Klosterruinen i Enköping

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Klosterruinen i Enköping är en av några få kända sevärdheter när man besöker staden. Varför byggdes klostret och till vilket syfte ?
Jag kommer inte att gå in så djupt i den historia som ligger bakom franciskanerkloster och munkar, mer än att jag förklarar lite ytligt vad deras syfte är och hur de ser ut. Tyngdpunkten i arbetet kommer att ligga på när klostret i Enköping byggdes och till vilket syfte det användes.
Arbetet kommer också att innefatta en del antaganden som man bör vara kritisk till. Man ska tänka på att detta är en historisk uppsats, vilket innebär att källorna kan vara något bristande.


Klostrets tillkomst

Det var under 1200-talet som ett franciskanerkloster anlades i Enköping. Man tror sig veta att det var Petrus Olai från Roskilde som uppförde klostret 1250. Då datum och årtal är ovisst från dessa källor bör man betrakta dessa kritiskt.

En anledning till varför man tror sig veta att klostret byggdes runt detta årtal är att en sakkunnig och kompetent källa uppger att ärkebiskopen Laurentius år 1267 begravdes hos bröderna i Enköping. Det finns även två odaterade handlingar till varför klostret borde ha varit belagt runt år 1250. Det är två dokumentationer från år 1275, ett brev från en viss Mäster Palnes som uttrycker sin önskan om att få bli begravd i klostret, eftersom hans fru hade vilat där förut. Han ska även ha givit bort en stor penningsumma, en skuta och ett tält som gåvor till klostret. Dessutom finns det ett brev från en viss Magnus Ladulås som innehåller en stor och beryktad donation till klostret. Detta kan man alltså inte med säkerhet veta eftersom dokumenten var lite skadade när de påträffades.


Ombyggnadsperioder

Klostret gick sammanlagt igenom fyra ombyggnader under 1200-talet. Först byggdes en enskäppig kyrka och när sedan ekonomin räckte till, utvidgades kyrkan med kor och sidoskepp. Kyrkans planlösning stämmer i huvudsak bra överens med hur de svenska franciskanerkyrkorna såg ut, som byggdes vid den tiden. Franciskanerklostret i Enköping var inte det enda franciskanerklostret i Sverige. Det fanns flera på olika platser i landet.


Franciskanerorden

Franciskanorden grundades år 1223 som en orden och den första var en tiggarorden. Reglerna till den kommer från Franciskus av Assis. Franciskanernas levde fattigt och med den kristna grundtanken att man inte skulle ha några ägodelar. Man skulle leva i bättring och i frid. Man skulle även endast leva med det man gjorde för egna händer. Franciskanerna kallas även för gråbröderna på grund av deras gråa dräkt.


Placeringen av klostret

Anledningen till att klostret placerades inne i staden var att klostret var av tiggarorden och därmed fungerade bäst i städer. Franciskanerna fick genom denna placering av klostren, större möjlighet att nå ut till allmänheten med sin predikan. Deras klosters placering valdes således inte i syfte att få avskildhet från allmänheten, vilket de flesta andra klosters placering syftade till.


Klostrets uppgifter

Klostrets huvuduppgift var framför allt att förlägga ”fattigt sjukt folk, spetälska med flera”. Det fanns inga läkare i Sverige på den tiden, utan det var munkarna som fick i uppgift att se till att hålla de sjuka på avstånd från den övriga befolkningen. På det sättet kunde de förhindra att den övriga befolkningen blev smittad eller mådde dåligt av att se de sjuka. Detta var även den främsta anledningen till varför klostret fanns kvar i Enköping under så lång tid. Dess uppgift att användas som hospital för spetälska förflyttades ett par gånger mellan Stockholm och Enköping, beroende på var den dåvarande kungen ansåg att det behövdes bäst. Var uppmärksam på att detta endast är ett antagande. Det kan lika gärna ha varit av en helt annan anledning som klostret fanns kvar så länge samt att det kan ha varit en annan uppgift som var deras främsta uppgift. Franciskanernas huvuduppgift är relativt trovärdig eftersom den uppges av flera källor. Klostret förvarade även den kungliga säden som förvarades under byggnaden.

I april 1530 har ett brev från konungen påträffats rörande klostret i Enköping. Konungen menar med detta brev att klostret än en gång ska upprätthållas som ett hospital för de fattiga spetälska, mest på grund av att ett sådant tidigare hade funnits i staden. Han vill inte mana munkarna att stanna kvar på klostret, men menar ändå på att om de ville de fattigas bästa och tigga till deras behov skulle de stanna kvar. Han skriver även att allt gods som legat under klostret i fortsättningen skulle förvaras under hospitalet. Det framgår tydligt av brevet att franciskanerorden i Enköping ännu existerade. Det framgår även att orsaken till att de fortfarande fanns kvar, till största del berodde på att de tog hand om spetälska. Hospitalet flyttade under 1530-talet tillbaka till Stockholm, där kungen än en gång menade på att det behövdes bättre där. Det finns samtidigt dokumentation om att den kungliga säden fortfarande förvarades under klostret.


Klosterverksamheten upphör

Dessa dokumentationer berättar även om att klostrets verksamhet avbröts helt ca 1540. En del källor säger att det var på grund av reformationen som gav Gustaf Vasa möjlighet att minska den katolska kyrkans världsliga makt och inflytande. Klosterbyggnaderna revs under 1600-talet. Delar av klostret användes för framställning av krut under 1600-talet, men klosterverksamheten fanns då inte kvar.


Klosterruinen idag

På 1930-talet gjordes utgrävningar då man fann klosteranläggningen. Den ligger i en park som har fått sitt namn efter att klostret varit förlagt där. Parkens namn är Klosterparken och i den nordvästra delen av parken har man markerat läget för klostrets väggar med ditlagda stenar. Klosterruinen ligger under skyddande jordmassor. Ett träkors förstärker även platsens historia.


Avslutning

Varför byggdes klostret och till vilket syfte?
Klostret i Enköping tillhörde franciskanerorden och byggdes under 1200-talet, troligtvis ca 1250. Syftet med klostret var att munkarna, de så kallade gråmunkarna, skulle ta hand om fattiga sjuka och spetälska. De levde endast för vad de gjorde för egna händer och tiggde på gatorna för att få ihop pengar till de sjuka. Anledningen till att man placerade klostret på den plats där det låg, var att det skulle underlätta munkarnas ...