Irlands geologiska förutsättningar

6 röster
17437 visningar
uppladdat: 2005-04-10
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Syfte

Jag vill på ett begripligt sätt ta reda på vilken naturtyp och typ berggrund ön Irland har och hur detta kan påverka människor, växtlighet och djur där.


Metod och material

Jag utgick från NE:s fakta och kompletterade med artiklar. CIA:s fakta sida var mycket komplett fakta. Att använda den innebar visserligen en mängd ord som jag var tvungen översätta. Böcker har inte varit till mycket hjälp. I de böcker som jag hittat på biblioteket har all fakta riktat sig till turister. Gedigna uppslagsverk hade varit bättre. Jag har skrivit bitvis. Alltså börjat med basfakta som grund och sedan sökt vidare och lagt till mer material. Sedan har jag avslutat med att fundera kring den fakta jag samlat in. Jag har försökt hålla mig till säkra, stora källor, men jag märkte skillnad vad gäller siffrorna. De sista raderna under varje rubrik är mina egna slutsatser av det jag läst. Jag tyckte att det skulle mjuka upp den torra faktan.


Bergrund och bakgrund och terräng

I norra Irland finns bergrundsstrukturer från den kaledoniska orogensen, d.v.s. från kambrium och devon, 520-380 miljoner år sedan. I södra Irland är berggrunden från den variska perioden. Berggrundens rörelse har format det nuvarande Irland med ett slättland mellan bergen i norr och i söder. Slättlandet har få ställen som är mer än 180-300 m över havet. Där finns många sjöar, myrar, mossar och låga bergsryggar. I sydöst ligger Wicklowbergen, vars högsta punkt är 926 meter över havet. Dess berggrund består av mest kalksten från karbonperioden. Genom tiden har den mjuka sten långsamt vittrat ner. Speciellt i västra Shannon har grottor, nersjunkna hål, underjordiska floder m.m. uppkommit på grund av erosionen.

Norra Irlands högre delar är sönderstyckade av förkastningar. Berggrunden är till största del bestående av gnejs och olika sorters skiffrar, Området är känt för old-red sandstenen (som bildades under devonperioden) och stora lavabäddar (från tertiärperioden). I ett sänkningsområde finns Irlands största sjö, Lough Neagh.

De högre trakterna längst i söder skjuter upp och gränsar av låglandet. Landskapet växlar här mellan berg och dal. I berggrundens yta finns både old-red sandstenen och kalkstenen från karbonperioden. Under den senaste istiden täcktes nuvarande Irland flera gånger av is. Terrängen har fått spår av glaciären.

Irlands jordtäcke består av morän av olika karaktär, beroende på den lokala berggrunden. Irland har en mycket flikig kustlinje i sydväst och i nordväst ett kustlandskap med bergiga halvöar och bukter. Här finns s.k. riakust, med sänkta floddalar.


Klimat och natur och djurliv

Irlands klimat räknas som marint. Vädret är ofta ostadigt. Anledningen till att Irland kallas den gröna ön beror på att det fuktiga och milda klimatet gynnar sådan växtlighet. Klimatet är beroende av Golfströmmen. Det är mycket ovanligt med molnfria dagar. Nederbörden är ganska jämt fördelad över året. Sommaren är sval och vintern mild. På södra Irland växter rododendron vilt i som stora buskar. Nederbörden är betydligt större vid bergssidorna i väst än mot höglandet där det är lä. Det är i genomsnitt 500-750mm respektive 2000mm per år. Snö är mycket ovanligt förutom i bergen. Sommarens medeltemperatur är omkring 14-16 c och vinterns medeltemperatur är ca 4-7 c. Det marina klimatet är också beroende av cykloner från den nordatlantiska polarfronten.

Före 1600-talet fanns lövskog på Irland. Allt eftersom befolkningen tagit mer plats brändes dessa för bete, odling och bränsle. Det Irländska landskapet präglas av betesmark. I den nuvarande skogen finns ek, björk och järnek och i marken med kalkstensgrund ask och alm, men skogen utgör mindre en 1 % av jordbruksarealen. På Irlands våtmarker, mossar, och kärr finns en kärlväxtflora om ca 1300 arter. Flera av dessa finns inte i Storbritannien.


En skogsdunge I Killarney National Park

Det finns påfallande få arter av däggdjur på Irland. Det finns smådjur som möss, räv, mård och utter. Kaniner, minkar och hjortar är vanliga men de har planterats in. Det finns endast ett fåtal krälgroddjur, nämligen några grodor och salamander och ödla. Däremot finns det 135 fågelarter, och många, många fler som mellanlandar eller tillbringar kortare perioder på ön.

Jag tror att just eftersom Irland är en ö har inte lika många djurarter haft möjlighet att ta sig dit. Det lägger sig igen is över vattnet mot Storbritannien. Det finns inga ormar på Irland. Enligt legenden beror det på att st. Patrick, öns skyddshelgon, drev bort dem.

Jag utgår från att hjortarna var en idé från adeln, som ville jaga den för nöjes skull. Hjortjakt har varit ett adelsprivilegium och nöje. När marken tillhörde godsägarna straffades säkert tjuvjägarna hårt. Importerade arter förändrar också floran och faunan. Näringskedjan får en ny deltagare helt enkelt. De importerade minkar är ett farligt djur, eftersom de är anpassade efter betydligt kargare förhållande än den gröna ön, och har en betydligt större drift att döda än vad som behövs för dess överlevnad på Irland.


Naturresurser och lantbruk

Irlands största naturresurser är natur gas, torv, koppar, zink, silver, gips, kalksten, dolomit m.m. 15.2% av marken är odlad. Jordbruk är Irlands primära näring. Irland odlar mest rovor, korn, potatis, sockerbetor, vete. Bete åt boskap tar också en del mark i besittning, för boskap och mjölkprodukter är en viktig del av matproduktionen. Idag utgörs 90 % av jordbruksmarken av betesmark. Irland har kunnat utnyttja jordbruket mer ekonomiskt med EU-bidrag, so gör det mer lönsamt. På 5 % av jordbruksarealen har barrskog planterats. Hälften av energibehovet täcks av importerad olja. Sedan naturgasfyndigheterna hittades 1999 täcker det en större del av energiförsörjningen. Via en rörledning importeras naturgas från skottland. Idag försöker Irland satsa på andra energikällor än de fossila. Just nu pågår en utveckling av vind och vattenkraft. Torveldningen är också fortfarande ett kännetecken för Irland.

Jag förstår att torveldningen inte utgör någon stor del av energiförsörjningen. När man tänker på hur stor del av irländarna som bor på landet och i städer (se folkmängd) förstår man.

Torveldning är knappast möjligt i lägenheter och tätbebyggda områden. Att staten vill styra om till större andel förnybara energikällor kan vara ett säkert kort, dels för miljön, men också dels för att naturgasfyndigheterna är begränsade och priset på olja och gas verkar stegras suggestivt.


Produktion och industri

Sedan 1995 har Irland haft en årlig tillväxt på 8 %. Irland som är så beroende av jordbruket har haft stor nytta av EU:s jordbruks politik.
Irland producerar framför allt mat. Bryggerinäringen är ett kännetecken för Irland. Övrig industri är textil, kläder, kemi, medicin, teknik, transportutrustning, glas och data.
Det visar att Irland har övergått till sekundärnäringar mer och mer.
För turister är irländsk whiskey och Guinness förknippat med Irland.

Att irländarna själva dricker så mycket är en gammal fördom. Visst ingår det i pubkulturen, men Guinness och whiskey går till stor del på export till hela världen.


Ekonomi och kommunikation

Irland är det land som verkar ha haft den snabbaste ekonomiska utvecklingen i Europa. Länge var Irland ett av de fattigaste länderna. Arbetslösheten var skyhög. På 1980-talet hade landet en riktig krisperiod. Efter det har hela den ekonomiska strukturen förändrats. Jordbrukets betydelse har minskat. Utländska företag investerade i den högteknologiska industrin och turist och tjänstesektorn har ökat. Den enorma tillväxten ledde till överskott i statsbudgeten så att landet kunde minska sin statsskuld. I flera hundra år hade fattiga irländare utvandrat men inom vissa branscher blev det arbetskraftsbrist och uppmanade till arbetskraftsinvandring, till följd av de enorma satsningarna inom IT och byggnadsarbete. Europeiska centralbanken tog över penningpolitiken 1999. När skatterna fortsatte att sänkas var många rädda för inflation, men den mattades av. Samma sak hände när euron infördes 2002. Sedan 2001 har tillväxten inte samma hastighet. Industrin var inte lika konkurrenskraftig när arbetskraftsbristen lett till löneökningar.

I jämförelse med andra EU-länder håller Irlands vägnät sämre klass. Med hjälp av EU-bidrag har moderna vägar byggs kring tätorterna. Det finns tågtrafik mellan större städer och Dublin, men järnvägarna är ålderdomliga och slitna. 2004 invigdes en ny spårvagnslinje i Dublin. Sjöfarten är betydande för Irland. Landet har mycket trafik till Storbritannien, både som ressätt och i och med ländernas stora handelsutbyte. Dublin, Shannon och Cork är landets viktigaste hamnar. Landets största flod, Shannon går att segla 24 mil. Irland har fyra internationella flygplatser. Aer Lingues flyger både inrikes och utrikes. Lågprisbolaget Ryanair kommer från Irland.

Jag tror det kan finnas en stor rädsla för en tillbakagång när många minns vilken misär som fanns förr. På så vis kan dagens system vara lite känsligare än i andra länder. Samtidigt har den här explosiva samhällsförändringen gjort klyftorna i samhället lika tydliga som förr. Få procent är fortfarande arbetslösa. Jag gissar att de inte är fattiga, men märks mer när t.ex. deras grannar har inkomst. Irland satsade rätt i rätt tid, och just arbetslösheten gynnade investerarna. Skottland investerade i IT samtidigt. Det gav dem en teknisk utveckling, men inget jättelyft som för Irland.


Folkmängd

Irland hade 3947 000 invånare år 2003. 40 % av Irlands befolkning bor inom 97km avstånd från Dublin. Bara en tredjedel av befolkningen bor utanför städerna. Befolkningen är ung, 41% är under 25 år.


Potatiskrisen

Tittar man tillbaka i Irlands historia finns en av anledningarna till fattigdomen där. Genom missförhållanden före mitten av 1800-talet har landet haft mycket mer att bygga upp när utgångsläget varit sämre. När engelsmän tog över alla gods så blev så gott som hela befolkningen livegen genom ofördelaktiga arrendeavtal. Lösningen i landets fattigdom sågs i en ny gröda som importerats till landet: potatisen. Den var bilig, lättodlad och näringsrik.

Irland var överbefolkat. Mellan 1785 och 1841 ökade befolkningen från 4-8, 2 miljoner. Landet kunde inte föda dessa utan potatis. Över hälften av befolkningen var helt beroende av den. 1845 slog potatispesten till. För att förhindra svält avskaffade britterna spannmålstullarna, men eftersom så många inte hade råd att köpa gjorde det marginell skillnad. 1846-47 återkom pesten. En miljon irländare dog i svält. En miljon emigrerade. Det startade en emigrationsvåg som minskade befolkningen till 4,4 miljoner 1911. När svälten bröt ut på artonhundratalet vände sig irländarna emot britterna för att bryta unionen. När det inhemska spannmålet fick konkurrens från import ledde det till en jordbrukskris. Arrendatorer vräktes av godsägarna. Som hämnd var de drabbade snara till att använd våld. Genom lagreformer blev det så småningom möjligt för bönderna att köpa av sin jord. 1875 ägde 35 % av bönderna sin jord. 1918 hade siffran stigit till 65 %.

Jag tycker att man kan se hur den Ohumana strukturen på Irland under 1800-talet ledde till sin egen undergång. Det är dock synd att det skulle orsaka sådan massvält, och få så långtgående konsekvenser. Ett söndrat samhälle tar lång tid på sig att repareras. Rom byggdes inte på en dag, inte heller Irland Att landet spurtade så under 1900-talets sista decennium tror jag berodde på en kombination av skicklighet och gynnsamma förhållanden. Utan fakta utgår jag ifrån att Irland påverkades av den industriella revolutionen på samma sätt som Storbritannien, om än inte i samma utsträckning. Irland har ju också haft (och har) textilproduktion. Den effektiviserades i slutet av 1880-talet, vilket i viss mån påverkade försörjningen.


Sammanfattning och egna kommentarer

Dagens Irland är en produkt av utveckling och motgångar under många århundraden. Att utvecklingen blev som den blev kan till en mycket stor del ha berott på odlingsförutsättningarna. Tänk om Irland inte varit den grönskande ön. Då hade man inte heller odlat den potatis som hjälpte befolkningen att överleva. Hade den inte odlats hade heller inte Irland drabbats av någon svält katastrof. Hade det inte skett hade mycket färre irländare emigrerat till U. S. A. och då hade antagligen U. S. A. sett annorlunda ut än det gör idag. Konsekvenserna från något som ett lands bördighet går antagligen längre än vad som kan kartläggas. Den mark man använder utgör basen, och det är utifrån det som befolkningen kan utvecklas.

Tackvare eller tyvärr skulle Irland inte heller vara det som landet är idag om man inte hade naturgas fyndigheter. Idag är Irland det 13:e landets som förbrukar mest resurser. Fossila bränslen (olja, naturgas) gjorde det möjligt att snabbt installera värme fri från konsekvenser som smog till många. För några decennier sedan var fossila bränslen också billigare att importera.

Hade Irland inte haft det marina läget skulle hela klimatet se annorlunda ut. Utan strömmarna skulle det vara kallare, och utan stormarna från Atlanten skulle inte så mycket regnmoln nå landet. Jag föreställer mig ett kargt och båsigt land, med tundraliknande vegetation. Hade Irland inte haft sjöfart skulle historien också se helt annorlunda ut. Sjöfarten har lett till både handels- och kulturutbyte. På småöar och vid kusten har fisket varit en mycket viktig näring. Importen av spannmål, grödor och djur har haft inverkan på samhället. Skövlingen av skogen påverkade säkert landet mycket tidigt, men jag tror att eftersom vi inte har bilden av Irland som en skogsbeklädd ö tänker vi inte på det. Antagligen såg djurlivet något annorlunda ut tidigare. Hade skogen varit kvar hade Irland inte haft sina karaktäristiska mossar, ängar och hedar. Det är ju just det som gör ön till Irland.

The mountains of Mourne
Oh Mary this London´s a wonderful sight
With people here workin´ by day and by night
They don´t sow potatoes, nor barley, nor wheat
But there´s gangs of them diggin´ for gold in the street
At least when I asked them that´s what I was told
So I just took a hand at this diggin´ for gold
But for all that I found there I might as well be
Where the Mountains of Mourne sweep down to the sea.

I believe that when writin´ a wish you expressed
As to how the fine ladies in London were dressed
Well if you´ll believe me, when asked to a ball
They don´t wear no top to their dresses at all
Oh I´ve seen them meself and you could not in truth
Say that if they were bound for a ball or a bath
Don´t be startin´ them fashions, now Mary McCree
Where the Mountains of Mourne sweep down to the sea.

There´s beautiful girls here, oh never you mind
With beautiful shapes nature never designed
And lovely complexions all roses and cream
But let me remark with regard to the same
That if that those roses you venture to sip
The colors might all come away on your lip
So I´ll wait for the wild rose that´s waitin´ for me
In the place...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Irlands geologiska förutsättningar

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2005-04-10]   Irlands geologiska förutsättningar
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3910 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×