Att lära sig programmera på nybörjarnivå inom ramen för en högskoleutbildning
är en process som för vissa studenter tycks helt oproblematisk medan den för
andra ter sig smärtsam eller rent av oöverstiglig. Varför är det så och hur kan
man hitta ingångar i formandet av programmeringskunskap som öppnar möjligheter
för alla som vill lära sig? Med dessa frågeställningar som utgångspunkt har jag
tittat på två olika utbildningsprogram vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) -
Informationsteknologiprogrammet respektive Medieteknik-programmet. Jag har
intervjuat ett urval studenter och lärare från de båda programmen och ställt
frågor bl a kring tidigare erfarenheter av datorer och programmering, synen på
programmering, upplevda svårigheter med att lära sig programmera och tänkbara
orsaker till dessa svårigheter.
Resultaten från intervjuerna har reflekterats genom ett antal texter som
behandlar föreställningar och förhållningssätt i formandet av
programmeringskunskap såväl som mer övergripande frågor kring epistemologiska
utgångspunkter i formandet av all slags kunskap, men med fokus på
programmeringskunskap. Min metodologi är förankrad i genus-forskningsteorier
kring de vetenskapliga kunskapsprocesserna, inom vilka frågor rörande bl a
metod- och teoriinnehåll problematiseras. Denna förankring har möjliggjort den
kontextuella analys i vilken jag försökt lyfta fram allmängiltiga såväl som
specifika tendenser, d v s både faktorer som kan härröras till respektive
program jag studerat och faktorer som berör programmeringsundervisning i
högskolemiljö generellt.
I den avslutande diskussionen har jag lagt särskild vikt vid de
frågeställningar som jag uppfattar har den mest signifikanta betydelsen för hur
möjligheter kan skapas för att programmeringskunskap ska uppfattas som
"tillgänglig" av alla som har intresse av att lära sig programmera. Dessa
frågeställningar berör just den övergripande kunskapssyn inom vilken
programmeringsundervisning alltför ofta formas; en kunskapssyn som ger uttryck
för ett mer eller mindre utpräglat prestationstänkande. Frågeställningar kring
vilka konsekvenser en "likriktad" undervisning kan få för olika individer tas
också upp och möjligheter till skapandet av mån...
