Teorier om kön, hemtenta

1 röster
18320 visningar
uppladdat: 2005-04-08
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Hemskrivning: Teorier om kön

1.Både Yvonne Hirdman och Thomas Laqueur talar om genus och dess relation till kropp/biologi. Beskriv vilka likheter och/eller skillnader som finns när det gäller hur de ser på genus. Redogör vidare för hur Laqueur beskriver enköns och tvåkönsmodellen och diskutera hur Hirdman använder och vidareutvecklar dessa modeller.

Yvonne Hirdman är bitvis inspirerad av Thomas Laqueur, därför finns det betydligare fler likheter än skillnader i deras resonemang kring genus i förhållande till kropp/biologi. Den stora skillnad som finns mellan dessa två författare är dock synen på hur genus framställs.

Laqueur menar att våra tolkningar och föreställningar om hur kön är/bör vara kommer före biologi/kropp, att vi är mer eller mindre låsta vid detta. Han menar att biologin är en social framställning som är det allmänt accepterade, den rådande bilden. Laqueur förnekar inte biologiska skillnader, men ifrågasätter sättet att kategorisera (den rådande bilden) av kön i olika grupper och menar att vi är så styrda av tolkningar av biologin att vi inte kan se om det finns fler än de två gjorda könen. Yvonne Hirdman menar däremot att socialt och biologiskt kön är beroende av varandra för att existera, vilken hon visar som enklast genom formeln 1+1=2 ; ”socialt” + ”kön” = genus.

”Man spelar sin könsroll därför att det biologiska könet regisserar fram det. Och detta sker därför att det behövs. […] frågan om vad som egentligen spelar mest roll för människors handlanden: är det ”könet” eller ”rollen”?”1
Enkönsmodellen, som Laqueur kallar det, var det antika tänkandet kring kön, vilket innebar att man när man studerade skillnader mellan kön, hela tiden utgick från mannen. Kända tänkare som Aristoteles hävdade att kvinnans könsorgan var ett manligt sådant, fast inuti kroppen och uppochnervänt; slidgången var en snopp, livmodern möjligtvis pungen och äggstockarna var testiklarna. Kvinnan var helt enkelt en sämre version av mannen och därför var intresset inte stort att studera denna version mer ingående.

2

Hirdman, s.13
Laqueur, s.48


De här tankegångarna levde kvar till 1700-talet, då den ”naturvetenskapliga revolutionen” började på allvar. Vid den här tiden uppkom tvåkönsmodellen: Man utgick fortfarande från mannens anatomi då man sökte hitta skillnader mellan könen och man drog slutsatser som passade det dikomatiska tänkandet. Kvinnor och män framställdes som varandras motsatser, som två ojämförbara arter i arten människa.

I och med den naturvetenskapliga utvecklingen började man även kategorisera andra ”avvikande” människor, det vill säga alla de som inte hör till normen: den vite mannen. Man sökte förstå sociala och kulturella skillnader genom naturvetenskapen.3

Hirdman tar vara på Laqueurs en- och tvåkönsmodeller, men lägger till, utvecklar och klarlägger. Hon börjar med formeln ”A – icke A”, det man kan kalla för grundackordet: ”Man – ickeman”. Kvinnan är det icke närvarande, ett abstrakt väsen i det antika tänkandet.
”[…]som hos pytagorerna, den filosofiska skola på 500-talet f.Kr.[…] som bakade ihop man/form och kvinna/formlöshet.”4
Hon går sedan vidare till det man kan jämföra med Laqueurs enkönsmodell, med formeln ”A – a”: ”mannen” och den ”ofullständige mannen”, där kvinnan i stort sett är en misslyckad kopia av en man med mindre kroppsmassa, utan ansiktsbehåring osv.5 Hirdmans tredje formel ”A- B”: ”mannen” och ”kvinnan”6, eller det Laqueur kallar för tvåkönsmodellen, då män och kvinnor dikomoteras. Allt skulle mätas och vägas; är det inte så att kvinnans hjärna trots allt väger i genomsnitt 50 gram mindre än mannens? Fortfarande är det mannen som är utgångspunkten.7 De två arterna Idealmannen respektive Idealkvinnan var födda. Detta är en uppfattning av kön som tydligt lever än idag, där kvinnors biologiska drift är att föda barn, och mannens är att ständigt fortplanta sig och försörja sin familj. En bild där han är/ska vara stark, modig, dominerande, initiativtagande, aggressiv, och hon är/ska vara svag, blyg, mottagbar, sensuell, hjälplös. En bild där tydliga åtskillnader mellan kön görs inom till exempel medicinen (den s.k. sanningen) då man idag kan läsa på kvällspressens löpsedlar om ”den dolda kvinnosjukdomen trötthet”.

Laqueur, s. 179
Hirdman, s. 27-28
Hirdman, s. 28-35
Hirdman, s. 35-46
Hirdman, s. 57-61 och Wendt Höjer/Åse, s. 8-9


2.Feminismen har en lång historia och den utgörs av flera olika teoretiska inriktningar. Redogör för hur man inom liberalfeminism, radikalfeminist och postmodern feminism sett/ser på vad kvinnoförtrycket grundas i och diskutera vilka skilda synsätt som finns när det gäller strategier för förändring av maktrelationer mellan könen.


Man brukar tala om första och andra vågen när man talar om feminism som tanke och idé; den första runt andra hälften av 1800-talet till omkring 1920, och den andra 1960-70-tal. Feminismen går dock att spåra långt bak i tiden, bl.a. tidigt 1400-tal och Christine de Pizan.8, men de feministiska tankarna slog inte igenom i den offentliga debatten, förrän sent 1700-tal. Då i med den amerikanska frihetsdeklarationen samt med den franska revolutionen.9

Liberalfeminismen
”Since God has given to Women as well as Men intelligent Souls, why should they be forbidden to use them?”10
Feministiska tänkare som Catherine Maculay (GB), von Hippel GER), Condorcet (FRA), Abigail Adams(USA)11, Mary Wollstonecraft, John Stuart Mill m.fl. argumenterade för att kvinnor skulle åtnjuta samma rättigheter och friheter som män.

”Frihet, jämlikhet och systerskap/broderskap!”; slagorden från franska revolutionen är grundläggande i det liberala tänkandet. Man påpekar att vi alla tillhör arten människa – varför ska vi då tilldelas olika rättigheter? Man menade också när de liberalfeministiska idéerna utformades att män inte hade något att vinna på utestängda kvinnor. En av de viktigaste frågorna som drevs av tidiga feminister var kvinnligt rösträtt samt utbildning som en viktig del av emancipationen.12


Bryson, s. 5
Bryson, s.12
Bryson, s.9 (citat av Mary Astell)
Bryson, s.13-14
Bryson, s.53


Liberalfeminismen menar att kön inte ska ha någon betydelse för våra liv, arbete eller det sociala. Man ska alltså se till individen, och ska man tala om en grupp, talar man om människan; essensen mellan människor är förnuftet. Det ideala är att se förbi kön, ras eller klass, och i Rawls rättviseteori menar han att när den autonoma individen ska bestämma, att den (individen) då gör ”rätt” val.13 Kvotering är det inte frågan om, utan liberalfeminismen pekar på att underordnade ”grupper” (om man nu ska använda det uttrycket i detta sammanhang) får inflytande tack vare att just lyfta fram det generella individbegreppet.14

Kritiken har kommit snabbt från bl.a skillnadsteoretiker, vilka hävdar tvärtom, att skillnader grupper emellan är reella och viktiga, och att exempelvis könsindelningen bör institualiseras för att skildra den samtida verkligheten. Repliken blir då att föreställningen om jämlikhet inte får förkastas15 och att strategier för att uppnå jämlikhet måste vara lika lagstiftning och lika uppfostran.


Radikalfeminism

Under 1960-talet kom de feministiska idéer som idag betecknas radikala, idéerna framlades av Women´s Liberation Movement och sågs av allmänheten som extrema och framförallt chockerande. Viktigaste namnen var Germaine Greer, Shulamith Firestone, Eva Figes, Robin Morgan, m.fl, men den som kanske uppmärksammades mest var Kate Millet med "Sexual Politics" där hon presenterade patriarkatet som ett koncept.16 Radikalfeminismen sökte i första hand grunden till kvinnors underordning, och framställdes som en teori av, om och för kvinnor; förtrycket av kvinnor var den mest fundamentala och universella formen av dominerande. Teorins mål var att förstå och avsluta det; här var patriarkatet en nyckelterm. Man hävdade att kvinnor som grupp har andra intressen än männen; dessa intressen är byggda på kvinnors egna erfarenheter och perceptioner vilka förenade dem i systerskap som låg bortom gränser av klass eller ras och man menade att kvinnor måste ta tillvara på denna gemenskap kämpa tillsammans för att nå sin egen frigörelse.17



Wendt Höjer/Åse, s. 27
Wendt Höjer/Åse, s. 30
Wendt Höjer/Åse, s.31-32
Bryson, s. 165-166
Bryson, s.163


”Det personliga är politiskt!” är ett välkänt slagord myntat av radikalfeminister, vilket betyder att även, eller särskilt det som händer kvinnor bakom sängkammardörren är politiska handlingar. Radikalfeminismen trycker just på sexualitet inte existerar utan maktutövning, att sexualdrift inte finns utan är en social konstruktion. Främst sexualiteten mellan män och kvinnor, eftersom ”kvinnors `normaltillstånd´ uppenbarligen att alltid vilja ha sex”18. I och med detta man utmanar den traditionella könsmaktsordningen genom att ifrågasätta den manliga normen såsom föreställningen om den aggressiva, virila och heteronormativiteten.

Radikalfeminismen menar att kvinnor blir skolade in i patriarkatets ideologi redan från födseln. Under uppväxten lär skolan, litteraturen, religionen och mediabruset att kvinnor är underordnade. Man vill uppnå ett förbättrat samhälle genom kroppslig autonomi, genom en höjning av medvetandet och att upplösa heteronormen. Objektifieringen av kvinnor styrker förtrycket och ”handeln med kvinnokroppar” i form av prostitution och pornografi måste stoppas.19

Millet hävdar bl.a i Sexual Politics att patriarkatet ligger på en grund av mäns våld eller hot om våld gentemot kvinnor, och att skillnaden mellan sexuella handlingar (mot kvinnor) och våld (mot kvinnor) är hårfin.
”Love, too, can be but a confidence trick, part of a pathriarcal ideology designed to hide the realities of power; not until pathriarcy has been overthtrown and sexuality radically transformed can men and women relate as equal human beings.”20

18.Wendt Höjer/Åse, s.23
19. Wendt Höjer/Åse, s.41-42
20. Bryson, s.167


Postmodern feminism

Makten och identiteten uppkommer i språket, eftersom man med språket kan kategorisera, förklara och identifiera; detta är den främsta förklaringen postmodern feminism använder sig av som förklaring till kvinnoförtryck. Allt skapas i den samhälleliga diskursen, det finns inget bortom språket eller föreställningen om språket. Erfarenheter vi säger att vi har som är specifika för kvinnor är inte alltid sanna21 eftersom föreställningen om språket ständigt förändras; exempelvis uppfattningen av att kvinnor har bröst ,en ”renodlad kvinnoerfarenhet”. Alla kvinnor har inte bröst och alla som har bröst är inte kvinnor

Och en man är en människa och en kvinna är en kvinna. Postmodern feminism menar alltså att verkligheten som språkligt bestämd alltid är maktimpregnerad; den finns överallt och är en struktur vi är fångade i, att kvinnan pga. dess genomgående uteslutning ur samhället saknar ett språk att beskriva hennes erfarenheter. Därför för att frigöra sig från denna maktstruktur och göra rum för nya, gränsöverstigande identiteter måste man dekonstruera, ifrågasätta språket, skapa nya ord, ändra innebörden av ord och inte använda sig av begrepp som t.ex. ”man” eller ”kvinna” eller ”heterosexuell” och ”homosexuell”. Genom att skapa ett nytt språk görs det möjligt för kvinnan att forma en identitet som bygger på annat än förtryck.22

”Identitet är sina uttryck, ingenting mer och ingenting annat.”23

Den postmoderna feminismen har fått kritik för att blunda för verkligheten; det finns två olika kön, och det finns ett antal olika hudfärger, det ser man ju med ögonen!

21. Bryson, s. 233-234
22. Wendt Höjer/Åse, s. 68-70
23. Wendt Höjer/Åse, s. 33


3.Synen på homosexualitet, eller sexuella relationer mellan personer av samma kön, har varierat genom historien. Diskutera kort – med utgångspunkt i uppsatserna i Seklernas sex – några olika sätt att se på samkönad sexualitet .Redogör vidare för begreppet heteronormativitet och hur det används i queerteori. Leta upp ensamtida visuell framställning ave människa(exempelvis ur veckopress, dagstidningar, målning) och tolka bilden med fokus på om och hur den bekräftar eller utmanar hetenormativiteten. Bifoga bilden i ditt svar.

Just som den postmoderna feminismen hävdar, finns det begreppsförskjutning. En hynda idag är inte samma som en hynda för kanske bara fyrtio år sedan. Därför är det osäkert om man kan kalla sexuella samkönade handlingar för homosexualitet innan mitten av 1800-talet, då begreppet myntades av Karl Maria Benkert/Kertneby och utvecklades av Richard Krafft-Ebing i hans handbok om sexuella avvikelser, ”Psychopathia sexualis”.24 Men sexuella samkönade handlingar i vilken mening det än uppfattas har alltid funnits. I det antika Grekland var relationen erást (älskaren) – erómen(den älskade, den unga pojken) var en accepterad relation som enbart sågs som någonting gott. För dem var det ett sätt att föra kulturlivet vidare, som en pedagogisk handling.
”Den sanne erásten gör sin erómen till en fullvärdig medborgare, fysiskt och andligt […] Inget är viktigare än erómens andliga förkovran.25

I Sverige började man i början av 1600-talet stifta lagar mot det man kallade sodomi, vilket innefattade sexuellt umgänge mellan två kvinnor, två män eller med djur. Det blev straffbart från 1608 och kunde bestraffas med döden. Under 1600-talet använde man sig gärna av det man kan kalla avskräckningstaktiken; man avrättade offentligt, men då man förstod att det inte hjälpte bytte man till en tystnadsstrategi, vilket innebar att straffen för onaturlig otukt fanns, men hölls hemliga.26

En annan lag som formulerades 1734 var i själva verket en utvidgad kriminalisering och ett utökat ansvar för sexuella handlingar i jämförelse med den medeltida lagen, då man utökade begreppet sodomi till alla sexuella handlingar som skedde utanför äktenskapets ram, handlingar vars syfte inte var att avla barn. Detta innebar även att oral- och analt sexuellt umgänge mellan två kön, och onani, ansågs syndigt och t.o.m. som någonting farligt.


24. Rosenbeck, Seklernas sex, s. 40-41
25. Rydbeck, Seklernas sex, s. 87
26. Liliequist, Seklernas sex, s. 96


Då såg man samkönade sexuella handlingars oförmåga till avkomma extra straffvärt eftersom det gick mot naturen.27
Under slutet av 1800-talet började man dock se homosexualitet som någonting medfött, kanske naturligt, men ändå avvikande, som en sjukdom. Man medikaliserade homosexualitet, och i och med detta såg man kring sekelskiftet och en bra bit in på 1900-talet på homosexualitet som någon man bör/kan bota. Denna förklaring tog även många homosexuella till sig, och använde sig av som argument för krav av avkriminalisering på 1930-talet.

Att understryka är dock att kvinnlig homosexualitet knappt någonsin funnits. Det var ju mannen som utövade sex på kvinnan, och kvinnan var den mottagande; hur skulle det då fungera med två kvinnor? Visst, man kan nämna Sapfo som en lesbisk kvinna, eller för all del Drottning Kristina. Men var det inte så att de i själva verket var män? Trivad; det antika ordet för vinna som har sexuellt umgänge en annan kvinna/manlig kvinna. Här kommer det antika tänkandet kring de fyra elementen in, då drottning Kristina uppfattade sig som het, torr..

I 1800-talets i Sverige var panoptikon (övervakning) vanligt, för att förhindra sexuellt umgänge mellan personer av samma kön. Michael Foucault med Övervakning och straff, där han tolkar fängelsearkitektur, visar en typisk bild av denna typ av maktutövning. Ett samhälle där få betraktar många, genom att ha bevakningstorn med insyn i alla celler. Makten placerar sig centralt och utan att synas, vilket skapar ovetskapen om man är bevakad eller inte.

1944 togs lagen om onaturlig otukt bort, vilket kunde ge upp till två års straffarbete, socialstyrelsens sjukdomsklassifikation på homosexualiteten upphävdes inte förrän på 197028, och än idag kan man höra människor som uttrycket sig om homosexualitet som en sjukdom, och det går diskussioner om varför vissa människor är homo- eller bisexuella; är det medfött eller är det ett val, blir man formad till det som man blir formad till heterosexuell?


27. Liljequist, Seklernas sex, s. 95-96
28. Rydström, Seklernas sex, s.234-236


Queerteori

Jag skulle säga att ”andemeningen” i begreppet queer uttrycks enklast genom att citera Tiina Rosenberg:

”I det ögonblick termens innebörd fixeras upphör den att existera.”29
Helt klart är i alla fall att queertori är ett sätt att kritisera det normativa, att hela tiden överskrida gränser för att på så sätt sopa undan de gällande (och onödiga) rådande reglerna. Heterosexualiteten är i fokus, vilket kan ställa frågan: kan man vara queer om man är heterosexuell? Samma förvirrande tankegångar som gäller då man ställer sig frågan: kan man vara feminist om man är man? Queerfeminister vill ifrågasätta heterosexualiteten för att störa dess karaktär som normal och självklar.30 Detta går att återigen jämföras med mannen som norm.
”Norm definieras vanligen som en regel som hänför sig åt ett ändamål, ett ideal. Normer är i praktiken sociala regelsystem som ofta blir osynliga ända till någon/något bryter mot dem.”31

Queer är ett ord som inte bör preciseras, poängen är just att begreppet inte bör slås fast.

Själva begreppet vill visa att institutioner, strukturer, relationer och handlingar upprätthåller heterosexualiteten som någonting enhetligt, naturligt, allomfattande och gärna eftersträvansvärt.
Begreppet har ändå tillskrivits en hel drös egenskaper, varav några är:
queer som synonym = homosexuell(lesbisk/gay), bisexuell eller transperson. queer som beteckning för de icke-normativa köns/genuspositionerna inkluderade de heterosexuella, och ännu mer invecklat; queer som beteckning på icke-heterosexuella företeelser vilka inte tydligt kan markeras som lesbiska/gay, bisexuella eller transpersoner, utan vilka tycks innefatta en eller flera aspekter av dessa kategorier och referera till en eller flera av dem samtidigt. En queerteoretikers uppgift blir då att kartlägga, beskriva och analysera de rådande aktiva normer som finns i samhället.


29. Rosenberg, s.12
30. Rosenberg, s.12
31. Rosenberg s.101
4.Redogör kort före Connells begrepp ”hegemonisk maskulinitet”. Använd dig sedan av Connells tänkande och terminologi för att diskutera några (minst två) av de fiktiva män som ingår i nedanstående exempelsamling. Resonera kring vilken betydelse dessa individers skilda livssituationer och sociala tillhörigheter får i den rådande maskulinitetshierarkin så som den beskrivs av Connell.

Det Connell menar med hegemonisk maskulinitet är den allmänt rådande bilden av män; föreställningen om en Riktig Man. Men man kan inte tala om en hegemonisk maskulinitet, eftersom bilden av en Man varierar från kultur till kultur och inte minst från tid till tid. Olika regler gäller för olika samhällen/kulturer/områden. I ett västland kan bilden av Mannen vara att han är vit, heterosexuell och framgångsrik inom olika områden, såsom familj/kvinnor, arbete, sport, medan en Man i tredje världen kan vara en man som tar hand om och försörjer sin familj. Hierarkin män emellan går självfallet lägre än kulturnivå; på arbetsplatsen, i kioskkön, på stranden osv. Allt bygger återigen på hur bilden av en Riktig Man/den hegemoniska mannen är/bör vara, ser ut/bör se ut.32

Det handlar om makt, makt över andra, män som kvinnor; att hävda sin auktoritet och därmed behålla sin position. De drabbade av detta maskulinitetshävdande (den hegemoniska maskuliniteten) är i första hand självklart kvinnor, men även män; män som på ett eller annat sätt förknippas med femininitet. Dessa män blir underordnade. Sedan har vi den delaktige, mannen (the complicit); han som gärna sympatiserar med kvinnor och/eller homosexuelle, men flyter med eftersom han får fördelar av patriarkatet.33

Olika sorters hegemonisk maskuliniteter finns, överallt. Den aggressive (han med vapen), den åtråvärde (den insmorde med tvättbräda), den rike, den arbetsamme (han som sliter hårt för sitt dagliga bröd – och sin familj), den inflytelserike. Listan kan göras lång. Men det som Connell menar är att den teoretiska hegemoniska skala ständigt rör på sig. Om ”den åtråvärde” skulle visa sig vara homosexuell hamnar han helt plötsligt längre ner på skalan. Detta ska jag diskutera nedan i de olika fiktiva identiteter nedan.


32. Connell, s. 100
33. Connell, s. 101-103


Patrik Montelius
Vid en första anblick innehar Patrik en hög position i den manliga hierarkin. Han är vit, bor i innerstan i Stockholm, tjänar gott med pengar som journalist och hans pappa är officer. Dessutom har han ett efternamn som klingar ”överklassigt”.

Fint. Men tar man en närmare titt på honom får man veta att han är ensamstående, trots sina 43 år, han frilansar för resemagasin och Ica-kuriren, vilket innebär att han jobbar intensivt i perioder, och ibland kanske inte har pengar. Visserligen har han haft ett antal romanser med kvinnor, vilket måste göra honom åtminstone attraktiv, men det faktum att han inte har några barn betyder att han måste ha svårt att hålla kvar henne, vilket måste göra honom mindra Manlig, lägre på skalan. Patrik festar en hel del, så han har även svårt att hålla i pengarna: alltså inte särskilt företagssam, han är oordnad, kanske till och med okontrollerad, och det vet ju alla; att män är/bör vara kontrollerade. Visserligen planerar han att skriva en egen reseguide, men det är inte några de mest högklassiga tidningar han skriver för. Jämfört med en vit man som städar, är Patrik närmare idealet, men inom sin yrkesgrupp står han lägre.

Han kommer ursprungligen från Östersund, där hans föräldrar och syster bor kvar. Samtidigt som Patrik har höjt sig själv på hierarkiskalan i Östersund, genom att ha flyttat från ”hålan” till Stockholm och tjänat bra med pengar, har han lite komplex för det i den nya gruppen, eftersom han står lite lägre som invandrare än som infödd storstadsbo.

Och än en gång: han är 43 år gammal och har ingen fast relation med en kvinna, eller har inte haft det. Han vara homosexuell. Eller en ”obotlig” periodare när det gäller det mesta; kvinnor, jobb, pengar, alkohol och droger. Det ostabila livet börjar göra honom lite sliten, och det bör `man´ bara vara om `man´ har arbetat hårt (med kroppen) och/eller om man har barn (då `man´ inte får vila när han kommer hem från jobbet).

Patrik är lagom noga med sitt utseende. Han har välvårdat hår, men inte så mycket mer. Det gör honom inte för sluskig, och (tack och lov) inte för feminin.


...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Teorier om kön, hemtenta

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2005-04-08]   Teorier om kön, hemtenta
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3854 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×