Redovisningsarbete inom hälsa, kost och livsstil

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

På frågan om jag analyserar de faktorer som hjälpt mig nå den hälsosituation jag har är mitt svar ett tydligt nej. När jag ändå en gång gör detta, för detta redovisningsarbetes skull, kommer jag fram till att det faktiskt finns en hel del faktorer som bidragit till min nuvarande situation.

Det faktum att jag aldrig snusar, röker, dricker alkohol, använder narkotika eller missbrukar annat hälsoskadligt är helt klart en bidragande orsak till min goda vigör. Det påstås förvisso att ”måttlig” konsumtion av vin ska vara nyttigt för blodet och hjärtat. Detta är naturligtvis ingenting annat än grovt hyckleri. Jag är av övertygelsen att så minimal alkoholkonsumtion som möjligt, helst ingen alls, är det allra bästa för kroppen och hälsan. Alkohol har inga bevisade positiva effekter, däremot massvis med negativa. Även om alkoholen nu skulle föra någonting positivt med sig är det bäst att ta det säkra före det osäkra och helt avstå från denna drog. Att även ta avstånd från de övriga ovan föreskrivna sakerna är för mig bara ett helt självklart beslut.

En annan bidragande faktor till min hälsa är den mångsidiga och vällagade kost jag regelbundet äter. Jag äter mycket sällan snabbmat/skräpmat. Istället äter jag hemlagad mat bestående av olika råvaror. I denna mat finns olika produkter från alla delar av kostcirkeln; en mångsidig kost, som sagt. Via en mångsidig kost får man i sig alla de olika vitaminer samt proteiner och kolhydrater kroppen behöver. Det är även viktigt att äta ett visst antal gånger varje dag samt att sprida ut dessa mattillfällen, så att de får en bra täckning för hela dagen. Då behöver man inte gå hungrig vissa delar av dagen medan man äter överdrivet mycket andra delar. Detta var ännu ett exempel på ett ”krav” för god hälsa jag fullföljer.

Utöver alla dessa faktorer är min psykologiska inställning till sjukdom betydande. Med detta menar jag exempelvis att om jag, när jag, vaknar på morgonen en vanlig skoldag och känner mig lite krasslig gör jag ingen stor sak av det hela och sjukanmäler mig och stannar hemma flera dagar, utan jag går till skolan precis som vanligt och mår oftast helt förträffligt igen redan nästa dag. Att psykologiskt trotsa och ignorera de uppkommande sjukdomssyndromen har oftast snabbt och effektivt en dödande verkan på dessa. Om man tvingar kroppen till skolan och till skolarbete när man börjar känna av sjukdom får man helt enkelt kroppen att känna att den inte har tid att bli sjuk. Om psyket inbillar kroppen att den måste lägga ner en massa energi på skolarbete har den inte energi eller möjlighet att bli sjuk.

Personer som är exempelvis arbetslösa eller pensionärer och inte har något speciellt fritidsintresse att lägga ner mycket tid på kan lätt, med hjälp av sitt psyke, göra en svår influensa av en lättare förkylning. Om man är i en sådan situation har man all tid i världen att verkligen koncentrera sig på sjukdomssyndrom, då man får några, så att de verkligen växer till sig till riktiga sjukdomar. Har man istället något annat att lägga sin tid och koncentration på hamnar man aldrig i detta läge.

Jag själv har inte någon sjukfrånvarodag från skolan sedan andra klass, medan jag flera gånger varit sjuk på olika lovdagar sedan dess. Detta faktum är ofrånkomligt och får stå som försvar av min teori om sambandet mellan sjukdom och sysslolöshet.

Av de faktorer som påverkar en persons hälsa är nog själva motionerandet allra viktigast. Jag är ett slående exempel på att det inte alls är så. Det vore synd att påstå att jag idrottar regelbundet, men däremot sköter jag min kost, missbrukar inte och är i princip aldrig sjuk och jag anser att min hälsa ständigt är på topp och min kropp fungerar utmärkt. Detta pekar på att levnadsvanorna och kosten är minst lika viktiga, om inte mer, som regelbunden träning för en god hälsa. Möjligen kan jag ha genetiska arvsanlag för en evigt god hälsa, men jag tycker inte dessa ska spela så stor roll i si...