På senare år har det förts en livlig och kritisk diskussion i media om innehållet i revisorsrollen. Den framförda kritiken har, med anledning av en rad skandaler i Europa och USA, särskilt tagit sikte på situationer där revisorns oberoende satts i fråga. Revisorns arbete och roll styrs av ett omfattande regelverk, bland annat har revisorn en av FAR utarbetad analysmodell till sin hjälp för att kunna identifiera eventuella hot mot oberoendet. Både EG-kommissionen och förespråkare från FAR tillstår att rådande riktlinjer inte är helt uttömmande vad gäller revisorns agerande i situationer där någon form av hot mot oberoende föreligger. För att oberoendet ska upprätthållas är det av vikt att revisorerna förstår innebörden av begreppet oberoende samt att det finns en gemensam tolkning. Frågan uppkommer om medias ifrågasättande av revisorns oberoende är en konsekvens av att revisorerna uppfattar begreppet på olika sätt? Författarnas syfte med undersökningen är att klargöra om revisorer har en klar uppfattning av innebörden i begreppet oberoende eller om det behövs tydligare direktiv. Utifrån hypotetiska fall försöker författarna även nå en djupare förståelse för revisorers ställningstagande i situationer där oberoendet hotas. En av slutsatserna som författarna kommer fram till i undersökningen är att personliga karaktärsdrag påverkar revisorns ställningstagande i situationer där oberoendet hotas. I fråga om gjorda ställningstagande framträder två olika sidor som en revisor kan uppvisa i samband med en hotsituation. Den ena sidan är mer offensiv till sin natur genom sitt aktiva sätt att argumentera för sin sak. Den andra använder sig i mindre utsträckning av informativa åtgärder och får därför en mer defensiv inriktning. Oavsett vilken sida som dominerar anser författarna att de intervjua...
