Lewis Carroll Shelf Award för Pippi Långstrump
 1975 - Litteris et artibus (kunglig guldmedalj i 8:e storleken)
 1977 - Deckarakademiens pris för bästa ungdomsdeckare för Mästerdetektiven Blomkvist
 1 1978 - International Writer´s Prize, Wales (Welsh Arts Council)
 1978 - Hedersdoktor vid Universitetet i Leicester, England
 1984 - Dag Hammarskjöld-medaljen (Svenska Turistföreningen)
 1985 - Karen Blixen-priset (Dansk Akademi)
 1986 - Selma Lagerlöfs litteraturpris
 1986 - Swede of the Year (Swedish Council of America)
 1989 - Hedersdoktor vid Universitetet i Warszawa
 1989 - Albert Schweitzer-medaljen, Washington
 2000 - Medicine hedersdoktor, Linköpings universitet 978 - Friedenspreis des deutschen Buchhandels (Börsenverein)
V.

Det finns många fler än de som finns med på den här listan. Det finns massor av fonder och stipendier i Astrid Lindgrens namn. Hon har kämpat för djurens rättigheter, hon har fått en asteroid uppkallad efter sig. Hon har för det mesta hållit sig undan samhällsdebatter men när det var aktuellt med marignalskatteregler som sa att man skulle betala mer i skatt än vad man tjänade så gav hon sig in i debatten. 1976 skrev hon ”Pomperipossa i Monismanien” vilket ledde till en skattepolitisk sammandrabbning som hördes i hela Sverige. Vid det tillfället hamnade hon också i konflikt med dåvarande finansminister Gunnar Sträng. Hon har haft en stor ...