Sverige kallas ofta för världens mest jämställda land. Trots detta har kvinnor i genomsnitt endast 92 % av männens löner och återfinns i betydligt mindre utsträckning än män i chefspositioner. I yrken som har breda karriärvägar, såsom civilekonom, är risken ännu större att löneskillnader mellan könen uppstår. I vår uppsats har vi gjort en studie av kvinnliga och manliga civilekonomers olika förutsättningar i arbetslivet. Forskningsfrågan för vår uppsats är: På vilket sätt och i vilken utsträckning upplever kvinnliga civilekonomer att de diskrimineras i arbetslivet? Syftet med vår uppsats är: Att uppmärksamma och skapa debatt kring de ojämlika förhållandena på arbetsmarknaden som drabbar kvinnliga civilekonomer. För att besvara vår forskningsfråga har vi genomfört en enkätundersökning bland civilekonomer från två avgångsklasser vid ekonomlinjen på Stockholms Universitet. För att kunna utforma enkäten och för att kunna analysera respondenternas svar har vi använt oss av genusteori som anknyter till arbetslivet. Teorin som har varit aktuell för oss behandlar löneskillnader, kvinnan som företagare, könssegregering, ledarskap och familjeliv. Bland de resultat som har framkommit finns några speciellt viktiga. De kvinnliga respondenterna har väsentligt lägre genomsnittslön än männen trots att de hade samma ingångslön. Männen återfinns dessutom i högre grad i chefspositioner. Av de som har barn har kvinnorna i undersökningen tagit ut avsevärt mycket mer föräldraledighet än männen. Kvinnorna har i mycket högre utsträckning än männen känt sig diskriminerade i arbetslivet på grund av sitt kön. Förutom denna direkta diskriminering har vi även funnit att kvinnorna är indirekt diskriminerade, de är bland annat mindre nöjda med sina karriärer. Den analys och de slutsatser vi drar är att de diskrimineringsfaktorer som kvinnorna möter i arbetslivet är svåra att undkomma och att de i viss mån påverkar varandra. Kvinnor och män gör karriär på olika villkor, då kvinnorna måste anstränga s...
