Bakgrund
I början av 1980-talet lades en stor del av hamnverksamheterna i Göteborg ned
eller flyttades. De lämnade efter sig ett stort tomrum längs Göta älv.
Gullbergsvass är ett sådant område - centralt beläget, på många sätt
outnyttjat, omgivet av mellanrum som i huvudsak innehåller tunga transporter.
Sedan åttiotalet har en rad planer för tomrummet sammanställts. Förändringarna
sker dock långsamt och har pågått på de mest attraktiva platserna, t ex vid
vattnet - Norra Älvstranden; eller vid platser där tillgängligheten har varit
bäst och markpriserna relativt låga - områden längs huvudinfarter till
Göteborg. Det har saknats en sammanhållen strategi för hantering av tomrummet
och dess isolering från omgivningen. Vilka strategier krävs för tomrummet ska
bli en del av staden?
Problem och syfte
Området som jag valde att arbeta med, stadsdelen Gullbergsvass, är en kvarleva
av en förstad som aldrig har blivit införlivad med staden och omges av stora
barriärer. Idag rymmer den järnvägsstationen med bangårdar, postterminal och
omlastningscentraler. I stadsbyggnadskontorets kommande planer sätts stadsdelen
på kartan i ett annat sammanhang. De regionala sambanden förstärks medan ett
stort antal verksamheter läggs ned vilket frigör mark för stadsutveckling. Mina
frågeställningar handlar därför om hur stadsdelar som Gullbergsvass skulle
kunna hanteras i stadsplaneringen. Syftet är att med utgångspunkt i de
diskuterade förändringarna komma fram till ett strategisk projekt.
Metod och process
Arbetet påbörjades med litteraturstudier. De mest betydelsefulla
litteraturstudierna var texter av Juel-Christiansen, Hillier, Kostof, Sudjic
samt Koolhaas och OMAs arbete. För studier av liknande stadsplanerings projekt
och som inspirationskällor valdes Barcelona, IBA Emscher Park samt en rad
holländska exempel, som IJburg och Kop van Zuid. Genom dessa undersöktes
varierande former av planeringsstrategier som på olika nivåer och på var sitt
sätt hanterar nutida stadsutveckling.
Inom historiska utvecklingen undersöktes Gullbergsvass problem samt hur de
hanterades under åren. Målet var att skapa förståelse av stadslandskapets
utveckling, dess form och innehåll idag. Här presenterades och
problematiserades förändringar och frågeställningar som man är ställd inför på
Gullbergsvass idag.
Under tidiga skissprocessen formulerades frågeställningar som jag ville
undersöka vidare i stadsanalysen. Inledningsvis pågick arbete
skissprocess/stadsanalys parallellt. Området studerades m h a Tranciks och
Lync...
