Hinduism

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Skapandet

Det finns ingen som riktigt vet om hinduismens ursprung, men en teori är att kring floden Indus (en flod som ligger i nuvarande Pakistan) växte upp ett folkslag mellan år 4000-2200 före Kristus. Där hade folket mörk hudfärg och kallades för ”dravider”.

Draviderna vid Indusfloder blev attackerade mängder med gånger och detta formade deras civilisation. En del forskare säger att de runt år 1500 före Kristus blev attackerade av ett ljushyat nomadfolk som kallade sig Aryans (arier). Aryans var för starka för detta folk, så det fick ge upp och dela med sig av sin mark till Arayans.Andra forskare hävdar att det aldrig har hänt utan att båda folkslagen utvecklades parallellt.

För cirka 3000 år sedan började dessa två folkslag att utveckla den religionen som idag heter Vaidika Dharma, Hinduismen. Huduismens äldsta religösa skrift skrevs någon gång mellan år 1500-1200 före Kristus. Rig Veda, som den heter innehåller 1028 lovsånger, ritualer, psalmer och trollformler från forntida Indien. Reinkarnationen (återfödelsen) blev inte en del av religionen förräns ungefär år 600 före Kristus. Innan man skrev Uppshandisherna (heliga skrifter) var samsana, livs och dödscirkeln den enda möjligheten. Man kunde alltså inte fly från återuppfödelsen, men i uppshandisherna beskrivs det hur man kan förena sig med sin själ med Brahman och sluta återuppfödas. Uppshandisherna skrevs mellan år 800-400 före Kristus.

Hinduismen har ingen grundare, men den har några personer som har fört religionen framåt och gett den ett bra rykte. En sådan person är Mahatma Gandhi. Han var en fredskämpe som kämpade för de låga kastens rättigheter. Han kom själv från en rik familj, men han försökte ändå förbättra de fattigas levnadsvillkor. De i den lägsta kasten kallade han för ”Harijans” som betyder Guds barn. Mahatma Gandhi mördades år 1948.
År 1950 bestämdes det att kastväsendet skulle försvinna, men i praktiken finns det kvar än idag.

Hinduismen har alltså, utan grundare, vuxit fram långsamt under tusentals år från en blandning av olika folkslag och traditioner. Hinduismen är ingen strikt religion, den ser annorlunda ut i olika delar av Indien. Från början bildade det ariska folket (Arayans) som bildade de tre högsta kasten och draviderna bildade den fjärde och lägsta kasten.
Hinduerna tror att alla människor skapades av skaparguden Brahma. Från gudens huvud kom de högkastiga prästerna, krigarna och från gudens stadiga ben växte bönderna fram. Slavarna och tjänarna kom från Brahmas fötter.


Gudarna

Brahma:
Anses som skapare och herre över alla varelser. Brahma har en lotusblomma som symbol, vilket symboliserar att han kommer från sig själv och inte är avlad. Han är så stor och ofattbart svår att tänka sig så det är kanske därför han nu håller på att ”glömmas bort”.
Han är egentligen den högsta guden. Han sammarbetar med Vishnu och Shiva. Tillsammans med dem ingår han i en treenighet, där han själv är den som skapar världen, Vishnu som upprätthåller och Shiva den som låter världen gå under. Brahma brukar avbildas med fyra ansikten, ett för varje väderstreck och fyra armar som han håller de fyra vedaböckerna i. Brahmas maka heter Sarasvati.

Vishnu:
är den guden som är kärleksfull, mild, inåtvänd och andlig.
Det är han som upprätthåller världen.
Denna gud känner man igen på bilder genom att han jämt avbildas med blåkroppsfärg och oftast fyra armar. Vishnu använder till skillnad från de andra gudarna, massor av smycken.
Denna gud bär även kungakrona och smycken.
Hans hustru är Lakshmi, rikedomens och lyckans gudinna.

Shiva:
Shiva är källan till både gott och ont eftersom han är fruktbarhetens, dödens asketens och förintelsens gud. Shiva anses som mycket sträng och allvarlig men han är ändå lärdomens gud. Eftersom han är asketens gud så framställs han som halvnaken och med skallar runt midjan.
Han framställs också som en dansande gud med fyra armar och med sin dans framtvingar han världens undergång men han kan också skapa om världen. Shiva är den gud som kan förgöra liv men också återställa. Han har också också tre ögon så han ser allt vad som händer.
Parvati är Shivas hustru, en skräckinjagande gudinna.


Vanligaste skrifterna

Inom hinduismen finns det inga riktiga heliga skrifter, som talar om hur de ska leva. Istället så har man många olika skrifter som ger olika förslag på hur man kan leva, men det är inget tvång att leva efter dem. De skrifter som finns är följande:

De fyra vedas. Äldst och högst prioriterad är Rigveda.
Brahmans. Kommentar till Vedaskrifterna
Upanishaderna. Filosofiska texter
Sutras: ”ledtrådar” inom skilda ämnen
Mahabharata och Ramayana, omfattar episka diktverk. I Mahabharata ingår Bhagavadgita
Puranas, mytologiska och genealogiska berättelser.

Upanishaderna är olika skrifter. De består av samtal mellan lärare och elever.
Den heliga skrift som är mest läst och också mest känd är Bhagavadgita, den högstes sång. Skriften kallas enklare för ”Gita”. Gita ingår i det stora släktdramat Mahabharata. Huvudpersonerna i Gita är krigaren Arjuna och hand medhjälpare Krishna. Men Krishna är egentligen inte en människa, utan en gud i en människas kropp.

Vedaskrifterna är böckerna i vilka man kan finna många av hinduismens äldsta heliga skrifter. De består av en rad olika böcker från olika tider. Enligt hinduistisk tradition har de uppenbarats av gudarna för forntida heliga män. Forskare anser att vedaböckerna härstammar från tiden 1500 till 400 f Kr. Den äldsta bland böckerna är Rigveda. Den innehåller böner, formler, beskrivningar om hur offer ska gå till och så vidare. Brahma, skaparguden inom hinduismen syns ofta avtecknad med vedaböckerna i händerna.


Livsregler

Hinduerna lever så att de tror på att man ska låta alla levande ska få leva. Det förekommer dock i de lägre kasten att de äter/slaktar djur för deras kött. De flesta hinduer har aldrig smakat kött, öl, vin eller sprit. Det kan gälla allt ifrån myror till elefanter. Allra heligast för hinduerna är kossan.

Det finns många som tycker olika men de flesta hinduer är överens om att en hindu bör:
offra och be till gudarna
delta i religiösa riter och fester
lyda föräldrar och visa hänsyn för ålderdom och visdom
vara hjälpsam mot människorna i samma familj och kasten

De tycker också att en hindu inte får:
äta kött
dricka alkohol (som på många stället är olagligt)
ljuga
stjäla
skada eller döda något levande


Begrepp

karma: Summan av de handlingar vi begår under ett liv. Karman bestämmer hur nästkommande liv ska bli.

dhrama: dhrama är att följa sin egen kast och vad den kasten gör. För att få god karma ska man göra goda gärningar. Kärlek, ickevåld och respekt är därför lagen för hinduerna. Dharma och karma tillsammans betyder att om man är i krigar kasten så får man döda, för det är vad den kasten gör.

Brahman: namnet på en kraft som förknippas med bön och offer till gudarna.

samsara: när man flyr från sig riktiga jag. Leder då till att man blir självisk, strävan efter lust blir störra och en evig kedja av karma och återfödelse.

Moksha: Frihet. Den slutgiltiga frigörelsen för den som strävar på den andliga vägen. För att uppnå denna frihet måste man upplevt och kommit till insikt om att Atman och Brahman är ett.

atman: Jaget, den oförstörbara själen i skapade varelser.

reinkarnation: innebär att en människas själ inte dör med kroppen, utan att hela själen, eller delar av den, kan övergå i en ny kropp, endera i människa eller djur.


Utbredning

Hinduismen är en av de äldsta religionerna och går tillbaka ända till år 2000 före Kristus. Den har ungefär 940 miljoner anhängare världen över, 96% av dem bor i Indien, eller i ett gränsland till Indien. Förut var både Indonesien och stora delar av Sydostasien hinduismer men de har gått över till en annan religion, nämligen Buddhismen. I USA finns det ungefär 3
miljoner anhängare till Hinduism.


Högtider

Dival/Nyår:
En ljushögtid, då man ger presenter. Lakshmi lyckans gudinna besöker varje hus som är upplyst med en lampa.

Holi:
Holi är den populäraste högtiden. Den firas på våren och är förknippad med Krishna och i samband med den upphävs kastförskrifter och tabun. Vid denna högtid läggs stora pengar ner på nöjen. Den firas med dans på gatorna, processioner och lusteldar.

Dasara:
Dasara infaller under oktober månad och pågår i tio dagar för att fira till guden Kaslis ära med processioner, dans och presenter.

Lokala högtidsdagar:
Det finns många högtidsdagar som bara firas i vissa landsdelar eller städer. En av dessa firas till minnet av någon lokal gud. Religiösa pilgrimsfärder företas ofta vid särskilda tider på året och hör ihop med festligheter.


En gud, eller flera?

Det finns otaliga namn på gudar, men alla uppfattas som uttryck för just Brahman. Även om Brahman kan ha oändligt många former betraktas det ändå som ett enda väsen. Gud är ingen person. Den opersonliga makten kallas Brahman. Gud går inte att beskriva men vi vet vad en dröm är. ”Hela universum är en dröm hos gud”. För hinduismen är det därför inget bekymmer att varje by kan ha sin egen gud eller gudar. Denna mångfald uppfattas inte som negativt eftersom Brahman är ett enda väsen. Gudarna är inget annat än ett sätt att försöka se det absoluta.


Läran

Allting försvinner, sa de gamla hinduerna. Till och med bergen försvinner med tiden. Allt ändras. Livet tar nya former. Äggen blir larv. Larven blir fjäril. Livet föds på nytt och vandrar från växt till djur, från djur till djur, från djur till människa och från människa till människa. Kretsloppet (födelse- död- återfödelse) är en del av de centrala tankarna i hinduismen. När vi dör, bestämmer de handlingar vi gjort i detta livet, karma, vilket liv själen ska få nästa gång. Dåliga handlingar ger ett nytt sämre liv som människa, djur, växt eller i värsta fall spöke. Den slutgiltiga punkten är när man inte längre återföds utan har hittat sin Moksha.
Det är viktigt att leva som man ska. Ibland kan man se dessa fem löften.
1.att inte skada något levande väsen.
2.att inte ljuga
3.att inte ta någon annans egendom
4.att inte leva okyskt
5.att vara givmild
En hindu får inte skada något levande, inte ens en mygga. För myggan kan vara en del i själavandringen (reinkarnationen). Naturligtvis är därför hinduerna ofta vegetarianer. Deras livsmål brukas uttryckas såhär:
Strävan efter det rätta och goda.
Strävan efter det nyttiga: ...