Tankar om barnuppfostran

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

När man bestämmer sig för att skaffa barn är det ett stort ansvar man tar på sig. Det är en annan människas liv som man i högsta grad kommer vara med och påverka. Därför är det viktigt att man funderar över hur man ska göra för att barnet ska få ett så bra liv som möjligt. Den schweiziske filosofen Rousseau hade bestämda tankar om barnuppfostran. Här kommer en jämförelse mellan hans och mina åsikter:

I Émile skriver Rousseau att man ska låta barnet pröva sig fram, experimentera och dra nytta av sina egna erfarenheter. Man ska inte tillrättavisa barnet om han har gjort något dumt, utan låta henne upptäcka det själv så småningom, även om det gör ont. Då lär hon sig att inte upprepa sitt misstag. Mitt barn ska delvis uppfostras enligt denna modell, men inte fullt ut. Visst lär man sig bäst av sina egna misstag, men ibland är det smärtsamt att begå dem och då vore det att föredra om någon kunde förhindra att misstaget begicks. För det är klart att om mamman säger att man bränner sig om man lägger handen på den heta plattan eller att man får mask i magen av att äta snö, så räcker oftast hennes ord för att hålla barnet borta från spisen eller hindra det från att stoppa i sig snön. Även när man ska lära sig något praktiskt är det bäst när man själv får prova på, precis enligt Rousseaus mening, men oftast behövs det teori först. Det går ju mycket lättare att knyta skorna om någon först visar hur man ska göra. Visst kan man prova sig fram, men man sparar mycket tid genom att först se och lära och resultatet blir minst lika bra ändå.

Rousseaus tankar om att böcker ”bara lär oss tala om det vi inte förstår” känns främmande för mig. Även om det är någon annans tankar man läser, så reflekterar man själv över dem och hjärnan får jobba ändå. Genom att läsa böcker tränar man sin fantasi och sina sinnen. Man måste leva sig in i texten för att förstå vad som är skrivet. På det viset är böcker lärorika, men de lär oss också om hur livet är på olika platser och att folk kan tänka på olika sätt. Man får lite större insyn i hur världen fungerar.

För att barnet ska lära sig mer om världen är det bra att låta henne upptäcka så mycket som möjligt, precis som Rousseau tycker. Låt barnen prova på så mycket som möjligt, men tvinga dem inte. När barnet gått ur skolan är det bra för henne att resa och upptäcka livet utanför uppväxtorten, det ger henne mycket erfarenhet.

I dagens samhälle försöker vi uppnå jämställdhet mellan könen, därför är det viktigt att pojkar och flickor uppfostras på samma sätt, i den mån det är möjligt. Det får inte gå så långt att barnen blir mobbade för att de liknar det motsatta könet för mycket. I början skulle det kunna hända, men om man gör förändringarna stegvis så skulle jämställdheten kunna vara nådd om några år.

Vid ett tillfälle då barnet har gjort något riktigt dumt kan det vara klokt att ge henne ett straff, som Rousseau tycker. Men man ska absolut inte slå barnet, då lär hon sig bara att själv slåss och dessutom kommer hon aldrig lita på sina föräldrar igen. Istället kan man till exempel förbjuda honom att se på tv eller spela tv-spel en viss tid, så att straffet känns och hon aldrig gör samma sak igen. Jag tror att såna här lindriga straff är nödvändiga för att barnet ska lära sig disciplin.

Man ska låta barnet skaffa sig egna åsikter, men man bör samtidigt överföra sina grundläggande värderingar. Vikten a...